De nya lärosätena i forskningssystemet

Forskningsförutsättningar och förhållande till Vetenskapsrådet

I det enhetliga svenska högskolesystemet ska samtliga lärosäten ha möjlighet att ge utbildning och bedriva kvalificerad forskning.

Men de nya lärosätenas bakgrund och utveckling skiljer sig från de breda etablerade och de fackinriktade universiteten.

Deras möjlighet att konkurrera om externa medel från Vetenskapsrådet och andra forskningsråd som fördelar forskningsmedel i nationell konkurrens, kan ses som ett mått på deras satsningar på grundforskning och strävan mot excellenta forskningsmiljöer.

Hur de nya lärosätena ansöker om och beviljas forskningsmedel från Vetenskapsrådet under perioden 2008–2015 står i fokus i rapporten. I det sammanhanget är de jämförelsevis små aktörer. För att skapa bättre förståelse för den här aspekten av de nya lärosätenas verksamhet tar rapporten upp lärosätenas förutsättningar för forskning: finansieringsprofil, undervisningsvolym, publiceringsprofil, forskningsprofilering och samverkan med det omgivande samhället.

Mer inom samma ämne

  1. Forskningsbarometern 2019

    Forskningsbarometern ger en övergripande beskrivning av tillståndet för svensk forskning och utveckling (FoU) i internationell jämförelse – med ett särskilt fokus på högskolesektorn i Sverige. Rapporten består av tre kapitel: Forskningens finansie...

  2. Frukostseminarium: Forskningsbarometern 2019

    Välkommen till ett frukostseminarium där vi presenterar 2019 års upplaga av Forskningsbarometern – vår återkommande rapport som ger en övergripande bild av svensk forskning och utveckling i internationell jämförelse.

  3. Så kan svensk forskning stärkas

    Sverige behöver höja kvaliteten på forskningen för att stärka sin position som ledande forskningsnation. I rapporten "Vägval för framtidens forskningssystem – Kunskap, kvalitet och integritet" ger Vetenskapsrådet sin syn på vad som krävs.