Forskning om högre utbildning

Aktörer, miljöer och teman

Den högre utbildningen i Sverige har under de första tio åren av 2000-talet genomgått stora förändringar: en expansion med mer heterogena studentgrupper och flexibla utbildningsformer, en målstyrd utbildning och forskning med tillhörande gransknings- och kvalitetssystem, resultatbaserad finansiering, en ökad nationell och internationell konkurrens samt nya styrnings- och ledningsvillkor efter avregleringar och sammanslagningar.

Problem som kan relateras till massifiering, marknadisering och managerialism ställer den högre utbildningen inför en ny situation som utmanar en traditionell förståelse av akademisk kultur och den högre utbildningens identitet och syften.

Författarna Eva Forsberg och Lars Geschwind beskriver här förutsättningarna för att bedriva och sprida forskning inom området högre utbildning. Denna forskningskartläggning innehåller även förslag till framtida forskningssatsningar och prioriteringar.

Mer inom samma ämne

  1. Så blev finansieringsåret 2023

    I år har Vetenskapsrådet tagit emot cirka 5 600 ansökningar* om forskningsbidrag. Drygt 1 000 av dem har beviljats. Sammanlagt handlar det om 4,95 miljarder kronor till forskning vid svenska lärosäten.

  2. Forskartorget: Kunskap i det digitala klassrummet

    Vetenskapsrådet arrangerar ett seminarium inom utbildningsvetenskap på Bokmässan i Göteborg. Välkommen!

  3. Utbildningsvetenskap

    Utbildningsvetenskaplig forskning handlar om de globala, samhälleliga, institutionella, sociala, ekonomiska, historiska och diskursiva förhållandena där bildning, utbildning, undervisning och lärande sker.

Till toppen