Hur mycket citeras svenska publikationer?

Bibliometrisk översikt över Sveriges vetenskapliga publicering mellan 1982 och 2004

Publicerings- och citeringsstatistik används allt oftare vid nationella och internationella jämförelser och utvärderingar av forskningens volym och kvalité. I denna rapport redovisas vad sådan statistik säger om den svenska forskningens utveckling under de senaste decennierna i ett internationellt perspektiv. Vi presenterar också statistik om variationer mellan svenska lärosäten och ämnesområden när det gäller produktion av vetenskapliga artiklar och hur mycket de citeras. Citeringarna har huvudsakligen mätts i förhållande till världsgenomsnittet för olika forskningsfält, så kallad fältnormaliserad citering, efter det att vi först tagit bort alla självciteringar.

I ett globalt perspektiv har citeringen av svenska vetenskapliga publikationer legat på en relativt konstant nivå, cirka 10 procent över världsgenomsnittet, sedan början av 1980-talet. Samtidigt har publikationer från flera andra europeiska länder blivit citerade i ökande grad. Jämfört med Europagenomsnittet har därför svenska forskare förlorat i konkurrensen om att bli citerade. Andelen högt citerade svenska publikationer har också minskat, medan flera europeiska länder har ökat sina andelar av högt citerade verk.

De områden där Sverige är framgångsrikt citeringsmässigt är teknik, naturvetenskap samt skogs- och jordbruksrelaterade ämnen. Svenska publikationer inom medicin och samhällsvetenskap citeras i ungefär samma utsträckning som världsgenomsnittet.

Mer inom samma ämne

  1. Svenska listan avvecklas

    Sedan 2019 har Vetenskapsrådet årligen sammanställt Svenska listan, ett register över sakkunniggranskade tidskrifter i Swepub – databasen för vetenskapliga publikationer vid svenska lärosäten. Från och med i år slutar vi att ta fram registret.

  2. Presentation av slutrapport inom EU-initiativet Mutual Learning Exercise on public engagement

    Mutual Learning Exercise, MLE, on public engagement är ett EU-initiativ som undersöker hur allmänheten kan involveras mer i forskning och innovation. Den 1 april presenteras slutrapporten på ett öppet seminarium i Bryssel. Välkommen att delta på plat...

  3. Ny analys pekar ut viktiga faktorer för forskares framgång

    Framgångsrika forskares tidiga karriär utmärks av internationell mobilitet, fria forskningsmedel, gott om forskningstid, framstående och stödjande forskningsmiljöer samt förutsättningar att utveckla egna forskningslinjer. Det visar en ny analys från ...