Publicerad den 05 juni 2018

Uppdaterad den 12 april 2019

Nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens

Vetenskapsrådet ansvarar för ett tioårigt nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens. Forskningsprogrammet har ett brett, tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt perspektiv. All forskning som berör antibiotikaresistens – både grundforskning och mer verksamhetsnära forskning – kan få stöd. 

Syftet med programmet är att främja forskning som bidrar till det övergripande målet i Sveriges strategi för arbetet mot antibiotikaresistens: att bevara möjligheten till effektiv behandling av bakteriella infektioner hos människor och djur.

Antibiotikaresistens är en global ödesfråga där antibiotikaanvändning står i centrum. Människor och djur, rör sig dagligen över landgränser, liksom livsmedel och andra varor. Därmed kan de sprida resistenta bakterier. Allt fler bakterier utvecklar resistens mot befintliga antibiotika samtidigt som utvecklingen av ny antibiotika har bromsat upp.

Forskningsprogrammet har ett brett, tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt perspektiv. All forskning som berör antibiotikaresistens – både grundforskning och mer verksamhetsnära forskning – kan få stöd. Exempel är forskning om ny antibiotika, om diagnostiska metoder eller om hur smittspridning och vårdrelaterade infektioner minskas.

Svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistensPDF (pdf, 2.4 MB)

20 miljoner att fördela 2019

För 2019 har vi 20 miljoner kronor att fördela till forskning om antibiotikaresistens och infektionssjukdomar. Pågående satsningar som Vetenskapsrådet och andra finansiärer gör inom området, kan successivt komma att inkluderas i programmet eller bli aktuella för samverkan.

Forskningstid för kliniker inom infektionsområdet: antibiotika och antibiotikaresistens

-utlysning öppnade 27 mars 2019.

27 mars öppnade en utlysning som ger kliniskt verksamma forskare inom specialiteter som exempelvis infektions-, laboratorie- eller allmänmedicin, odontologi, kirurgi, pediatrik, onkologi och vårdhygien, möjlighet att bedriva relevant forskning inom infektionsområdet med fokus på antibiotika och antibiotikaresistent. Genom bidraget kan personer etablera sig som självständiga forskare parallellt med att de utvecklar sin kliniska kompetens.

Bidrag om 2 000 000 kronor kan sökas för 12 månaders forskning på heltid att fördela under den period som bidraget disponeras (3 år). Läs mer detaljerad information om utlysningen.

Klinisk forskning om antibiotikaresistenta bakterier behövs för att öka kunskapen om hur dessa infektioner ska diagnostiseras och behandlas på bästa sätt. Detsamma gäller för hur uppkomst och spridning kan förhindras och förebyggas exempelvis genom rationell antibiotikaanvändning och förbättrade arbetssätt inom sjukvården, inklusive vårdhygieniska rutiner. Utlysningen kan också stödja forskning kring nya diagnostiska metoder, biomarkörer för monitorering av terapier, nya terapeutiska strategier för behandling av till exempel sepsis, KOL, ARDS, tuberkulos, urinvägsinfektioner, odontologiska sjukdomar, endokardit eller septisk artrit i syfte att optimera eller minska antibiotika-användning. Grundläggande forskning kring utveckling av nya läkemedel kan stödjas om den bedrivs patientnära eller i klinisk fas. Utlysningen görs inom ramen för det nationella forskningsprogrammet inom antibiotikaresistens som är ett regeringsuppdrag till Vetenskapsrådet. Utlysningen öppnar den 27 mars och stänger den 15 maj.

Bidrag till forskningstid för kliniker beviljade

Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag för forskningstid för kliniker inom antibiotikaresistens 2018. Totalt beviljar vi över 11 miljoner kronor för 2018. Bidragen stödjer forskning i 7 projekt om antibiotikaresistens relaterat till urinvägsinfektioner, galloperationer, kronisk obstruktiv lungsjukdom, fagterapi, utveckling av ny antibiotika och diagnostik. För 2019 planeras en liknande utlysning under våren.


Strategisk forskningsagenda ska skapa synergier

Vi har inrättat en programkommitté för det nationella forskningsprogrammet som består av representanter från Formas, Forte, Vinnova, Hav och Vattenmyndigheten, Sida, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Research Institutes of Sweden, RISE. Programkommittén kommer publicera en gemensam strategisk forskningsagenda 2019. Detta för att skapa synergier och optimera effekten av befintliga forskningsmedel, samt undvika oönskade överlappningar mellan forskningsfinansiärer.

Referensgrupper med forskare, patienter och representanter från vård, lantbruk, industri, och andra myndigheter finns också knutna till programmet.

Fakta nationella forskningsprogram

Regeringen inrättade 7 nationella forskningsprogram 2016. Programmen löper över tio år och Vetenskapsrådet ansvarar för två av dem; Antibiotikaresistens samt Migration och integration.

Formas ansvarar för forskningsprogrammen Livsmedel, Klimat, och Hållbart samhällsbygge. Läs om programmen på Formas webbplatslänk till annan webbplats

Forte ansvarar för forskningsprogrammen Tillämpad välfärdsforskning och Arbetslivsforskning. Läs om programmen på Fortes webbplatslänk till annan webbplats

Nationella forskningsprogram

antibiotikaresistens@vr.se

Kontakt

Nationella forskningsprogram

antibiotikaresistens@vr.se

Mer inom samma ämne

  1. JPIAMR network grant on Virtual Research Institute

    Beslut har fattats inom den åttonde utlysningen inom Joint Programming-initiativet network grant on Virtual Research Institute. Inga svenska ansökningar kommer få finansiering.

  2. Sprid budskapet om att Skydda antibiotikan!

    Varför är antibiotikaresistens ett problem? Vad får antibiotikaresistens för konsekvenser? Under antibiotikaveckan kan du bidra genom att sprida information om vikten av antibiotika. 

  3. Projektbidrag för internationella samarbeten inom antimikrobiell resistens (JPIAMR)

    Vetenskapsrådet har fattat beslut om den sjätte utlysningen inom Joint Programming-initiativet inom antimikrobiell resistens, JPIAMR.