Publicerad den 21 maj 2019

Uppdaterad den 27 maj 2019

Så kan svensk forskning stärkas

Sverige behöver höja kvaliteten på forskningen för att stärka sin position som ledande forskningsnation. I rapporten "Vägval för framtidens forskningssystem – Kunskap, kvalitet och integritet" ger Vetenskapsrådet sin syn på vad som krävs.

Inspelning av vårt seminarium om rapporten:


Sverige satsar mycket pengar på forskning och utveckling och har omfattande FoU-utgifter i relation till BNP. I internationell jämförelse har vi en hög andel forskare, en hög andel vetenskapliga publikationer per invånare och en befolkning med högt förtroende för forskning. Förutsättningarna för att kunna vara en internationellt ledande forskningsnation är alltså goda. Trots detta ingår inte Sverige bland de främsta länderna när det gäller andelen högciterade vetenskapliga publikationer.

Hur ska då Sverige stärka sin position som ledande forskningsnation?

Vetenskapsrådet har identifierat tolv områden som behöver stärkas, med förslag på åtgärder inom varje område. Fördjupade resonemang kring områdena finns att läsa i rapporten Vägval för framtidens forskningssystem – Kunskap, kvalitet och integritet. Rapporten är ett underlag för vårt långsiktiga arbete och för våra rekommendationer till regeringen i forskningspolitiska frågor.

Nedan presenteras förslagen i korthet.

Förslag på åtgärder inom tolv områden

1. Forskarinitierad forskning och fria forskare

Fria forskare och fri nyfikenhetsdriven forskning utgör fundament för ny kunskap, innovation och samhällets utveckling. För att skapa förutsättningar för samhällets långsiktiga utveckling måste det fria forskningsstödet stärkas och fördelas utifrån forskningens kvalitet, sakkunnigbedömd i nationell eller internationell konkurrens.

2. Externfinansiering och basfinansiering

Externfinansiering behövs för att driva utvecklingen av svensk forsknings kvalitet. Basfinansieringens huvudsakliga mål ska vara att ge de bästa forskarna bättre, mer långsiktiga och stabila villkor. Samspel mellan basanslag och statlig extern finansiering förutsätter en tydlig rollfördelning och en tydlig bild av hur de olika medlen används.

3. Forskningsinfrastruktur

Avancerad forskningsinfrastruktur är i många fall en förutsättning för att kunna bedriva forskning av högsta kvalitet. För att förbättra tillgången till forskningsinfrastruktur bör Vetenskapsrådet få ökade resurser för att bibehålla och förstärka sin roll som ansvarigt för prioritering, samordning och finansiering av forskningsinfrastruktur.

4. Framstående forskningsmiljöer

Goda och kreativa forskningsmiljöer är en viktig faktor för att bedriva forskning av hög kvalitet och för att binda samman forskning, utbildning och övriga samhället. Huvudansvaret för att bygga upp forskningsmiljöer är lärosätenas, samtidigt som extern finansiering utgör ett viktigt komplement. Lärosätena bör i högre grad samarbeta för att skapa de bästa förutsättningarna för starka forsknings- och utbildningsmiljöer.

5. Strategiska forskningssatsningar

Strategiska forskningssatsningar utgör ett viktigt komplement till den fria nyfikenhetsbaserade forskningen. Regeringen bör ge Vetenskapsrådet i uppdrag att inrätta ett nytt råd för strategisk forskning, med uppgift att föreslå områden för strategiska forskningssatsningar.

6. Utvärdering och kvalitetssäkring

Utvärdering av forskningens resultat driver kvalitet. För att svensk forskning ska uppnå högsta vetenskapliga kvalitet måste all forskning sakkunniggranskas. Utvärderingar som utförs av lärosätena och nationella aktörer bör genomföras så att de kompletterar varandra.

7. Internationalisering

Att forskare vid svenska lärosäten deltar i internationella samarbeten och sammanhang är avgörande för svensk forskningskvalitet och utveckling. Sverige bör utveckla samlade nationella strategier för internationalisering som omfattar såväl utbildning som forskning.

8. Karriärvägar och mobilitet

En långsiktig kvalitetsutveckling av svensk forskning kräver ett fungerande och tydligt system för karriärvägar inom universitet och högskolor. För att skapa incitament och resurser för detta bör finansiering i ökad omfattning riktas mot meriteringsanställningar där forsknings- och undervisningsmeriter samt mobilitet beaktas.

9. Jämställdhet

Forskningens kvalitet stärks av ett jämställt forskningssystem. För att uppnå detta behöver lärosätenas ansvar för att främja jämställdhet utvecklas och redovisas genom uppföljningar av exempelvis hur basanslagen fördelas med avseende på kön.

10. Etik, god forskningssed och oredlighet i forskningen

Etik i forskningen är en grundpelare för forskningens genomförande, kvalitet och förtroende. Etiska prövningar av forskning behöver fungera på ett tillfredställande och likartat sätt inom hela det vetenskapliga fältet, och vid internationella samarbeten. Det bör upprättas en nationell uppförandekod för god forskningssed, och medvetenheten och kunskapen om forskningsetiska frågor behöver stärkas.

11. Öppen tillgång

För att göra det möjligt att ställa om till öppen tillgång krävs dialog mellan forskningssystemets aktörer, såväl nationellt som internationellt. Övergången till öppen tillgång till vetenskapliga publikationer måste ske med fokus på kvalitet i publikationer och med hänsyn till forskares meritering. För att lyckas med övergången till öppen tillgång till forskningsdata krävs en nationell strategi och ökade resurser.

12. Forskningskommunikation

Behovet av vetenskapligt grundad kunskap och förståelse för den vetenskapliga processen ökar. Arbetet med forskningskommunikation bör stärkas och samordnas så att forskare, lärosäten och forskningsfinansiärer kan komplettera varandra. Dessutom bör nya infrastrukturer för kunskapsförmedling som underlättar för forskare att kommunicera sin forskning utvecklas.

Läs mer i Vägval för framtidens forskningssystem – Kunskap, kvalitet och integritet

Mer inom samma ämne

  1. Vetenskapsrådet är med och bygger en av världens största och snabbaste superdatorer

    Vetenskapsrådet ingår i ett konsortium som tillsammans med Finland och sex andra länder nu ska bygga en av världens största och snabbaste superdatorer.

  2. Utredning av synkrotronljus och frielektronlaserlandskapet utifrån den svenska forskningens behov

    Vetenskapsrådet gör idag stora investeringar, i både uppbyggnad och drift av synkrotron- och frielektronlaserfaciliteter. De anläggningar som direktfinansieras är Max IV (Lund), ESRF (Grenoble, Frankrike), Petra III och European XFEL (båda i Hamburg,...

  3. Vägval för framtidens forskningssystem

    Kunskap, kvalitet och integritet Vägval för framtidens forskningssystem presenterar utmaningar och vägar framåt för det svenska forskningssystemet. Rapporten utgör underlag för Vetenskapsrådets arbete och forskningspolitiska inspel samt för en bred...