Individualiserad undervisning i skolan – en forskningsöversikt

Forskningsöversikten granskar individualisering som begrepp och praktik i svensk grundskola. Individualisering eller en individualiserad undervisning är inte någon ny företeelse i skolans styrdokument. Forskningsöversikten belyser hur begreppet individualisering använts i olika läroplaner och hur både elevrollen och lärarrollen har förändrats över tid.

Översikten problematiserar internationell forskning om elevers motivation det vill säga deras förutsättningar, behov och mål med lärandet. Den lyfter fram olika former som samhällets strävan efter ökad individualisering tagit och vilka effekter detta fört med sig för olika grupper av elever, när det gäller deras lärande och prestationer.

I de första svenska läroplanerna slogs fast att skolans verksamhet skulle utformas så att varje enskild elev fick möjlighet att på bästa sätt ta till vara och utveckla sina inneboende förutsättningar. En individuell anpassning av undervisningen utifrån elevens förmågor och behov ansågs vara en förutsättning om skolan skulle lyckas vidmakthålla elevernas inre motivation och ge varaktiga resultat. Det lustfyllda lärandet tycks med tiden ha ersatts av ett lärande där elever förväntas vara mer framtidsorienterade och använda lärandet som ett medel att uppnå framtida mål.

Studierna som presenteras i forskningsöversikten visar att det professionella arbetet med eleverna och deras lärande i skolan skulle kunna inriktas mer mot arbetslust och inre motivation. Detta kräver insikter om ett klassrums komplexitet, med en mångfald elever och situationer, och vilka olika konsekvenser olika sätt att organisera klassrumsundervisningen har för olika individer och grupper av elever.

Författare är Joanna Giota vid Göteborgs universitet. Forskningsöversikten ingår i Vetenskapsrådets rapportserie och har tagits fram i samarbete med Skolverket.

Mer inom samma ämne

  1. Vetenskapligt samtal om förskolans och skolans digitalisering

    I stället för en polariserad debatt vill Vetenskapsrådet lyfta fram olika perspektiv på förskolans och skolans digitalisering, både från utbildningsvetenskaplig forskning och från forskning inom andra discipliner. I detta seminarium ger forskare med ...

  2. Slutrapport från behovsinventering avseende data och infrastruktur för utbildningsvetenskaplig forskning

    Utbildningsvetenskaplig forskning har under de senaste 20 åren vuxit fram som ett väl etablerat forskningsfält. I forskningsöversikten 2023 betonade Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté behovet av att utveckla infrastrukturer som stärke...

  3. Data och infrastruktur för utbildningsvetenskaplig forskning

    Under 2023 genomförde Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté en kartläggning och behovsinventering avseende data samt behov av infrastrukturer för utbildningsvetenskap. Vid detta seminarium presenterar utredare Jan Hylén rapporten.