Publicerad den 19 april 2018

Uppdaterad den 20 november 2018

Så arbetar vi med analys av svensk forskning

Vi följer forskningens utveckling, både nationellt och internationellt. Våra analyser, kartläggningar och utvärderingar bildar underlag för våra rekommendationer i forskningspolitiska frågor.

Analyser, kartläggningar och utvärderingar blir rapporter

Genom regelbunden uppföljning och analys kan vi dra slutsatser om vad vårt stöd betyder för utvecklingen av svensk forskning. Vi studerar också hur det svenska forskningssystemet som helhet fungerar. Några exempel på vad vi analyserar och följer upp är

  • forskares karriärvägar och mobilitet (rörlighet)
  • jämställdheten på lärosätena
  • den svenska forskningens vetenskapliga kvalitet och betydelse för samhällets utveckling riktade satsningar från regeringen och effekter av forskningsstöd
  • hur våra forskningsbidrag fördelas mellan forskningsområden och forskargrupper.

Vi utvärderar kvalitet och effekter

Vetenskapsrådet är en viktig kanal för regeringens finansiering av forskning. Genom vår instruktion har vi också regeringens uppdrag att utvärdera forskningen och dess vetenskapliga kvalitet och betydelse för samhällets utveckling. Leder regeringens satsningar till forskning av hög kvalitet? Vad får forskningen för effekter på samhället?

För att genomföra utvärderingarna anlitar vi experter inom det område som ska utvärderas. Experterna ingår i en panel och bedömer olika underlag som samlats in för utvärderingen, till exempel enkäter, hearings med företrädare för lärosäten, statistik och bibliometri. För att undvika jäv i bedömningen rekryterar vi ofta experter internationellt.

Alla våra analyser och utvärderingar finns att ladda ner i vår publikationstjänst. Information om några av våra pågående utvärderingar hittar du på sidan om regeringsuppdrag.

Vår utvärderingsstrategiPDF (pdf, 211.5 kB)

Forskningsbarometern ger en internationell jämförelse

Vartannat år beskriver vi tillståndet för svensk forskning genom publikationen Forskningsbarometern. Via ett trettiotal indikatorer tar vi fram en översikt av det offentligt finansierade forskningssystemet i Sverige och jämför med andra länder.

Forskningsbarometern belyser

  • finansieringen av forskningen och hur resurserna fördelas
  • den forskande personalen och deras förutsättningar
  • forskningsresultaten i form av vetenskapliga publikationer och citeringar.

Vart fjärde år tar vi fram underlag inför forskningspropositionen

I vårt arbete ingår också att ta fram olika underlag och rekommendationer till regeringen inför deras arbete med forskningspropositionen vart fjärde år. Underlaget består av flera olika delar:

Forskningsöversikter där vi bland annat belyser styrkor och svagheter, genomslag, utmaningar och utvecklingsmöjligheter inom våra ämnesområden.

Kartläggning av behovet av forskningsinfrastruktur där vi belyser forskarnas behov av avancerade verktyg, till exempel databaser, biobanker, avancerade forskningsanläggningar eller storskaliga beräkningsverktyg.

Forskningspolitiska och statistiska analyser om till exempel jämställdhet, karriärvägar, mobilitet (forskarnas rörlighet), vetenskaplig publicering eller effekten av olika reformer.

Statistik över hur våra forskningsbidrag har fördelats mellan kvinnor och män och mellan lärosäten – under olika perioder.

Baserat på vårt underlag lyfter vi fram de vägval som vi anser är viktigast att göra de kommande åren.

Kopierat till urklipp

Analyser och utvärderingar

forskningspolitik@vr.se

Kopierat till urklipp

Kontakt

Analyser och utvärderingar

forskningspolitik@vr.se

Mer inom samma ämne

  1. De sitter i Vetenskapsrådets styrelse och ämnesråd 2019–2021

    Elektorsförsamlingen har nu valt ledamöter till Vetenskapsrådets styrelse och ämnesråd för perioden 2019–2021. Mandatperioden är tre år och ledamöterna kan väljas om för ytterligare tre år.

  2. Datum klara för 2019 års utlysningar

    Nu är det bestämt när de flesta av våra utlysningar öppnar och stänger under 2019. Totalt utlyser Vetenskapsrådet drygt 6 miljarder kronor varje år till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapsområden.

  3. Behov av fler mötesplatser för forskare och praktiker inom migration och integration

    Nu är den strategiska forskningsagendan för området migration och integration klar. Agendan ska styra inriktningen för det nationella forskningsprogrammet och visar bland annat på behov av fler mötesplatser för kunskaps- och erfarenhetsbyte mellan fo...