Hur mycket citeras svenska publikationer?

Bibliometrisk översikt över Sveriges vetenskapliga publicering mellan 1982 och 2004

Publicerings- och citeringsstatistik används allt oftare vid nationella och internationella jämförelser och utvärderingar av forskningens volym och kvalité. I denna rapport redovisas vad sådan statistik säger om den svenska forskningens utveckling under de senaste decennierna i ett internationellt perspektiv. Vi presenterar också statistik om variationer mellan svenska lärosäten och ämnesområden när det gäller produktion av vetenskapliga artiklar och hur mycket de citeras. Citeringarna har huvudsakligen mätts i förhållande till världsgenomsnittet för olika forskningsfält, så kallad fältnormaliserad citering, efter det att vi först tagit bort alla självciteringar.

I ett globalt perspektiv har citeringen av svenska vetenskapliga publikationer legat på en relativt konstant nivå, cirka 10 procent över världsgenomsnittet, sedan början av 1980-talet. Samtidigt har publikationer från flera andra europeiska länder blivit citerade i ökande grad. Jämfört med Europagenomsnittet har därför svenska forskare förlorat i konkurrensen om att bli citerade. Andelen högt citerade svenska publikationer har också minskat, medan flera europeiska länder har ökat sina andelar av högt citerade verk.

De områden där Sverige är framgångsrikt citeringsmässigt är teknik, naturvetenskap samt skogs- och jordbruksrelaterade ämnen. Svenska publikationer inom medicin och samhällsvetenskap citeras i ungefär samma utsträckning som världsgenomsnittet.

Mer inom samma ämne

  1. Finansiering av svensk virusforskning

    Vetenskapsrådet står för en stor del av finansieringen av virusforskning och hela infektionsområdet i Sverige. Vi har nu gjort en kartläggning över de senaste årens finansiering med fokus på virusforskning, något som aktualiserats på grund av situati...

  2. En jämställd process

    Sedan 2012 genomförs jämställdhetsobservationer regelbundet i Vetenskapsrådets regi. Observationerna syftar till att utifrån ett jämställdhetsperspektiv granska de möten där sakkunniga diskuterar ansökningar om forskningsbidrag som kommit in till myn...

  3. Ny rapport: Vad har Linnéstödet inneburit för svensk forskning?

    Vetenskapsrådet och Formas har finansierat 40 Linnécenter med totalt 2,7 miljarder kronor under åren 2006–2018. Nu har vi gjort en slutlig utvärdering. Fick Linnéstödet önskad effekt? Vad har det inneburit för svensk forskning?