Svensk forskning i siffror

Hur mycket statliga medel går till forskning? Och hur står sig svensk forskning i internationell jämförelse? Här kan du läsa om fördelningen av statens medel och om vår roll i forskningssystemet. Vi har även sammanställt data om vår egen forskningsfinansiering.

Så finansieras svensk forskning

Forskning och utveckling (FoU) definieras som ett kreativt och systematiskt arbete som syftar till att öka kunskapsmängden och hitta nya tillämpningar av befintlig kunskap inom vetenskapens alla fält. FoU innefattar därmed grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsverksamhet.

För att en aktivitet ska räknas som FoU ska den uppfylla en rad olika kriterier. Den ska till exempel vara nyskapande, baseras på originella koncept och hypoteser samt utföras systematiskt, det ska dessutom gå att reproducera den.

Hur stor andel av ett lands BNP som går till FoU och hur stor andel av befolkningen som är verksamma forskare utgör båda mått på hur mycket resurser ett land lägger på FoU. I internationell jämförelse ligger Sverige i topp när det gäller satsningar på forskning och utveckling.

I Sverige är företagen den sektor som har störst utgifter. Universitet och högskolor står för cirka 23 procent av de totala svenska FoU-utgifterna och är till största delen offentligt finansierade.

Graf över fördelningen av FoU 2021.

Finansiering av forskning och utveckling kan ses ur två perspektiv: fördelat per finansiär (figurens ovankant) eller fördelat på de som utför forskningen (figurens nederkant). Här visas den finansiella volymen i miljarder kronor, liksom flödena i det svenska FoU-systemet år 2021. Källa: Forskningsbarometern 2023.

Så mycket statliga medel går till forskning

För 2023 beräknas 46,8 miljarder kronor av statsbudgeten att gå till FoU. Detta motsvarar 3,7 procent av de totala anslagen och 0,7 procent av BNP. Andelen FoU-anslag i procent av BNP har varit i stort sett oförändrad sedan 2015.

Ungefär 70 procent av FoU-anslagen går till allmänvetenskaplig utveckling, medan cirka 30 procent går till olika socioekonomiska ändamål som exempelvis transporter, industriell verksamhet, eller försvar.

Riktade satsningar från regeringen

Regeringen avsätter ibland öronmärkta pengar till forskningsområden som bedöms som särskilt viktiga. Det är myndigheterna, däribland Vetenskapsrådet, som ansvarar för att genomföra de riktade satsningarna. Ett exempel är de nationella forskningsprogrammen.

Vetenskapsrådet fördelar nästan 8 miljarder kronor

Vetenskapsrådet fördelar sammanlagt nästan 8 miljarder kronor per år till forskning och forskningsinfrastruktur vid svenska universitet och högskolor. Det innebär att vi finansierar drygt en tiondel av den forskning som bedrivs där.

Vi är den största externa finansiären av forskning vid landets lärosäten inom de flesta vetenskapsområden. Dessutom är vi den enda forskningsfinansiären i Sverige som finansierar forskning inom samtliga vetenskapsområden.

Så fördelar vi medel

Regeringens riktlinjer och vår egen finansieringsstrategi styr hur vi fördelar medel mellan olika typer av forskningsstöd.

Cirkeldiagram över fördelning av medel 2021.

Diagrammet visar fördelningen av medel 2021. Allra mest pengar går till projekt för fri forskning. En stor del går också till avancerade verktyg i form av forskningsinfrastruktur som forskare behöver. Läs mer i Vetenskapsrådets årsredovisning 2021.

Mest pengar går till projekt med fri inriktning

Större delen av våra forskningsmedel går till projektstöd i form av projektbidrag där forskaren ges frihet att själv formulera forskningsidé, metod och utförande. Projektbidrag med fri inriktning finns att söka inom samtliga ämnesområden.

Vi väljer ut de bästa forskningsidéerna i en process med öppna utlysningar, i konkurrens och efter en noggrann sakkunniggranskning och prioritering.

Stort ansvar för forskningsinfrastruktur

Vetenskapsrådet finansierar forskningsinfrastruktur både i och utanför Sverige. Forskningsinfrastruktur är avancerade verktyg som forskare kan behöva för att genomföra sin forskning, till exempel databaser, forskningsanläggningar, biobanker eller storskaliga beräkningsverktyg.

En del av de medel vi fördelar till forskningsinfrastruktur går till olika medlemskap i stora internationella forskningsanläggningar, till exempel partikelfysiklaboriatoriet CERN, och neutronspridningsanläggningen ESS som just nu byggs i Lund.

Vi fördelar medel till forskningsinfrastruktur via våra utlysningar på upp till 50 procent av totalbudgeten. Riktigt stor nationell forskningsinfrastruktur, som till exempel synkrotronljusanläggningen Max IV, kräver ibland ett större samarbete kring finansieringen. Då blandas fler aktörer in.

Publicerad

Uppdaterad

Pdf / Utskrift

Forskning eller utveckling?

Forskning handlar om att systematiskt söka efter ny kunskap eller nya idéer med eller utan ett bestämt användningsområde i sikte.

Utveckling handlar om att använda forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att ta fram nya varor, tjänster, processer, system och metoder eller förbättra sådana som redan finns.

Kontakt

Analyser och utvärderingar

forskningspolitik@vr.se

Mer inom samma ämne

  1. Årsredovisning 2023

  2. Debattreplik: Pengar till forskning ska fördelas utifrån kvalitet

    Vi vill att regeringen ger Vetenskapsrådet i uppdrag att utreda om, och i så fall hur, delar av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i en replik på Jonas Franssons debattinlägg i tidn...

  3. Ny statistik över ansökningar och beslut

    Nu har vi publicerat samlad statistik om ansökningar och bidragsbeslut för 2023. För att göra statistiken mer användbar har vi bland annat gjort en annan ämnesindelning än tidigare år.

Till toppen