Forskning om högre utbildning

Aktörer, miljöer och teman

Den högre utbildningen i Sverige har under de första tio åren av 2000-talet genomgått stora förändringar: en expansion med mer heterogena studentgrupper och flexibla utbildningsformer, en målstyrd utbildning och forskning med tillhörande gransknings- och kvalitetssystem, resultatbaserad finansiering, en ökad nationell och internationell konkurrens samt nya styrnings- och ledningsvillkor efter avregleringar och sammanslagningar.

Problem som kan relateras till massifiering, marknadisering och managerialism ställer den högre utbildningen inför en ny situation som utmanar en traditionell förståelse av akademisk kultur och den högre utbildningens identitet och syften.

Författarna Eva Forsberg och Lars Geschwind beskriver här förutsättningarna för att bedriva och sprida forskning inom området högre utbildning. Denna forskningskartläggning innehåller även förslag till framtida forskningssatsningar och prioriteringar.

Mer inom samma ämne

  1. Resultatdialog 2021

    Sedan 2005 har Vetenskapsrådet presenterat resultat från forskning vi finansierat inom utbildningsvetenskap dels på en konferens och dels i en antologi, under det gemensamma namnet Resultatdialog. De 28 projekt som presenteras i Resultatdialog 2021 ...

  2. Datum klara för Vetenskapsrådets utlysningar 2022

    Nu har vi datum klara för 40 av våra utlysningar nästa år. Många av utlysningarna är återkommande, men några gör vi för första gången. Se nyheter i listan nedan. Fler utlysningar tillkommer.

  3. Nya ledamöter i två av Vetenskapsrådets kommittéer

    Vetenskapsrådets styrelse har utsett ledamöter till kommittén för konstnärlig forskning och till utbildningsvetenskapliga kommittén för perioden 2022–2024. Mandatperioden är tre år, ledamöterna kan därefter väljas om för ytterligare tre år.