Forskning om högre utbildning
Aktörer, miljöer och teman
Den högre utbildningen i Sverige har under de första tio åren av 2000-talet genomgått stora förändringar: en expansion med mer heterogena studentgrupper och flexibla utbildningsformer, en målstyrd utbildning och forskning med tillhörande gransknings- och kvalitetssystem, resultatbaserad finansiering, en ökad nationell och internationell konkurrens samt nya styrnings- och ledningsvillkor efter avregleringar och sammanslagningar.
Problem som kan relateras till massifiering, marknadisering och managerialism ställer den högre utbildningen inför en ny situation som utmanar en traditionell förståelse av akademisk kultur och den högre utbildningens identitet och syften.
Författarna Eva Forsberg och Lars Geschwind beskriver här förutsättningarna för att bedriva och sprida forskning inom området högre utbildning. Denna forskningskartläggning innehåller även förslag till framtida forskningssatsningar och prioriteringar.
Mer inom samma ämne
-
Evenemang |
Publicerad 8 april 2024
I stället för en polariserad debatt vill Vetenskapsrådet lyfta fram olika perspektiv på förskolans och skolans digitalisering, både från utbildningsvetenskaplig forskning och från forskning inom andra discipliner. I detta seminarium ger forskare med ...
Nyckelord:
-
Publikation |
Publicerad 26 mars 2024
Utbildningsvetenskaplig forskning har under de senaste 20 åren vuxit fram som ett väl etablerat forskningsfält. I forskningsöversikten 2023 betonade Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté behovet av att utveckla infrastrukturer som stärke...
-
Evenemang |
Publicerad 11 mars 2024
Under 2023 genomförde Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté en kartläggning och behovsinventering avseende data samt behov av infrastrukturer för utbildningsvetenskap. Vid detta seminarium presenterar utredare Jan Hylén rapporten.