Analys och utvärdering av särskilda satsningar

Underlag till Vetenskapsrådets inspel till 2016 års forskningsproposition

Denna rapport är ett av flera underlag till Vetenskapsrådets inspel till forskningspropositionen 2016. Underlaget för analysen är åtta utvärderingar av ”särskilda satsningar” som Vetenskapsrådet har gjort mellan 2010 och 2015.

Fyra av dessa utvärderingar avsåg vad vi här benämner som ”excellenssatsningar”: Utvärderingarna av satsningar i form av Linnéstöd, Berzelii centra, Strategiska forskningsområden och Centres of Gender Excellence.

Fyra utvärderingar avsåg vad vi här benämner som ”riktade satsningar på specifika forskningsområden”: Utvärderingarna av satsningarna på Biologisk mångfald, Samhällsvetenskaplig forskning för hållbar utveckling, Medicinsk teknik för bättre hälsa och Kriminalvetenskap.

Dessutom innehåller rapporten en bibliometrisk analys av effekter av särskilda satsningar samt en översikt rörande analyser och utvärderingar av effekter av excellenssatsningar i Norden.

Rapporten visar att bidrag till excellenssatsningar generellt går till högkvalitativ forskning, men det går inte att entydigt visa att kvaliteten har höjts ytterligare, mätt med hjälp av bibliometri. Däremot framgår positiva effekter på andra aspekter av kvalitet, till exempel nya forskningsfrågor och samarbeten, forskarutbildning och möjlighet att dra till sig ytterligare externa medel.

Rapporten visar vidare att riktade satsningar på specifika forskningsområden leder till att omfattningen av forskning inom området ökar, men det finns inte något tydligt mönster vad gäller forskningens kvalitet. Inom båda dessa typer av satsningar har forskningsbidragen företrädesvis gått till män, men könsfördelningen har blivit något jämnare över åren.

Mer inom samma ämne

  1. Inriktningsförslag för organisering av svensk e-infrastruktur för forskning

    Det är angeläget att skapa förutsättningar för Sverige att utveckla en e-infrastruktur för forskning som möter framtidens behov, tar vara på de möjligheter Sverige har som forskningsnation och medverkar till att göra forskningsdata öppet tillgänglig....

  2. Behovsinventering för forskningsinfrastruktur av nationellt intresse

    I mitten av april publiceras besluten om hur de förslag på ny eller uppgraderad infrastruktur som kom in i förra årets behovsinventering ska prioriteras.

  3. Hon synliggör det osynliga – till minne av Kerstin Hesselgren

    1922 blev Kerstin Hesselgren Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot. Varje år utlyser Vetenskapsrådet medel för en gästprofessur instiftad till hennes minne. Årets innehavare är Ann Phoenix som kommer att vara verksam vid Umeå universitet.