VR kommenterar

Publicerad den 22 februari 2017

Uppdaterad den 17 maj 2018

”Vi välkomnar Oredlighetsutredningens betänkande”

Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström välkomnar och kommenterar här kort betänkandet som Oredlighetsutredningen idag lämnat till Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Regeringens särskilda utredare Margaretha Fahlgren har haft i uppdrag att undersöka behovet av en ny hantering av ärenden som rör utredning av oredlighet i forskning och lämna förslag. Idag den 22 februari lämnade hon över betänkandet ”Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskninglänk till annan webbplats”.

Vetenskapsrådet har tidigare påtalat vilka problem som finns i det svenska systemet för hantering av forskningsfusk, bland annat redan år 2013 i en skrivelse tillsammans med Universitets- och högskoleförbundet till regeringen men också i debattartiklar och i andra sammanhang. Bland annat har vi framfört att utredningarna borde lyftas från det lokala planet för att säkerställa en opartisk och rättssäker bedömning. En annan fråga som vi pekat på är att det behövs en tydlig juridiskt gångbar definition av vad oredlighet i forskning är. Vi har också velat se att sanktionssystemet för konstaterad oredlighet preciseras.

Det är mycket positivt att utredningen kom till stånd och att den nu är klar. Vi kommer nu att fördjupa oss i utredningen och dess förslag och lämna synpunkter om vi ges tillfälle.

Grundläggande för en ansvarsfull och framgångsrik forskning är forskarens kunskap om ­– och förhållningssätt till – forskningsetik. Det är helt avgörande för hållbara framsteg och förtroendet för forskarsamhället att forskarna följer god vetenskaplig sed med allt vad det innebär – att inte plagiera någon annan forskare eller student, att inte förvränga eller skönmåla sina resultat och inte ljuga om vad man kommit fram till.

I utredningen presenteras bland annat följande förslag för att stärka forskningsetiken:

  • Att utredningar om misstänkt oredlighet ska hanteras av en självständig myndighet.
  • Att hanteringen fastställs i en ny lag om prövning av oredlighet i forskning.
  • Att oredlighet i forskning definieras i lag.
  • Att i lag förtydliga forskarnas och forskningsutförarnas respektive ansvar för att forskning sker i enlighet med god forskningssed.
  • Att särskilda medel anslås för forskning om oredlighet i forskning.

Utredningen föreslår också att Vetenskapsrådet får följande uppdrag:

  • Att tillsammans med den i utredningen föreslagna Oredlighetsnämnden* och det svenska forskarsamhället utarbeta en svensk nationell uppförandekod gällande god forskningssed.
  • Att statliga forskningsfinansiärer tillsammans ska finna gemensamma riktlinjer för hur vi finansiärer ska agera när oredlighet i forskning eller andra avvikelser från god forskningssed misstänks eller konstateras.

Jag är övertygad om att utredningen blir ett bra inspel i det framtida arbetet med att främja en god forskningssed och hantera oredlighet i forskning. Vi måste också fortsätta att hålla debatten levande och ständigt återkomma till dessa frågor inom forskningssystemet. Det är fortsatt viktigt att vi samarbetar och tar ett gemensamt krafttag mot oredlighet i forskning.

Sven Stafström, generaldirektör, Vetenskapsrådet

* Utredningens förslag på namn på självständig myndighet som föreslås hantera utredningar om misstänkt oredlighet i forskning.

Kopierat till urklipp

Publicerad den 22 februari 2017

Uppdaterad den 17 maj 2018

Kopierat till urklipp

Mer inom samma ämne

  1. Etik i forskningen

    Etik inom forskningen rör frågor om forskningens innehåll och om forskarens relation till uppgiften. Här kan du läsa om de principer som ligger till grund för god forskningssed och om vad som händer när en forskare misstänks för forskningsfusk, så ka...

  2. Replik: Styrning och resursfördelning måste kopplas tydligare till kvalitet

    Istället för att ge exempel på forskning som stödjer en viss fördelning mellan basanslag och externa medel borde diskussionen handla om hur vi kan få en tydligare rollfördelning mellan lärosäten och externa finansiärer och hur vi tillsammans stärker ...

  3. Debatt: Externa medel behövs för frihet och kvalitet

    Vetenskapsrådet anser att forskarnas frihet och forskningens kvalitet hamnar i skymundan i styr- och resursutredningen. Att öka basanslagen på bekostnad av de fria externa medlen är inte rätt väg att gå om vi vill nå målet att vara ett av världens fr...