Debattreplik: Vår roll är inte att vägleda till bättre ansökningar

För de utlysningar som genererar störst antal ansökningar tillämpar Vetenskapsrådet en process där de ansökningar som granskarna bedömt som svagast inte tas upp för diskussion i beredningsgrupperna. Detta för att bibehålla kvaliteten i granskningen.

Dessa bortsållade ansökningar ges endast ett standardyttrande och ett övergripande betyg. Det är sannolikt detta Frank Johansson refererar till.

Med begränsade resurser anser Vetenskapsrådet att det är bättre att beredningsgrupperna vid sina slutliga möten i augusti/september kan ägna mer tid åt de ansökningar som har en verklig chans till finansiering, än åt dem som bedöms vara för svaga. Detta ger också förutsättningar för mer utförliga yttranden till dem som befinner sig kring gränsen att få bidrag.

Dessutom utgör standardyttrandena, som går ut till övriga sökande, i sig en god indikation om hur en ansökan rangordnats – och att det kan finnas anledning till ett mer omfattande ändringsarbete. Värt att notera är att många andra finansiärer i landet, också statliga, inte lämnar ut vare sig betyg eller yttrande som grund för sina beslut.

Att vi endast ger standardyttranden ska också värderas mot bakgrunden att det inte är Vetenskapsrådets uppgift att vägleda de sökande till bättre vetenskap eller bättre ansökningar. Det är lärosätenas uppgift, och framför allt de enskilda sökande forskarnas ansvar att söka den hjälp som behövs. De mer utförliga yttranden som avges för högt rankade ansökningar ska ses som en motivering till beslut snarare än en vägledning till bättre ansökningar.

Det skulle leda till en märklig jävsliknande situation om Vetenskapsrådet, som finansiär, tog på sig rollen att också vägleda forskare till god forskning och på så sätt bli ”medverkande” i deras kommande ansökningar. I synnerhet när det gäller unga forskare kan detta bli problematiskt.

Man ska också ha i åtanke att de sakkunniga i beredningsarbetet själva är aktiva forskare, och det är viktigt att värna om deras tid. Söktrycket är högt: Under 2016 fick Vetenskapsrådet in över 6 000 ansökningar.

Europeiska forskningsrådet, ERC, har valt att införa karantänsregler för att minska söktrycket. Det innebär att den forskare som sökt medel och inte placerats i den högsta betygsgruppen kan hindras att söka på nytt efterföljande år. Vetenskapsrådet har hittills istället valt att använda sig av sållning och standardyttranden, för att ge alla forskare en chans att söka forskningsmedel varje år.

Målet för Vetenskapsrådet är svensk forskning av högsta kvalitet. Användning av sållning och standardyttranden är ett verktyg för att på mest effektivt sätt utnyttja begränsade resurser.