De nya lärosätena i forskningssystemet

Forskningsförutsättningar och förhållande till Vetenskapsrådet

I det enhetliga svenska högskolesystemet ska samtliga lärosäten ha möjlighet att ge utbildning och bedriva kvalificerad forskning.

Men de nya lärosätenas bakgrund och utveckling skiljer sig från de breda etablerade och de fackinriktade universiteten.

Deras möjlighet att konkurrera om externa medel från Vetenskapsrådet och andra forskningsråd som fördelar forskningsmedel i nationell konkurrens, kan ses som ett mått på deras satsningar på grundforskning och strävan mot excellenta forskningsmiljöer.

Hur de nya lärosätena ansöker om och beviljas forskningsmedel från Vetenskapsrådet under perioden 2008–2015 står i fokus i rapporten. I det sammanhanget är de jämförelsevis små aktörer. För att skapa bättre förståelse för den här aspekten av de nya lärosätenas verksamhet tar rapporten upp lärosätenas förutsättningar för forskning: finansieringsprofil, undervisningsvolym, publiceringsprofil, forskningsprofilering och samverkan med det omgivande samhället.

Mer inom samma ämne

  1. Nya satsningar i forskningspropositionen som rör Vetenskapsrådet

    I forskningspropositionen för åren 2021–2024 föreslår regeringen stora satsningar på forskning. För Vetenskapsrådets del handlar det bland annat om förstärkningar av forskningsinfrastruktur, den fria forskningen och satsningar inom ett antal utpekade...

  2. Forskningspropositionen är nu presenterad

    Idag presenterade regeringen den forskningspolitiska propositionen för de kommande fyra åren. Det är en stark satsning på forskning och mycket av det vi efterfrågat i vårt inspel återfinns i propositionen, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Sven ...

  3. Finansiering utan krav på inriktning ledde till banbrytande forskning

    Genom att erbjuda finansiering i upp till nio år kan MIMS rekrytera lovande forskare från hela världen – Emmanuelle Charpentiers upptäckt visar att strategin är lyckad.