Publicerad den 19 april 2018

Uppdaterad den 23 november 2018

Forskningsbarometern 2017

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer är en återkommande rapport som syftar till att ge en övergripande beskrivning av svensk forskning och utveckling, FoU, i internationell jämförelse. Tonvikten ligger på forskningen inom den svenska högskolesektorn.

Forskningen ur tre aspekter

  • Finansieringen – hur mycket pengar går till forskning och utveckling?
  • Personalen – hur ser den forskande personalens sammansättning ut?
  • Forskningsresultaten – hur stort genomslag får forskningen?


Vill du använda material från Forskningsbarometern till din presentation? Ladda ner en PowerPoint-presentation med rapportens indikatorer.

PowerPoint-presentationPowerpoint (powerpoint, 9.5 MB)

Fokus på högskolesektorn

Forskningsbarometern beskriver utvecklingen av forskning och utveckling (FoU) i Sverige jämfört med andra länder. Först beskriver vi hela det svenska forskningssystemet övergripande, och hur Sverige som forskningsnation presterar jämfört med ett urval andra länder. Därefter fokuserar vi på forskningen vid svenska universitet och högskolor.

Statistik från flera källor

Forskningsbarometern 2017 samlar statistik från främst Statistiska centralbyrån, SCB, Universitetskanslersämbetet, UKÄ, OECD och databaserna e-CORDA och Web of Science. Vi utgår också från egna aktuella rapporter och analyser.

Vi har hittills tagit fram Forskningsbarometern för åren 2016 och 2017. Nästa Forskningsbarometer är planerad till år 2019, och sedan är den tänkt att fortsätta komma ut vartannat år.


Författarna bakom Forskningsbarometern 2017

  • Marianne Wikgren
  • Henrik Aldberg
  • Jonas Gurell
  • Marianne Hall
  • Stina Gerdes Barriere
  • Gustav Hansson
Kopierat till urklipp

Analyser och utvärderingar

forskningspolitik@vr.se

Kopierat till urklipp

Kontakt

Analyser och utvärderingar

forskningspolitik@vr.se

Mer inom samma ämne

  1. Behov av fler mötesplatser för forskare och praktiker inom migration och integration

    Nu är den strategiska forskningsagendan för området migration och integration klar. Agendan ska styra inriktningen för det nationella forskningsprogrammet och visar bland annat på behov av fler mötesplatser för kunskaps- och erfarenhetsbyte mellan fo...

  2. Forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet inom migration och integration

    På Vetenskapsrådet har vi fått regeringens uppdrag att inrätta ett tioårigt nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Programmet syftar till att skapa goda förutsättningar för forskningens medverkan till att möta samhällsutmaningar...

  3. Replik: Styrning och resursfördelning måste kopplas tydligare till kvalitet

    Istället för att ge exempel på forskning som stödjer en viss fördelning mellan basanslag och externa medel borde diskussionen handla om hur vi kan få en tydligare rollfördelning mellan lärosäten och externa finansiärer och hur vi tillsammans stärker ...