Forskning om högre utbildning
Aktörer, miljöer och teman
Den högre utbildningen i Sverige har under de första tio åren av 2000-talet genomgått stora förändringar: en expansion med mer heterogena studentgrupper och flexibla utbildningsformer, en målstyrd utbildning och forskning med tillhörande gransknings- och kvalitetssystem, resultatbaserad finansiering, en ökad nationell och internationell konkurrens samt nya styrnings- och ledningsvillkor efter avregleringar och sammanslagningar.
Problem som kan relateras till massifiering, marknadisering och managerialism ställer den högre utbildningen inför en ny situation som utmanar en traditionell förståelse av akademisk kultur och den högre utbildningens identitet och syften.
Författarna Eva Forsberg och Lars Geschwind beskriver här förutsättningarna för att bedriva och sprida forskning inom området högre utbildning. Denna forskningskartläggning innehåller även förslag till framtida forskningssatsningar och prioriteringar.
Mer inom samma ämne
-
Nyhet |
Publicerad 4 december 2024
För att kunna bevilja fler projektbidrag inom utbildningsvetenskap nästa år sänker vi gränsen för det maximala bidragsbelopp som går att söka.
-
Nyhet |
Publicerad 11 november 2024
Vetenskapsrådets styrelse har utsett ledamöter till utbildningsvetenskapliga kommittén samt kommittén för konstnärlig forskning för perioden 2025–2027. Mandatperioden är tre år och ledamöterna kan väljas om för ytterligare tre år.
-
Publikation |
Publicerad 2 oktober 2024
Detta är en ny omarbetad utgåva av skriften God forskningssed från 2017. Den ger en orientering över vilka etiska principer och regler som är viktiga för forskningen och klargör vilket ansvar olika aktörer har. Den innehåller exempel på frågor som fo...