International advisory review of the Swedish national infrastructure for computing (SNIC)

Vetenskapsrådet påbörjade, år 2015, implementationen av en ny modell för prioritering och finansiering av forskningsinfrastrukturer av nationellt intresse. Universiteten får mer ansvar för att inte bara medfinansiera utan även prioritera och styra nationella forskningsinfrastrukturer. Modellen har utvecklats av Vetenskapsrådet tillsammans med de tio största forskningsuniversiteten genom universitetens referensgrupp för forskningsinfrastruktur (URFI). Ett viktigt syfte med det här nya sättet är att engagera och involvera universiteten i att stötta forskningsinfrastrukturer för att uppnå långsiktig hållbarhet.

Användningen av Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) har ökat dramatiskt under de senaste åren. Det har satt SNIC under stor press att leverera tjänster och stöd till ett brett forskarsamhälle, inklusive andra forskningsinfrastrukturer, med olika krav på existerande resurser. För att utveckla SNICs verksamhet till att kunna möta de nya utmaningarna har Rådet för Forskningsinfrastruktur (RFI) begärt att SNIC tillsammans med värduniversitetet – Uppsala universitet – ska leverera en strategisk plan och budget som ska användas som underlag för rådets kommande beslut om finansiering. Detta har gjorts i nära samarbete med URFI.

En internationell expertpanel rekryterades för arbete, för att stötta SNIC och för att Vetenskapsrådet ska få återkoppling om den påbörjade processen. Huvuduppgiften för panelen var att ge en oberoende analys av den preliminära strategiska och budgetplanen. Den här rapporten är resultatet av panelens arbete, där deras kommentarer och rekommendationer kommer vara värdefulla för det fortsatta arbetet på Vetenskapsrådet, Uppsala universitet, URFI och SNIC.

Mer inom samma ämne

  1. Storskaliga beräkningsresurser

    Forskar du inom beräkningsvetenskap? Då kan du ansöka om att få tillgång till svenska och europeiska beräkningsresurser vid NAISS och EuroHPC. Här kan du läsa mer om hur du går tillväga.

  2. Slutrapport från behovsinventering avseende data och infrastruktur för utbildningsvetenskaplig forskning

    Utbildningsvetenskaplig forskning har under de senaste 20 åren vuxit fram som ett väl etablerat forskningsfält. I forskningsöversikten 2023 betonade Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté behovet av att utveckla infrastrukturer som stärke...

  3. Data och infrastruktur för utbildningsvetenskaplig forskning

    Under 2023 genomförde Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté en kartläggning och behovsinventering avseende data samt behov av infrastrukturer för utbildningsvetenskap. Vid detta seminarium presenterar utredare Jan Hylén rapporten.