Svenskt publiceringssamarbete i ett globalt perspektiv

Rapporten innehåller en granskning av hur svenska forskares samarbetsmönster manifesteras i vetenskapliga publikationer med fler än en författare. Analysen fokuserar på internationella samarbeten. Det är en uppdatering och fördjupning av de slutsatser om svenskt forskningssamarbete som presenterades i Forskningsbarometern 2016. Analysen innehåller en översikt över tidigare studier, en analys av förändringar i den globala forskningsproduktionen samt en mer detaljerad analys av svenskt forskningssamarbete.

Den tar avstamp i frågor som:

  • Hur stimuleras forskningssamarbete?
  • Vilka typer av samarbeten blir mest framgångsrika?
  • Vilka länder samarbetar svenska forskare med?
  • Hur bra är svenska forskare på att samarbeta med ”de bästa”?
  • Sker de viktigaste framstegen via samarbetsnätverk?
  • Hur stor andel samarbeten är optimal?

Sverige och några andra europeiska länder närmar sig att två tredjedelar av forskningsproduktionen är producerad i internationellt samarbete. Inga andra utvecklade forskningsnationer har en högre andel, och man kan ställa frågan om hur stor andel som är optimal. Variationen mellan ämnesområden är dock betydande.

I forskningspolitiska sammanhang framförs ofta argumentet att ”samarbete är bra” ibland framhävs vikten att ”de bästa” samarbetar. När effekterna av samarbete mäts som citeringar till gemensamma publikationer är effekten av samarbete generellt inte särskilt stor. Snarare är det viktigaste att samarbete med framstående kollegor. Däremot kan det finnas många andra effekter av samarbete (till exempel kunskapsöverföring) som på sikt höjer kvaliteten på forskningen på andra sätt.
Analysen är genomförd av Staffan Karlsson.

Mer inom samma ämne

  1. Nytt forskningssamarbete med USA inom bland annat 6G, kvantteknologi och cancer

    Vetenskapsrådet och Vinnova har tecknat en femårig avsiktsförklaring med amerikanska National Science Foundation (NSF), som ska underlätta forsknings- och innovationssamarbeten mellan Sverige och USA.

  2. Science Europe: Så kan dialogen mellan forskare och beslutsfattare stärkas

    Mer dialog behövs mellan forskarsamhället och beslutsfattare för att de beslut som fattas ska baseras på vetenskaplig kunskap. I en ny rapport ger Science Europe förslag på hur denna dialog kan stärkas.

  3. Nya riktlinjer för användning av AI inom Europa

    EU-kommissionen har tillsammans med länderna inom European Research Area (ERA) och andra intressenter tagit fram riktlinjer för ansvarsfull användning av generativ AI inom forskning och innovation.