Vetenskapsrådets forskningsattachéer

En utvärdering av projektet i internationellt och svenskt perspektiv

Forskningsattachéprojektet startades 1998 av dåvarande Naturvetenskapliga forskningsrådet med finansiering från Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen). Ett huvudmål med projektet var att pröva nya metoder för att skapa varaktiga kommunikationsvägar mellan forskare inom naturvetenskap och olika avnämargrupper. Ett annat viktigt mål har varit att försöka förkorta tiden mellan vetenskaplig upptäckt och dess användning. Sedan januari 2001 har projektet drivits i Vetenskapsrådets regi. Projektet har utvärderats under våren 2002.

Utvärderingsuppdraget var att:

  • analysera i vilken grad effekter i form av varaktiga kontakter uppnåtts mellan forskare och avnämare i de aktiviteter som attachéerna utfört
  • utvärdera de metoder som använts med tanke på projektets syften
  • analysera möjligheter och begränsningar med olika avnämargrupper
  • undersöka hur attachéverksamheten passar in i Vetenskapsrådets nationella informationsuppdrag.

Utvärderarna bedömde att det även krävdes en nationell såväl som en internationell utblick över metoder och erfarenheter av liknande verksamhet.

Mer inom samma ämne

  1. 1,1 miljarder till naturvetenskap och teknikvetenskap

    Bidragsbeslutet är fattat. Mer än 1,1 miljarder kronor till forskning inom naturvetenskap och teknikvetenskap – men vad kommer pengarna att användas till? Läs om några av forskningsprojekten som nu får bidrag.

  2. Mattias Marklund ny huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap

    Han är professor i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet och har ett stort intresse för strategiska och forskningspolitiska frågor. I sin nya roll vill han bland annat jobba för mer samverkan mellan olika aktörer inom naturvetenskap och teknikvet...

  3. Forskning med bidrag från Vetenskapsrådet får Nobelpris

    Emmanuelle Charpentier är en av mottagarna av Nobelpriset i kemi. Tillsammans med Jennifer A. Doudna har hon upptäckt ett av genteknikens skarpaste verktyg: gensaxen. En del av upptäckterna gjordes vid Umeå universitet med finansiering av Vetenskapsr...