VR kommenterar

VR kommenterar

Publicerad den 22 februari 2018

Uppdaterad den 20 september 2018

"Jämställdhet är en kvalitetsfråga"

SvD:s ledarskribent Ivar Arpi har i ett antal artiklar kritiserat genusvetenskapen och dess roll i forskarsamhället. Bland annat ifrågasätter han Vetenskapsrådets arbete med att främja jämställdheten inom akademin. Här svarar generaldirektör Sven Stafström på kritiken.

Vetenskapsrådet utgår från det grundläggande antagandet att män och kvinnor har samma förmåga att forska. Men i Sverige finns det tre gånger så många manliga professorer som kvinnliga, vilket antyder att män och kvinnor inte har samma förutsättningar att forska. Detta är djupt oroande och något som såväl universitet och högskolor som forskningsfinansiärer måste verka för att ändra på.

För oss är jämställdhet en kvalitetsfråga, vi måste säkerställa att vi har en könsneutral bedömning av ansökningar, inte minst för att inte tappa viktig kompetens till forskning. När vi tidigare observerat hur arbetet i våra beredningsgrupper gått till har det tyvärr visat sig att det finns en tendens att kvinnor missgynnas i diskussionerna i vissa grupper. Dessa observationer finns publicerade och har uppmärksammats i många sammanhang. De ligger också till grund för den utbildning vi ger de som bedömer ansökningar, detta är en viktig del i att säkerställa en könsneutral bedömning.

Arpi återger en mening från en presentation som Vetenskapsrådet gav i Bryssel, där det just framhålls att jämställdhet bör ses som en kvalitetsfråga. Arpi misstolkar grovt detta påstående som att Vetenskapsrådet skulle hävda att forskarens kön ska väga lika tungt som vetenskaplig excellens i bedömning av forskningsansökningar. Vi menar att jämställdheten är en kvalitetsfråga eftersom den vetenskapliga kvaliteten måste bedömas på ett likvärdigt sätt för kvinnor och män.

Ofta får vi, tvärt emot Ivar Arpis ställningstagande, höra att externa forskningsfinansiärer missgynnar jämställdhet. Det finns en viss sanning i detta, vi når inte ända fram. Därför arbetar vi ständigt med frågan med utgångspunkt från tydliga mål och strategier. Att vi är framgångsrika i detta arbete visas bland annat i Statskontorets rapport som framhåller att externa forskningsfinansiärer är bättre på att hantera jämställdhet än lärosätena själva. Sammantaget visar detta tydligt på behovet av regeringens satsning på jämställdhetsintegrering vid myndigheter och vid högskolor och universitet.

Även ett köns- och genusperspektiv på forskning förtjänar att uppmärksammas. När exempelvis den ökade risken att dö inom ett år efter en allvarlig hjärtinfarkt är väsentligt högre hos kvinnor jämfört med män är det relevant att forskare frågar sig varför. Detta höjer kvaliteten på forskningen. Men när det inte är relevant finns det ingen anledning att tvinga fram ett sådant perspektiv.

Vetenskapsrådet har högsta vetenskapliga kvalitet som kriterium vid bedömning av alla ansökningar om forskningsbidrag. Vi har nyligen infört nya riktlinjer för den vetenskapliga bedömningen som tydliggör för både granskare och sökande vad som gäller i bedömningen. Det finns ingen "paradox" eller "motsättning" i bedömningen, de bästa forskarna med de bästa forskningsidéerna ska få vårt stöd oavsett om de är män eller kvinnor.

Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet

Publicerad den 22 februari 2018

Uppdaterad den 20 september 2018

Mer inom samma ämne

  1. Forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet inom migration och integration (kortversion)

    På Vetenskapsrådet har vi fått regeringens uppdrag att inrätta ett tioårigt nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Programmet syftar till att skapa goda förutsättningar för forskningens medverkan till att möta samhällsutmaningar...

  2. Jämställdhet i Vetenskapsrådets miljöstöd och excellenssatsningar

    Når Vetenskapsrådets forskningsstöd manliga och kvinnliga forskare på jämställda villkor? Vi har undersökt vilka som sökt och blivit beviljade bidrag till forskningsmiljöer respektive stöd inom olika excellenssatsningar som gjorts från 2004 och framå...

  3. Vetenskapsrådets remissvar på Styr- och resursutredningen

    Vi har nu lämnat vårt remissvar på betänkandet ”En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)”. I utredningen föreslås bland annat en ökning av basanslagen på bekostnad av de fria externa medlen vilket inte är rätt väg...