Debatt: Nyansera debatten om skolans vetenskapliga grund

I debatten om den svenska skolans vetenskapliga grund ställs för närvarade ofta utbildningsvetenskap mot kognitionsvetenskap. Det är en djupt olycklig debatt som inte gynnar arbetet med att stärka skolans vetenskapliga grund.

När kritiker hävdar att ”den utbildningsvetenskapliga forskningen inte fungerar i verkligheten” handlar det till stor del om okunnighet. Den utbildningsvetenskapliga forskningen inkluderar just den forskning som efterfrågas i debatten: Faktorer som påverkar lärande, effektiva undervisningsmetoder och bedömning av lärande. Den omfattar elevers kognitiva utveckling, ämnesdidaktisk forskning inom exempelvis matematik, naturvetenskap och språk, forskning om lärarutbildning och om hur lärare utvecklar sin kompetens.

Men kognitionsvetenskaplig forskning om hur hjärnan processar information utgör endast en del av den kunskap lärare behöver.

Att ställa utbildningsvetenskap och kognitionsvetenskap mot varandra tjänar ingen på. Snäva inomvetenskapliga strider på skolans och lärarutbildningens bekostnad är slöseri med resurser. Det som behövs nu är respekt för att skolan och lärarutbildningen behöver en bred och robust vetenskaplig grund att stå på.

Det är inte så enkelt som att det finns en specifik typ av forskningsinriktning som kan ge lärare god kunskap om hur undervisningen kan förändras för att bidra till elevers lärande. Olika frågeställningar måste förstås utifrån de specifika problem som ska lösas. Det som fungerar för vissa elever fungerar inte för andra, och i vissa situationer kan katederundervisning vara optimal – i andra inte.

En ensidig inriktning mot en specifik form av forskning medför därmed att man bara kan lösa vissa typer av problem. Ett tunnelseende när det gäller undervisningsmetoder är problematiskt. Ingen forskningsinriktning kan svara på eller beforska alla de problemområden som behöver belysas i skolan.

Det är också anledningen till att utbildningsvetenskap rymmer många olika forskningsinriktningar. Utöver den undervisningsnära utbildningsvetenskapliga forskningen bedrivs även viktig forskning om skolans kontextuella faktorer. Studier inom till exempel utbildningshistoria eller utbildningssociologi bidrar med kunskap om utbildningars effekter och belyser frågor som segregation och utanförskap. Annan forskning riktar in sig på skolans demokratiuppdrag och specialpedagogik.

Men självklart finns det utrymme för nya eller nygamla perspektiv, metoder och inriktningar. Exempelvis kan kognitionsvetenskaplig forskning bidra till ytterligare förståelse av elevers olika möjligheter till lärande. Men då krävs att man tittar på elevers lärande utifrån det kunskapsinnehåll som skolans styrdokument betonar, och inte endast studerar kognitiv utveckling generellt.

Skolans vetenskaplig grund kan inte vila på ett vetenskapsområde eller en forskningsmetod – exempelvis småskaliga kvalitativa studier eller storskaliga kvantitativa studier. Det som behövs är en mångfald av forskning och en förståelse för när olika inriktningar och metoder är relevanta.

Ett sätt att förbättra den vetenskapliga grunden är att satsa på systematiska och heltäckande forskningsöversikter, baserat på forskning av hög kvalitet och relevans för svensk skola. Med hjälp av dessa kan man också identifiera vad som inte beforskats tidigare.

Det är ingen tvekan om att det behövs mer storskalig longitudinell forskning som studerar elevers lärande i undervisningssituationer, och där utbildning, undervisning och lärande kan följas över tid. Detta är också en rekommendation som fördes fram i Vetenskapsrådets forskningsöversikt Utbildningsvetenskap 2023 (1). Men sådan forskning är både omfattande och resurskrävande, och svår att finansiera inom de ekonomiska ramar som gäller för forskning inom skola och utbildning.

Det finns många värdefulla insikter inom kognitionsvetenskapen som bör, om det inte redan sker, integreras i utbildningsvetenskaplig forskning och lärarutbildning. Men denna integration måste ske med respekt för utbildningsvetenskapens bredare perspektiv och djupare förståelse av undervisningens komplexitet.

Vi behöver inte välja mellan kognitionsvetenskap och utbildningsvetenskap. Kognitionsvetenskap av relevans för undervisning och lärande finns på många lärosäten väl förankrad i det bredare utbildningsvetenskapliga kunskapsområdet, och därmed i lärarutbildningen. Inte minst inom ämnesdidaktiken behandlas elevers kognitiva utveckling och lärande, i relation till olika ämnen. Detta innebär att den nuvarande debatten om kognitionsvetenskap visavi utbildningsvetenskap är destruktiv för alla parter. För att förstå lärandets komplexitet behöver vi båda.

Därför föreslår vi följande åtgärder för att motverka dagens polarisering och samtidigt stärka skolans vetenskapliga grund:

1. Bredda och precisera debatten om skolans vetenskapliga grund

Det handlar inte om kognitionsvetenskap kontra utbildningsvetenskap. Olika forskningsfrågor kräver olika metoder och perspektiv och det behövs konstruktiva och vetenskapligt väl underbyggda samtal om vilka utmaningar skolan möter och hur forskning bäst kan adressera dem, snarare än strider om vilken disciplin som ska ges företräde.

2. Utnyttja utbildningsvetenskapens tvärvetenskapliga styrka

Kognitionsvetenskap ingår som en del i ett bredare vetenskapspussel tillsammans med andra forskningsdiscipliner som kan bidra till skola och utbildning. Värdefulla rön av relevans för elevers kognitiva utveckling bör integreras i utbildningsvetenskaplig forskning och lärarutbildning. Detta bör ske med respekt för utbildningsvetenskapens bredare perspektiv på undervisningens sociala, organisatoriska och samhälleliga komplexitet.

3. Stimulera finansieringen av storskalig och longitudinell utbildningsforskning

Det behövs bättre förutsättningar för att genomföra systematiska forskningsöversikter av hög kvalitet, samt longitudinella studier av elevers lärande i undervisningssituationer över tid.

Det finns inga universallösningar som kan övervinna alla de utmaningar som lärare möter i ett klassrum. För att förstå den komplexitet som lärande innebär behöver vi både utbildningsvetenskap och kognitionsvetenskap. Svensk utbildningsvetenskaplig forskning håller en mycket hög kvalitet sett i andel högciterade publikationer, och har dessutom en hög relevans for skola och utbildning. Ambitionen måste vara att ena och stärka all den forskning som bidrar till att skolan ska lyckas bättre med sitt uppdrag och att eleverna som utbildas där blir kloka samhällsmedborgare rustade med gedigna kunskaper som kan bidra till samhällets utveckling och välstånd.

Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapens didaktik vid Högskolan i Halmstad och huvudsekreterare för utbildningsvetenskap på Vetenskapsrådet
Håkan Löfgren, ordförande för Lärarutbildningskonventet och dekan för utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet

1. Vetenskapsrådets forskningsöversikt Utbildningsvetenskap 2023

Till debattartikeln i tidningen Curie Länk till annan webbplats.