VR kommenterar

VR kommenterar

Publicerad den 24 februari 2017

Uppdaterad den 17 maj 2018

"År 2016 betalade vi ut 6,4 miljarder i forskningsstöd"

Vetenskapsrådets årsredovisning för 2016 har lämnats till regeringen. Under 2016 betalade myndigheten ut sammanlagt 6,4 miljarder till framförallt grundforskning inom samtliga vetenskapsområden och till forskningsinfrastruktur. Av de 6 095 ansökningar som bereddes vid myndigheten beviljades 1 051.

Vetenskapsrådet har en stor och viktig uppgift som finansiär av forskning och forskningsinfrastruktur. Forskningsfinansieringsprocessens viktigaste komponenter är öppna utlysningar, konkurrens mellan forskare och forskningsidéer samt en sakkunnig, öppen och oberoende granskning. Resultatet är beslut om forskningsbidrag till landets mest framstående forskare inom samtliga vetenskapliga områden. Årsredovisningen ger en utförlig beskrivning av processen samt presenterar statistik om utfallet av bidragsbesluten.

Även Vetenskapsrådets ansvar för att planera och finansiera forskningsinfrastruktur innebär ett stort åtagande. Den nya modellen för prioritering och finansiering av forskningsinfrastruktur som påbörjades år 2015 med en behovsinventering har under 2016 resulterat i en bilaga till Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen. Bilagan listar de prioriterade infrastrukturerna som har möjlighet att söka bidrag för finansiering.

En annan av Vetenskapsrådets huvuduppgifter är att ge underlag och råd till regeringen i forskningspolitiska frågor. Ett exempel på det är det omfattande analysarbete vi genomförde inför den forskningspolitiska propositionen som kom i november. Ett nytt inslag i de underlag som vi har tagit fram under 2016 är Forskningsbarometern. Den ger en relativt detaljerad beskrivning av svensk forskning och hur denna står sig i internationell jämförelse.

Mycket av det arbete som bedrivs vid Vetenskapsrådet har internationell prägel. Vi samarbetar kring gemensamma utlysningar, kommunikationsinsatser och nätverk med myndigheter och organisationer i våra nordiska grannländer, inom EU och med länder som ligger betydligt längre bort – i år exempelvis Tanzania och Indien. Inte minst EU-samarbetet är intensivt.

Den röda tråden i allt arbete som utförs vid Vetenskapsrådet är att finansiera forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. Huvuddelen av den forskning vi finansierar har karaktären av grundforskning – forskning som långsiktigt är av avgörande betydelse för samhällets utveckling.

Om forskning ska komma till nytta måste resultaten nå ut. Idag finns ett starkt behov i samhället av vetenskapligt grundad kunskap. Men för att fler ska kunna ta del av kunskapen måste den kommuniceras på ett annat sätt än via vetenskapliga publikationer. Den strategi för kommunikation om forskning och forskningsresultat som Vetenskapsrådet utarbetat drar upp riktlinjerna för detta arbete.

Sven Stafström, generaldirektör

Publicerad den 24 februari 2017

Uppdaterad den 17 maj 2018

Mer inom samma ämne

  1. Vetenskapsrådets e-post fungerar inte kvällen 11 november

    På grund av underhåll fungerar inte Vetenskapsrådets e-post måndag 11 november kl 21:00 - 23:59.

  2. Jämställdhet i Vetenskapsrådets miljöstöd och excellenssatsningar

    Når Vetenskapsrådets forskningsstöd manliga och kvinnliga forskare på jämställda villkor? Vi har undersökt vilka som sökt och blivit beviljade bidrag till forskningsmiljöer respektive stöd inom olika excellenssatsningar som gjorts från 2004 och framå...

  3. Debattreplik: "Förslaget bygger på en rad felaktigheter"

    Med anledning av den debattartikel som Patrik Hall och Ulf Sandström publicerade i DN Debatt den 12 maj, har Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström skrivit en replik.