De nya lärosätena i forskningssystemet

Forskningsförutsättningar och förhållande till Vetenskapsrådet

I det enhetliga svenska högskolesystemet ska samtliga lärosäten ha möjlighet att ge utbildning och bedriva kvalificerad forskning.

Men de nya lärosätenas bakgrund och utveckling skiljer sig från de breda etablerade och de fackinriktade universiteten.

Deras möjlighet att konkurrera om externa medel från Vetenskapsrådet och andra forskningsråd som fördelar forskningsmedel i nationell konkurrens, kan ses som ett mått på deras satsningar på grundforskning och strävan mot excellenta forskningsmiljöer.

Hur de nya lärosätena ansöker om och beviljas forskningsmedel från Vetenskapsrådet under perioden 2008–2015 står i fokus i rapporten. I det sammanhanget är de jämförelsevis små aktörer. För att skapa bättre förståelse för den här aspekten av de nya lärosätenas verksamhet tar rapporten upp lärosätenas förutsättningar för forskning: finansieringsprofil, undervisningsvolym, publiceringsprofil, forskningsprofilering och samverkan med det omgivande samhället.

Mer inom samma ämne

  1. Forskningspolitiska dagen

    Forskningspolitiska dagen är en nationell arena för samtal om aktuella forskningspolitiska frågor. Konferensen vänder sig till forskare, politiker, lärosätesledningar och forskningsfinansiärer, men också till personer inom näringslivet, intresseorgan...

  2. GD:s reflektioner efter den Forskningspolitiska dagen

    Den 20 november arrangerade vi för första gången Forskningspolitiska dagen. Vårt syfte var att skapa en arena för frågor som rör utveckling och utmaningar inom det svenska forskningssystemet.

  3. Debattreplik: ”Vi vill också satsa mer på teknikforskningen”

    Med anledning av den debattartikel som Peter Gudmundson publicerade i Ny Teknik 27 november, har Vetenskapsrådets Lars Kloo skrivit en replik. Vetenskapsrådet håller med om att teknikvetenskaplig forskning är viktig och föreslår därför regeringen att...