Rapport: Hur kan uppföljningen av svensk forskning utvecklas?

Rapporten beskriver förslag på indikatorer - mått på fenomen man vill belysa - för FoU-utvecklingen i relation till regeringens mål för svensk forskningspolitik. De föreslagna indikatorerna har värderats utifrån ett antal kriterier, som ringar in vad som är möjligt och önskvärt. Dialog har förts med universitet och högskolor och berörda myndigheter.

Utgår ifrån tre mål

Indikatorerna för hur svensk FoU utvecklas rör de tre delmål som regeringen angett som uppföljningsbara:

1. Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling bör även fortsatt överskrida EU:s mål.
2. En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka.
3. Samverkan och samhällspåverkan ska öka.

Vetenskapsrådet och UKÄ:s utgångspunkt är att FoU-indikatorerna ska möjliggöra jämförelser över tid och med andra länder, så långt som möjligt. Helst ska de också redan vara sådana som används av olika aktörer, för att inte skapa behov av ytterligare inrapportering från landets lärosäten.

Förslagen i korthet

Indikatorer för målet ”Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling”:

• utvecklingen av de totala utgifterna för forskning och utvecklingsverksamhet i Sverige som andel av BNP
• bidragen från utlandet samt hur stor andel som kommer från staten, näringslivet respektive andra nationella källor.

Indikatorer för målet ”En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka”:

• andel högciterade publikationer
• beviljade medel från Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning
• fördelningen av män och kvinnor i olika anställningskategorier
• könsfördelningen bland nyanställda professorer och lektorer
• könsfördelningen bland doktorsexaminerade
• andel av de kvinnor respektive män som disputerar som har blivit professor tolv år efter doktorsexamen.

Indikatorer för målet ”Samverkan och samhällspåverkan ska öka”:

• finansiering i form av bidrag och uppdrag till universitet och högskolor från omgivande samhälle respektive i form av innovationssamarbete
• delade tjänster uttryckt som adjungerade professorer, lektorer och adjunkter, respektive forskarstuderande med anställning utanför högskolan
• gemensamma publikationer, dvs. vetenskapliga publikationer med författare från både högskolesektorn och övriga samhället.
• andelen av befolkningen som genomgått högre utbildning
• andel av de svenska vetenskapliga publikationerna som finns tillgängliga via open access, dvs. som är fritt tillgängliga.

Hur ska indikatorerna användas?

De indikatorer som redovisas i rapporten är utformade för att värdera hur svensk forskning, sammantaget, når de tre målen för forskningspolitiken på nationell nivå. Därför redovisas de inte uppdelat per universitet/högskola eller för olika forskningsområden. Några av indikatorerna är heller inte lämpliga eller möjliga att bryta ner.

Man kan inte dra några slutsatser om FoU-sektorns utveckling enbart baserat på statistik och indikatorer. Det är genom den samlande kunskapen från fördjupade analyser, till exempel i Forskningsbarometern, som det är möjligt att dra slutsatser om vilka åtgärder som behövs för att utveckla svensk forskning

Det här uppdraget att tillsammans med Universitetskanslersämbetet utveckla uppföljningen av svensk forskning är ett av tre uppdrag som myndigheterna samarbetat kring och som redovisas den 6 april 2018.

Frågor om rapporten?

Kontakta projektledaren Johan Fröberg, Johan.Froberg@vr.se, telefon 08-546 44 059