Forskning om högre utbildning
Aktörer, miljöer och teman
Den högre utbildningen i Sverige har under de första tio åren av 2000-talet genomgått stora förändringar: en expansion med mer heterogena studentgrupper och flexibla utbildningsformer, en målstyrd utbildning och forskning med tillhörande gransknings- och kvalitetssystem, resultatbaserad finansiering, en ökad nationell och internationell konkurrens samt nya styrnings- och ledningsvillkor efter avregleringar och sammanslagningar.
Problem som kan relateras till massifiering, marknadisering och managerialism ställer den högre utbildningen inför en ny situation som utmanar en traditionell förståelse av akademisk kultur och den högre utbildningens identitet och syften.
Författarna Eva Forsberg och Lars Geschwind beskriver här förutsättningarna för att bedriva och sprida forskning inom området högre utbildning. Denna forskningskartläggning innehåller även förslag till framtida forskningssatsningar och prioriteringar.
Mer inom samma ämne
-
Nyhet |
Publicerad 10 juni 2021
Hon är professor i moderna språk med didaktisk inriktning och har ett stort intresse för språk och språkinlärning samt språkdidaktik. I sin nya roll vill hon bland annat arbeta för mer samverkan och internationalisering inom utbildningsvetenskaplig f...
-
Publikation |
Publicerad 10 mars 2021
Vetenskapsrådet har kartlagt finansieringen av utbildningsvetenskaplig forskning i Sverige. Kartläggningen visar att myndigheten är den utan konkurrens största och viktigaste externa finansiären av utbildningsvetenskap. Förutom Vetenskapsrådet är det...
-
Nyhet |
Publicerad 24 september 2020
I januari 2021 öppnar vi två utlysningar av bidrag till forskarskolor inom utbildningsvetenskap. Båda bidragen börjar betalas ut 1 juli 2021.