VR kommenterar

VR kommenterar

Publicerad den 27 april 2018

Uppdaterad den 20 september 2018

"Viktigt att skilja på forskning och vård"

Vetenskapsrådets remissvar på utredningen om översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104) är nu överlämnat. Vi är positiva till flera av förslagen, till exempel de förtydliganden som föreslås när det gäller forskningshuvudmannens ansvar och att Centrala etikprövningsnämndens tillsynsansvar tydliggörs. Men vi anser inte att vårdinsatser som faller utanför begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet ska likställas med forskning.

Som finansiär av svensk klinisk forskning är det centralt för oss - och för våra bidragsmottagare - att regelverket är tydligt.

Huvudregeln idag, som utredaren också konstaterar, är att hälso- och sjukvård ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det enda lagstadgade undantaget från denna princip är nödrätten. Klinisk forskning utgår däremot ofta från forskningsfrågeställningar som helt eller delvis innehåller nya obeprövade metoder. Sådan forskning får endast utföras om den har godkänts vid en etikprövning. I strikt juridisk bemärkelse finns därför inte någon ”gråzon” mellan hälso- och sjukvård och klinisk forskning.

Utredaren föreslår att användning av obeprövade metoder i hälso- och sjukvården ska klassificeras som forskning som ska kunna etikprövas i efterhand. Vetenskapsrådet ser att det kan finnas situationer inom hälso-och sjukvården där en sista utväg, för att försöka rädda liv, är att använda sig av vårdinsatser som inte prövats på ett sådant sätt att de faller inom ramen för vetenskap och beprövad erfarenhet. Men sådana vårdinsatser kan inte likställas med forskning. Forskning är något som ska ske planerat och strukturerat i enlighet med vetenskapliga metoder. Inte för att lösa en akut vårdsituation.

Att etikpröva forskning i efterhand skulle strida mot internationella konventioner på området som Sverige har anslutit sig till, exempelvis Helsingforsdeklarationen. Förtroendet för forskningen skulle också undergrävas om viss forskning fick ske utan tillstånd. Vi förordar istället en lösning där etikprövning sker skyndsamt i de fall där ett forskningsprojekts forskningsfrågeställning utgör en möjlig behandling för en patient för vilken beprövade vårdinsatser inte fungerar.

Jag ser vårt remissvar på denna viktiga utredning som inledningen på en fortsatt dialog kring gränsdragningen mellan vad som är forskning och vad som är hälso- och sjukvård. Detta för att både forskning och vård ska kunna bedrivas på bästa möjliga sätt.

Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet

Publicerad den 27 april 2018

Uppdaterad den 20 september 2018

Mer inom samma ämne

  1. Statistik för läkemedelsprövningar

    Denna rapport visar hur akademiska och industrisponsrade läkemedelsprövningar skiljer sig åt i studieupplägg när det gäller beräknat antal patienter och hur många kliniker som planeras att delta i genomförandet. Tidigare rapporter och sammanställning...

  2. Jämställdhet i Vetenskapsrådets miljöstöd och excellenssatsningar

    Når Vetenskapsrådets forskningsstöd manliga och kvinnliga forskare på jämställda villkor? Vi har undersökt vilka som sökt och blivit beviljade bidrag till forskningsmiljöer respektive stöd inom olika excellenssatsningar som gjorts från 2004 och framå...

  3. Debatt: Samarbetet mellan vård och forskning måste bli bättre

    Årligen investeras miljarder i medicinsk forskning. Trots det når en stor del av resultaten inte patienterna – som riskerar att behandlas med för­åldrade metoder. Forskningen måste bli ett mer naturligt inslag i hälso- och sjukvårdens dagliga verksam...