Debatt: ”Ersätt djurförsök där det är möjligt, bevara där det behövs”

Djurförsök är en förutsättning för att bedriva forskning av högsta veten­skapliga kvalitet inom medicin och hälsa, och har räddat oräkneliga människoliv. Ett tydligt exempel i närtid är Katalin Karikó och Drew Weissman som fick Nobelpriset 2023.

Deras studier, som möjliggjorde utvecklingen av covidvaccinet som i sin tur har räddat miljontals liv, hade inte kunnat genomföras utan djurförsök. Djurförsök är dessutom viktiga forskningsmetoder inom läkemedelsutveckling och veterinärmedicin.

Inom EU och andra länder finns nu en tydlig ambition att påskynda ut­veck­lingen och im­ple­men­teringen av fler djur­försöks­fria metoder, enligt principerna om att ersätta, minska och förändra djurförsök, kallad 3R (Replace, Reduce, Refine). Man har bland annat beslutat om handlingsplaner och budget för att snabba på utfasningen av djurförsök. Även svenska riksdagsmotioner tar upp påskyndad utfasning av djurförsök.

Vi förstår att avsikten är god, men effekten kan bli förödande för medicinsk forskning – och framför allt för alla de svårt sjuka patienter i dag och i framtiden som hoppas på nya och effektiva botemedel. En snabb utfasning och förhastade satsningar på ersättningsmetoder kan få stora negativa konsekvenser. Det är också något som Vetenskapsrådet tydligt uttalade sig om redan 2021: Skynda långsamt med utfasningen av djurförsök (1).

Självklart är det bra att ersätta djurförsök där det är möjligt. Men det är lika viktigt att bevara dem där det faktiskt behövs. För tyvärr saknas fortfarande både heltäckande alternativa metoder och kunskap om exakt vilka följder det skulle få att helt ersätta djurförsök.

Det går till exempel inte att med djurfria metoder fullt ut ta reda på hur en komplex organism, med en biologi som påminner om den mänskliga, reagerar på ett nytt läkemedel. Därför kan nya behandlingar inte utvecklas säkert, utan djurförsök. Det är helt enkelt inte rimligt att minska djurförsöken inom en snar framtid. Men detta budskap når sällan ut.

Därför är det viktigt att hålla diskussionen igång och framförallt behöver forskarna bli bättre på att visa på värdet av djurförsök för att nå de stora vetenskapliga genombrotten.

Det finns bra forskningsinformation i Sverige om djurförsök, bland annat webbplatsen djurförsök.info (2), som drivs av Vetenskapsrådet i samarbete med flera universitet.

Men det behövs mer forskningskommunikation om djurförsök som får ett bredare genomslag som får brett genomslag. Allmänheten har rätt till information om konsekvenserna av en minskning av djurförsök för medicinsk forskning när det gäller framtida behandling och patienters hälsa.

Faktum är att 82 procent av Sveriges befolkning accepterar djurförsök i medicinsk forskning om djuren behandlas väl och inte utsätts för onödigt lidande, så som lagen kräver. Det framgår av en rapport från Vetenskapsrådet 2024, Allmänhetens syn på djurförsök (3).

Trots att majoriteten av medborgarna även ute i Europa är för djurförsök när det är vetenskapligt motiverat, så har djurrättsföreträdare, bland annat genom paraplyorganisationen European Coalition to End Animal Experiments, haft en betydande inverkan på EU:s djurförsökspolitik åt motsatt håll.

Forskare i Sverige behöver därför aktivt stå upp för och tydligare kommunicera betydelsen av sina djurförsök. Djurförsöken är en förutsättning för att nå de bästa vetenskapliga genombrotten.

Det som skulle behövas är samma tydlighet som till exempel Stanford University uppvisar när de på sin webbplats förklarar behovet av att fortsätta bedriva djurförsök, Why Animal Research? (4).

Ett annat exempel är de över 100 tyska forskare och experter som 2025 gick ut offentligt och förklarade varför djurförsök var nödvändiga, ⁣Sind Tierversuche heute noch notwendig?, på den tyska webbplatsen Tierversuche verstehen (5). Tyvärr riskerar de som arbetar med djurförsök och försöksdjursfråga att utsättas för både hat och hot. Därför behöver lärosätena hjälpa forskarna i denna uppgift och tydligt visa att de står bakom en fortsatt användning av djurförsök.

Men ansvaret kan inte bara ligga på akademin. Även läkemedelsföretag och medicintekniska företag måste våga argumentera och debattera för djurförsök i utvecklingen av framgångsrik medicinsk behandling. På samma sätt kan och bör även patientorganisationerna göra sina röster hörda till försvar för djurförsökens roll i kampen mot, till exempel, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och neurologiska sjukdomar.

Vi borde alla bli bättre på att kommunicera nyttan med och vikten av djurförsök. Ju fler seriösa röster som öppet, nyanserat och faktabaserat står upp för djurförsökens roll för forskning i människans tjänst desto bättre.

Med det sagt är det förstås viktigt att vi fortsätter att arbeta hårt och tillsammans för att så småningom kunna komplettera eller fasa ut de djurförsök som går att ersätta med säkra och validerade djurfria metoder.

Madeleine Durbeej-Hjalt, professor i muskelbiologi vid Lunds universitet och huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet
Håkan Sandberg, fristående forskningskommunikatör

Till debattartikeln i tidningen Curie Länk till annan webbplats.

Fotnoter:

1) Skynda långsamt med utfasningen av djurförsök

2) Webbplatsen djurförsök.info Länk till annan webbplats.

3) Rapport: Allmänhetens syn på djurförsök

4) Why Animal Research? (Stanford medicines webbplats, engelska) Länk till annan webbplats.

5 Tysk webbplats: Sind Tierversuche heute noch notwendig?, tyska) Länk till annan webbplats.