Att utvärdera effekter av ett grundforskningsprogram – en pilotstudie

Analys av en satsning på kriminalvetenskaplig grundforskning

I denna pilotstudie prövar vi hur väl tre olika metoder lämpar sig för att bedöma effekter av grundforskning. Föremål för studien är en regeringssatsning på kriminalvetenskaplig forskning som gjordes mellan 1994 och 2005.

De tre metoderna är:

  • En programteoretisk, där vi ställde förväntningar och mål med satsningen mot utfallet av den
  • En projektorienterad, där vi kartlade vilken effekt sex enskilda projekt i satsningen haft på policies, riktlinjer, beslut med mera inom rätts- och kriminalväsendet
  • En studie av politiska beslut inom rätts- och kriminalväsendet, där vi utgick från två politiska frågor och i relevanta dokument letade referenser till forskning.

I rapporten redogör vi för hur vi gått tillväga och vilka förtjänster och begränsningar var och en av metoderna har när det gäller att ringa in de spår forskningen har avsatt utanför akademien. När är den ena metoden att föredra framför den andra? Och varför? I rapporten redogör vi också för de effekter vi kunde observera att satsningen på kriminalvetenskaplig forskning resulterade i. Avslutningsvis ger vi rekommendationer för framtida utvärderingar av grundforskningens effekter.

Mer inom samma ämne

  1. Svensk forskning kan lyftas utan en dyr omorganisation

    Vetenskapsrådet avstyrker förslaget om tre nya myndigheter i vårt svar på remissen Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59). Vi menar att förslaget har ett för snävt systemperspektiv och att kvalitetsperspektiv...

  2. Ny kartläggning av forskningsbehov inom kvinnors hälsa

    Vetenskapsrådet och Forte har kartlagt forskningen inom kvinnors hälsa och sjukdomar. Resultatet presenteras i en ny rapport. Rapporten pekar på kunskapsbehov kopplade till kvinnors hälsa och sjukdomar, samt vilka satsningar på forskning som behövs.

  3. Debatt: Banbrytande forskning kräver långsiktig finansiering

    Bättre villkor för forskarna, långsiktig finansiering, mer internationellt samarbete och satsningar på excellens. Detta är grundpelare som måste vara på plats om Sverige ska fortsätta vara en stark forskningsnation, skriver generaldirektör Katarina B...

Till toppen