Forskning om högre utbildning
Aktörer, miljöer och teman
Den högre utbildningen i Sverige har under de första tio åren av 2000-talet genomgått stora förändringar: en expansion med mer heterogena studentgrupper och flexibla utbildningsformer, en målstyrd utbildning och forskning med tillhörande gransknings- och kvalitetssystem, resultatbaserad finansiering, en ökad nationell och internationell konkurrens samt nya styrnings- och ledningsvillkor efter avregleringar och sammanslagningar.
Problem som kan relateras till massifiering, marknadisering och managerialism ställer den högre utbildningen inför en ny situation som utmanar en traditionell förståelse av akademisk kultur och den högre utbildningens identitet och syften.
Författarna Eva Forsberg och Lars Geschwind beskriver här förutsättningarna för att bedriva och sprida forskning inom området högre utbildning. Denna forskningskartläggning innehåller även förslag till framtida forskningssatsningar och prioriteringar.
Mer inom samma ämne
-
Evenemang |
Publicerad 27 maj 2026
Som avslutning på jubileumsåret 2026 arrangerar Vetenskapsrådet och UVK en konferens som summerar 25 år av utbildningsvetenskap – och vilken roll forskningen har spelat för en evidensbaserad skola – samtidigt som blicken riktas mot framtidens utveckl...
Nyckelord:
-
Evenemang |
Publicerad 19 maj 2026
Den 2 juni bjuder Vetenskapsrådets kommitté för utbildningsvetenskap (UVK) in till ett öppet webbinarium om utbildningsdata och forskningsbar kunskap. Webbinariet vänder sig till forskare och övriga aktiva inom det utbildningsvetenkapliga forskningsf...
-
Nyhet |
Publicerad 25 mars 2026
Vi behöver inte välja mellan kognitionsvetenskap och utbildningsvetenskap. För att skolan ska lyckas med sitt uppdrag måste all forskning som bidrar till att elever utbildas till kloka samhällsmedborgare stärkas. Det skriver Pernilla Nilsson, huvudse...
Nyckelord:
