Forskningsbarometern 2016

En överblick av det svenska forskningssystemet i internationell jämförelse

Vetenskapsrådets "Forskningsbarometer" ger en bild av tillståndet för svensk forskning genom ett trettiotal indikatorer. Fokus ligger på den offentliga forskningsfinansieringen och på den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor. Forskningsbarometern beskriver tre delar i forskningssystemet: finansiella resurser, personalen i systemet och de resultat som genereras i termer av vetenskapliga publikationer. Sammanställningen baseras på forskningspolitiskt relevanta nationella och internationella data, som tidigare inte funnits samlade i denna form.

Sammanfattningsvis visar Forskningsbarometern 2016 att Sverige står sig väl som forskningsnation i internationell jämförelse. Investeringarna i FoU hör till de högsta i världen som andel av BNP. Även andelen forskare i befolkningen är hög och forskarkåren blir alltmer jämställd. Utfallet i form av publikationer och citeringar ger en bild av Sverige som en av de mer framstående forskningsnationerna. Företagssektorns FoU-investeringar har dock minskat och i fråga om högciterade artiklar finns strax efter Sverige flera länder som visat en starkare utveckling de senaste åren.

Mer information och material finns här

Mer inom samma ämne

  1. Arbetet med Vetenskapsrådets forskningsöversikter är igång

    Under 2022 arbetar Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer fram forskningsöversikter inom sina respektive områden. I höst öppnar vi upp för möjligheten att lämna kommentarer på ett första utkast.

  2. Forskningsöversikter 2023

    Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer har under våren och sommaren arbetat fram preliminära forskningsöversikter inom sina respektive områden. Öppenhet, transparens och en god förankring i forskarsamhället är viktigt för oss. Därför ger vi möjligh...

  3. Forskares tid för forskning – utveckling i Sverige 2013–2019 samt en internationell jämförelse

    Forskningstid är en central förutsättning för att kunna bedriva forskningsverksamhet av hög kvalitet. Men forskare behöver lägga arbetstid även på andra uppgifter, till exempel administration, ansökningar av forskningsmedel och undervisning. Denna r...