Vad ska en svensk kunna?

I projektet Vad ska en svensk kunna? granskas olika innebörder av bildningsbegreppet. Vad som kommer att undersökas är vilka begrepp om bildning respektive utbildning som ligger till grund för olika idéer om vad högskolestudenter, folkhögskolestudenter och skolelever skall uppnå med sina studier eller vad studierna skall tjäna eller leda till. I fyra delprojekt kommer några olika men vanligt förekommande användningar av bildningsbegreppet inom olika utbildningssektorer att studeras. De olika bildnings- och utbildningsbegreppen analyseras med inriktning på deras teoretiska förutsättningar, men även deras verkan, normativa betydelse och förhållande till traditionen står i fokus. Ett delprojekt kommer att undersöka i vilken utsträckning upplysningens bildningsideal är förenliga eller oförenliga med nutida idéer om akademisk utbildning såsom de konkretiseras i den högre utbildningens målstyrning och kvalitetssystem. Vilka antaganden om utbildning är implicita eller explicita i modern utbildningspolicy, i termer av exempelvis förväntade studieresultat och lärandemål, och hur förhåller de sig till upplysningstraditionens idé om bildning? Ett delprojekt kommer att undersöka hur moderna utbildningars allt större inriktning på metodisk färdighet förhåller sig till klassiska bildningsideal i termer av reflektion över kunskapsteoretiska traditioner. Frågan är om, och i så fall, i vilken utsträckning och på vilket sätt en alltmer standardiserad metodundervisning tappat kontakten med de kunskapsteoretiska grunder som en gång motiverade den metodiska utvecklingen. Ett delprojekt kommer att undersöka vilken typ av bildningsideal som uttrycks i lärarutbildningens, och skolans, värdegrundutbildning och demokratifostran. Finns det andra bildningsidéer som ser annorlunda på skolans fostransuppdrag än de idéer som i dag är förhärskande? Ett delprojekt kommer att undersöka de idéer om bildning som utformade och utformar den svenska folkbildningstraditionen, med fokus på folkhögskolans eftergymnasiala utbildning. Hur förhåller sig folkbildningens idéer till klassiska och i äldre tider mer exklusiva akademiska bildningsideal? Slutligen kommer de olika begrepp om bildning som de olika delprojekten undersöker att jämföras för att försöka kartlägga de olika bildnings-och utbildningsbegreppens inbördes relationer. En övergripande fråga är hur olika utbildningspolitiska, pedagogiska och vetenskapsideologiska normer och värderingar påverkat vår syn på utbildning på olika nivåer. Vidare ställs frågan om i vilken grad modern utbildningspolicy är förankrad i olika bildningstraditioner, eller annorlunda uttryckt: i vilken grad kan det moderna utbildningsväsendets behovs- och målstyrning sägas utgöra ett brott mot eller en utveckling av traditionella akademiska bildningsnormer. En följdfråga blir på vilket sätt innebörden av bildningsbegreppet har utvecklas och modifierats utifrån olika utbildningspraktikers användningar och tillämpningar. Projektet inriktar sig på svenska förhållanden i ett historiskt sammanhang, vilket är av betydelse för att förstå hur dagens utbildningspolitiska program utvecklats, samt för att förstå vilken betydelse bildningsidealen kan ha i dagens och morgondagens Sverige. Med tanke på att Sverige har ansetts vara ett föregångsland när det gäller ambitionen att förse hela befolkningen med lika livschanser genom utbildningen, blir resultaten relevant även i den internationella forskningen.

Senast uppdaterad: 2014-05-07

Forskning pågår är en sammanställning av utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu och som har fått stöd från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet


Huvudsökande

Sharon Rider, Uppsala universitet

Medsökande

Michael Gustavsson, Högskolan i Gävle Elinor Hållén, Uppsala universitet Tove Österman, Uppsala universitet

Period

2014-2016