Hur mycket citeras svenska publikationer?

Bibliometrisk översikt över Sveriges vetenskapliga publicering mellan 1982 och 2004

Publicerings- och citeringsstatistik används allt oftare vid nationella och internationella jämförelser och utvärderingar av forskningens volym och kvalité. I denna rapport redovisas vad sådan statistik säger om den svenska forskningens utveckling under de senaste decennierna i ett internationellt perspektiv. Vi presenterar också statistik om variationer mellan svenska lärosäten och ämnesområden när det gäller produktion av vetenskapliga artiklar och hur mycket de citeras. Citeringarna har huvudsakligen mätts i förhållande till världsgenomsnittet för olika forskningsfält, så kallad fältnormaliserad citering, efter det att vi först tagit bort alla självciteringar.

I ett globalt perspektiv har citeringen av svenska vetenskapliga publikationer legat på en relativt konstant nivå, cirka 10 procent över världsgenomsnittet, sedan början av 1980-talet. Samtidigt har publikationer från flera andra europeiska länder blivit citerade i ökande grad. Jämfört med Europagenomsnittet har därför svenska forskare förlorat i konkurrensen om att bli citerade. Andelen högt citerade svenska publikationer har också minskat, medan flera europeiska länder har ökat sina andelar av högt citerade verk.

De områden där Sverige är framgångsrikt citeringsmässigt är teknik, naturvetenskap samt skogs- och jordbruksrelaterade ämnen. Svenska publikationer inom medicin och samhällsvetenskap citeras i ungefär samma utsträckning som världsgenomsnittet.

Mer inom samma ämne

  1. Nya satsningar i forskningspropositionen som rör Vetenskapsrådet

    I forskningspropositionen för åren 2021–2024 föreslår regeringen stora satsningar på forskning. För Vetenskapsrådets del handlar det bland annat om förstärkningar av forskningsinfrastruktur, den fria forskningen och satsningar inom ett antal utpekade...

  2. Forskningspropositionen är nu presenterad

    Idag presenterade regeringen den forskningspolitiska propositionen för de kommande fyra åren. Det är en stark satsning på forskning och mycket av det vi efterfrågat i vårt inspel återfinns i propositionen, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Sven ...

  3. Finansiering utan krav på inriktning ledde till banbrytande forskning

    Genom att erbjuda finansiering i upp till nio år kan MIMS rekrytera lovande forskare från hela världen – Emmanuelle Charpentiers upptäckt visar att strategin är lyckad.