Nyhet

Publicerad den 12 juni 2019

Uppdaterad den 13 juni 2019

Vetenskapsrådet är med och bygger en av världens största och snabbaste superdatorer

Vetenskapsrådet ingår i ett konsortium som tillsammans med Finland och sex andra länder nu ska bygga en av världens största och snabbaste superdatorer.

EuroHPC, European High-Performance Computing Joint Undertaking*, har valt ut åtta platser i Europa där Europas första superdatorer ska byggas. De kommer att kunna användas av forskare i Europa, och av industri och näringsliv för att utveckla nya applikationer inom en mängd olika områden, från att designa mediciner och nya material till att bekämpa klimatförändringar.

En av superdatorerna kommer att placeras i Kajaani, Finland. Maskinen kommer att vara omkring 10 gånger mer kraftfull än den mest kraftfulla superdatorn som finns i Europa idag.

Det finska konsortiet heter LUMI (Large Unified Modern Infrastructure) och har deltagare från Finland, Sverige, Belgium, Tjeckien, Danmark, Norge, Polen och Schweiz. Den nya superdatorn och infrastrukturen i Kajaani kommer att kunna användas av europeiska forskare inom ett flertal discipliner, exempelvis klimatforskning, läkemedels- och cancerforskning och artificiell intelligens.

Budgeten för datacentret i Kajaani är 207,1 miljoner euro. Planerad driftsättning är fjärde kvartalet 2020. De övriga värdstäderna för superdatorerna är lokaliserade i Sofia (Bulgarien), Ostrava, (Tjeckien), Bologna (Italien), Bissen (Luxemburg), Minho (Portugal), Maribor (Slovenien) och Barcelona (Spanien).

*EuroHPC Joint Undertaking är ett initiativ som stödjs av europeiska länder och EU.

Läs mer om konsortiet på den finska webbplatsen CSC - IT Center for Sciencelänk till annan webbplats

Läs mer om initiativet på Europeiska kommissionens webbplatslänk till annan webbplats

Publicerad den 12 juni 2019

Uppdaterad den 13 juni 2019

Mer inom samma ämne

  1. Workshop om uppdrag kring ESS och MAX IV – save the date

    Den 17 oktober bjuder Vetenskapsrådet och Vinnovas generaldirektörer in till en workshop i Göteborg om de uppdrag kring den europeiska spallationskällan ESS och MAX IV som Vetenskapsrådet och Vinnova fått av regeringen.

  2. Utredning av synkrotronljus och frielektronlaserlandskapet utifrån den svenska forskningens behov

    Vetenskapsrådet gör idag stora investeringar, i både uppbyggnad och drift av synkrotron- och frielektronlaserfaciliteter. De anläggningar som direktfinansieras är Max IV (Lund), ESRF (Grenoble, Frankrike), Petra III och European XFEL (båda i Hamburg,...

  3. Så kan svensk forskning stärkas

    Sverige behöver höja kvaliteten på forskningen för att stärka sin position som ledande forskningsnation. I rapporten "Vägval för framtidens forskningssystem – Kunskap, kvalitet och integritet" ger Vetenskapsrådet sin syn på vad som krävs.