Hur mycket citeras svenska publikationer?

Bibliometrisk översikt över Sveriges vetenskapliga publicering mellan 1982 och 2004

Publicerings- och citeringsstatistik används allt oftare vid nationella och internationella jämförelser och utvärderingar av forskningens volym och kvalité. I denna rapport redovisas vad sådan statistik säger om den svenska forskningens utveckling under de senaste decennierna i ett internationellt perspektiv. Vi presenterar också statistik om variationer mellan svenska lärosäten och ämnesområden när det gäller produktion av vetenskapliga artiklar och hur mycket de citeras. Citeringarna har huvudsakligen mätts i förhållande till världsgenomsnittet för olika forskningsfält, så kallad fältnormaliserad citering, efter det att vi först tagit bort alla självciteringar.

I ett globalt perspektiv har citeringen av svenska vetenskapliga publikationer legat på en relativt konstant nivå, cirka 10 procent över världsgenomsnittet, sedan början av 1980-talet. Samtidigt har publikationer från flera andra europeiska länder blivit citerade i ökande grad. Jämfört med Europagenomsnittet har därför svenska forskare förlorat i konkurrensen om att bli citerade. Andelen högt citerade svenska publikationer har också minskat, medan flera europeiska länder har ökat sina andelar av högt citerade verk.

De områden där Sverige är framgångsrikt citeringsmässigt är teknik, naturvetenskap samt skogs- och jordbruksrelaterade ämnen. Svenska publikationer inom medicin och samhällsvetenskap citeras i ungefär samma utsträckning som världsgenomsnittet.

Mer inom samma ämne

  1. Vetenskapsrådet kommenterar den nationella life science-strategin

    Förra veckan presenterade regeringen en nationell strategi för life science. Den är efterlängtad och vi ser att flera av de rekommendationer Vetenskapsrådet har lämnat – både till life science-kontoret och till den kommande forsknings- och innovation...

  2. Forskningspolitiska dagen

    Forskningspolitiska dagen är en nationell arena för samtal om aktuella forskningspolitiska frågor. Konferensen vänder sig till forskare, politiker, lärosätesledningar och forskningsfinansiärer, men också till personer inom näringslivet, intresseorgan...

  3. GD:s reflektioner efter den Forskningspolitiska dagen

    Den 20 november arrangerade vi för första gången Forskningspolitiska dagen. Vårt syfte var att skapa en arena för frågor som rör utveckling och utmaningar inom det svenska forskningssystemet.