Forskningsbarometern 2017

Svensk forskning i internationell jämförelse

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer ger en övergripande bild av tillståndet för svensk forskning genom ett trettiotal indikatorer. Fokus ligger på den offentliga forskningsfinansieringen och forskningen vid universitet och högskolor.

Forskningsbarometern beskriver forskningen ur tre aspekter: finansiella resurser, forskande personal och resultat som genereras i form av vetenskapliga publikationer och citeringsgenomslag.

Sammanställningen är baserad på forskningspolitiskt relevanta nationella och internationella data. Med en regelbundet återkommande Forskningsbarometer som speglar förändringar över tid går det att följa hur Sverige presterar som forskningsnation i jämförelse med andra länder.

Mer information och material finns här

Mer inom samma ämne

  1. Inriktningsförslag för organisering av svensk e-infrastruktur för forskning

    Det är angeläget att skapa förutsättningar för Sverige att utveckla en e-infrastruktur för forskning som möter framtidens behov, tar vara på de möjligheter Sverige har som forskningsnation och medverkar till att göra forskningsdata öppet tillgänglig....

  2. Behovsinventering för forskningsinfrastruktur av nationellt intresse

    I mitten av april publiceras besluten om hur de förslag på ny eller uppgraderad infrastruktur som kom in i förra årets behovsinventering ska prioriteras.

  3. Hon synliggör det osynliga – till minne av Kerstin Hesselgren

    1922 blev Kerstin Hesselgren Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot. Varje år utlyser Vetenskapsrådet medel för en gästprofessur instiftad till hennes minne. Årets innehavare är Ann Phoenix som kommer att vara verksam vid Umeå universitet.