Forskarskolor bidrar till starkare forskningsmiljöer

Rapporten analyserar Vetenskapsrådets finansiering av forskarskolor under perioden 2010–2024. Den omfattar forskarskolor inom medicin och hälsa, humaniora och samhällsvetenskap, registerbaserad forskning, utvecklingsforskning samt utbildningsvetenskap, med ett särskilt fokus på det senare området.

– Satsningar på forskarskolor har gått från att främst handla om att effektivisera forskarutbildningen till att även omfatta ökad samverkan, förbättrad kompetensförsörjning och en starkare koppling mellan forskning och utbildning, säger Agnes Ers, analytiker på Vetenskapsrådet och projektledare för analysen av forskarskolorna.

Inom utbildningsvetenskap har forskarskolor använts som ett redskap för att bygga upp forskningsfältet och stärka kopplingen mellan forskning, lärarutbildning och skolans praktik.

– Studien visar att forskarskolor generellt uppfattas som ett värdefullt sätt att utveckla mer integrerade forsknings- och forskarutbildningsmiljöer. Samverkan mellan lärosäten bidrar till ett bredare kursutbud, stärkt handledarkompetens och ökad kvalitet i utbildningen. Även möjligheterna till internationella kontakter lyfts fram.

Att etablera forskarskola kräver externa bidrag

Externa bidrag är avgörande för att etablera forskarskolor. De möjliggör inte bara doktorandanställningar utan också samordning, kursverksamhet och nätverksbyggande aktiviteter som ofta ligger utanför enskilda institutioners ordinarie resurser. Samtidigt framhålls kravet på medfinansiering som en belastning. Den tidsbegränsade projektfinansieringen kan också medföra bristande kontinuitet och mindre effektiv användning av resurser.

– Något som blev tydligt är att forskarskolor ökar antalet disputerade där behovet är stort och bidrar till att bygga upp forskningskompetens inom olika ämnen och sektorer. De anses också ge doktorander goda förutsättningar inför framtida karriärer, både inom och utanför akademin, säger Agnes Ers.

Samtidigt, konstaterar hon, återkommer en oro för begränsade karriärmöjligheter efter disputation och risken att den kompetens som byggts upp inte tas till vara.

Inom utbildningsvetenskap har forskarskolorna bidragit till att stärka både forskningen och lärarutbildningens vetenskapliga grund. En ökning av antalet disputerade lärare har stärkt den vetenskapliga kompetensen bland undervisande personal, förbättrat forskningsanknytningen i utbildningen och utvecklat handledningen av examensarbeten. Riktade satsningar har också bidragit till att stärka underbeforskade och samhällsviktiga områden.

Till rapporten Forskarskolor som bidragsform – Analys och uppföljning av Vetenskapsrådets forskarskolor 2010–2024