Hur mycket citeras svenska publikationer?

Bibliometrisk översikt över Sveriges vetenskapliga publicering mellan 1982 och 2004

Publicerings- och citeringsstatistik används allt oftare vid nationella och internationella jämförelser och utvärderingar av forskningens volym och kvalité. I denna rapport redovisas vad sådan statistik säger om den svenska forskningens utveckling under de senaste decennierna i ett internationellt perspektiv. Vi presenterar också statistik om variationer mellan svenska lärosäten och ämnesområden när det gäller produktion av vetenskapliga artiklar och hur mycket de citeras. Citeringarna har huvudsakligen mätts i förhållande till världsgenomsnittet för olika forskningsfält, så kallad fältnormaliserad citering, efter det att vi först tagit bort alla självciteringar.

I ett globalt perspektiv har citeringen av svenska vetenskapliga publikationer legat på en relativt konstant nivå, cirka 10 procent över världsgenomsnittet, sedan början av 1980-talet. Samtidigt har publikationer från flera andra europeiska länder blivit citerade i ökande grad. Jämfört med Europagenomsnittet har därför svenska forskare förlorat i konkurrensen om att bli citerade. Andelen högt citerade svenska publikationer har också minskat, medan flera europeiska länder har ökat sina andelar av högt citerade verk.

De områden där Sverige är framgångsrikt citeringsmässigt är teknik, naturvetenskap samt skogs- och jordbruksrelaterade ämnen. Svenska publikationer inom medicin och samhällsvetenskap citeras i ungefär samma utsträckning som världsgenomsnittet.

Mer inom samma ämne

  1. Arbetet med Vetenskapsrådets forskningsöversikter är igång

    Under 2022 arbetar Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer fram forskningsöversikter inom sina respektive områden. I höst öppnar vi upp för möjligheten att lämna kommentarer på ett första utkast.

  2. Forskningsöversikter 2023

    Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer har under våren och sommaren arbetat fram preliminära forskningsöversikter inom sina respektive områden. Öppenhet, transparens och en god förankring i forskarsamhället är viktigt för oss. Därför ger vi möjligh...

  3. Forskares tid för forskning – utveckling i Sverige 2013–2019 samt en internationell jämförelse

    Forskningstid är en central förutsättning för att kunna bedriva forskningsverksamhet av hög kvalitet. Men forskare behöver lägga arbetstid även på andra uppgifter, till exempel administration, ansökningar av forskningsmedel och undervisning. Denna r...