Debatt

Publicerad den 10 september 2018

Uppdaterad den 10 september 2018

Debatt: Så kan politiken förankras i forskning – tre råd till Sveriges nästa regering

Utifrån riksdagspartiernas valmanifest kan vi se att ord som forskning och vetenskap minskar, jämfört med manifesten inför valet 2010. Därför vill vi ge tre råd till Sveriges nästa regering om hur den förda politiken bättre kan förankras i fakta och forskningsbaserad kunskap. Det skriver förträdare för 61 organisationer, däribland Sven Stafström, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

De senaste åren har vi sett hur synen på vetenskap har förändrats och försämrats bland folkvalda politiker runt om i världen. Ett välkänt exempel är USA, där vetenskapliga resultat och fakta ifrågasatts på hög nivå. Experter och forskare misstänkliggörs också i Sverige, och företeelser som faktaresistens, falska konton och fejkade nyheter har blivit ett vanligt tema i samhällsdebatten och valrörelsen. 

Tack och lov har den negativa utvecklingen också väckt motreaktioner. Förra våren stod mer än en miljon människor i världen upp för vetenskapen i det amerikanska initiativet March for Science – också här i Sverige. Under valåret 2018 har ett 80-tal svenska organisationer samlats kring initiativet #Hurvetdudet?. Genom denna raka fråga vill vi få fakta och forskning att ta mer plats i den politiska debatten.

Utifrån innehållet i riksdagspartiernas valmanifest kan vi konstatera att vi inte nått ända fram. Sammantaget minskar användningen av ord som forskning, forskare, vetenskap, innovation och samverkan i år, jämfört med i manifesten inför valet 2010. Det visar en genomgång som gjorts av utredare vid Vetenskap & Allmänhet, som samordnar #Hurvetdudet?. Mer resurser till forskning utlovas vid sammantaget 23 tillfällen i år, medan vikten av att grunda beslut på forskning endast tas upp fyra gånger sammanlagt i alla partiers manifest. Ord som fakta och evidens förekommer inte alls.

Det finns förstås mycket annat än vetenskap att ta hänsyn till för politiker; attityder i samhället, ekonomiska förutsättningar, ideologi och etik är några exempel. Samtidigt är samhällets utveckling beroende av att beslut är väl underbyggda och vilar på bästa tillgängliga kunskap. Det är viktigt att veta vad som ligger till grund för de beslut som tas.

Sammantaget menar vi att utbytet mellan forskning och politik behöver stärkas. Därför vill vi ge tre råd till Sveriges nästa regering om hur den förda politiken bättre kan förankras i fakta, evidens och forskningsbaserad kunskap:

  • Initiera fler systematiska sammanställningar av forskningsbaserad kunskap.
    Inom några politikområden görs redan sådana i Sverige, till exempel för hälso- och sjukvården och socialt arbete vid SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, och för skolan vid Skolforskningsinstitutet. Men dessa kunskapsöversikter är främst riktade till praktiker, inte politiker. Oberoende experter, liksom expertmyndigheter och tjänstemän på departementen, bör oftare få i uppdrag att ta fram breda sammanställningar av forskningsbaserade underlag.
  • Reformer bör ha stöd i tillgänglig forskning och effekten av dem systematiskt utvärderas.
    Statliga utredningar behöver tillsättas och få tillräckligt med tid om frågorna är stora och komplexa. Testa och utvärdera – när det är möjligt – i mindre skala innan förändringar genomförs nationellt.
  • Uppmuntra forskare att samverka med det omgivande samhället.
    Förbättra deras förutsättningar att dela med sig av den kunskap de utvecklat – och att göra det på ett sätt som politiker och alla andra kan förstå och använda sig av. Ge forskare incitament att delta i samhällsdebatten och i folkbildningen för att bidra med kunskap, vägledning och nyansering i olika sakfrågor. Blivande ministrar och alla som väljs till politiska uppdrag i kommuner, landsting/regioner och riksdag: Tala om vilka underlag och vilka fakta er politik vilar på! Och glöm inte att fråga: Hur vet du det?

Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet


Övriga medverkande organisationer:

  • Monica Widman Lundmark, förbundssekreterare ABF
  • Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR
  • Karin Meyer, VD Apotekarsocieteten
  • Måns Holmberg, ordförande Astronomisk Ungdom
  • Karolina Kjellberg, VD bNosy
  • Mats Viberg, rektor BTH, Blekinge tekniska högskola
  • Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden
  • Stefan Bengtsson, rektor och VD Chalmers
  • Roberto Rufo Gonzalez, projektledare Consupedia
  • Christina Liffner, ordförande Endometriosföreningen, Sverige
  • Cecilia Palm, generalsekreterare Folkuniversitetet
  • Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige
  • Robert Watt, ordförande Forskom
  • Cecilia Winberg, vice ordförande Fysioterapeuterna
  • Eva Wiberg, rektor Göteborgs universitet
  • Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden
  • Jenny Larsson, verksamhetsledare Humtank
  • Marie-Hélène Ahnborg, VD Ifous
  • Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM – Innovations- och kemiindustrierna
  • Jennie Turner, verksamhetsansvarig Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg
  • Bo-Erik Pers, VD Jernkontoret
  • Sofia Larsen, ordförande Jusek
  • Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska Institutet
  • Sigbritt Karlsson, rektor KTH
  • Tuula Teeri, VD Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
  • Eva Pettersson, VD Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
  • Göran K. Hansson, ständig sekreterare Kungl. Vetenskapsakademien
  • Anders Blanck, VD LIF – de forskande läkemedelsföretagen
  • Bodil Nilsson, ordförande LMNT, Föreningen för Lärarna i Matematik, Naturvetenskap och Teknik
  • Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet
  • Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
  • Kerstin Tham, rektor Malmö universitet
  • Åke Iverfeldt, VD Mistra
  • Anders Fällström, rektor Mittuniversitetet
  • Britt-Marie Lidesten, föreståndare Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik
  • Ann-Marie Pendrill, föreståndare Nationellt resurscentrum för fysik
  • Ivar de la Cruz, ordförande Naturvetarna
  • Anna Sjöström Douagi, programchef Nobelcenter
  • Thomas Strand, ordförande Rifo, Sällskapet riksdagsledamöter och forskare
  • Jenny Björkman, kommunikationschef Riksdagens Jubileumsfond
  • Göran Arrius, ordförande Saco
  • Louise Karlberg, centerchef SEI, Stockholm Environment Institute
  • Mats Deleryd, VD SIQ, Institutet för kvalitetsutveckling
  • Lars Hultman, VD Stiftelsen för Strategisk Forskning
  • David Samuelsson, generalsekreterare Studieförbunden
  • Jens Mattsson, generaldirektör SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt
  • Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening
  • Anne-Sofie Mårtensson, ordförande, Svenska fysikersamfundet
  • Christine Sundberg Carendi, VD Svenska Science Centers
  • Kristina Billberg, ordförande Sveriges Farmaceuter
  • Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer
  • Maria Tenje, ordförande Sveriges unga akademi
  • Mats Ericson, ordförande SULF, Sveriges universitetslärare och forskare
  • Gustav Amberg, rektor Södertörns högskola
  • Samuel Engblom, samhällspolitisk chef TCO
  • Peter Skogh, museidirektör Tekniska museet
  • Elin Lydahl, VD Tom Tits Experiment Jennie Ekbeck, VD Umeå Biotech Incubator
  • Linnea Suomenniemi, ordförande Unga Forskare
  • Cissi Billgren Askwall, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet

Publicerad den 10 september 2018

Uppdaterad den 10 september 2018

Mer inom samma ämne

  1. Forskares syn på forskningskommunikation

    När och hur kommunicerar forskare med omvärlden? Vilka hinder dyker upp och vilka stöd finns att få? Hur ser forskare på utvecklingen mot öppen vetenskap? Detta är några av frågorna som undersöks i projektet "Vad tycker forskare om kommunikation och ...

  2. Så jobbar vi med forskningskommunikation

    Vetenskapsrådets roll är att skapa förutsättningar för kommunikation av forskning. Vi finansierar aktiviteter och samarbetsprojekt med andra organisationer och genomför olika evenemang. Här har vi samlat exempel på kanaler och mötesplatser för forskn...

  3. Jag vill, men hinner inte!

    Under våren 2019 besvarade 3 699 forskare vid 31 svenska lärosäten en enkät om deras syn på kommunikation och öppen vetenskap. Resultaten, som presenteras i denna rapport, kan förhoppningsvis leda till en mer informerad dialog om vad forskare...