De nya lärosätena i forskningssystemet
Forskningsförutsättningar och förhållande till Vetenskapsrådet
I det enhetliga svenska högskolesystemet ska samtliga lärosäten ha möjlighet att ge utbildning och bedriva kvalificerad forskning.
Men de nya lärosätenas bakgrund och utveckling skiljer sig från de breda etablerade och de fackinriktade universiteten.
Deras möjlighet att konkurrera om externa medel från Vetenskapsrådet och andra forskningsråd som fördelar forskningsmedel i nationell konkurrens, kan ses som ett mått på deras satsningar på grundforskning och strävan mot excellenta forskningsmiljöer.
Hur de nya lärosätena ansöker om och beviljas forskningsmedel från Vetenskapsrådet under perioden 2008–2015 står i fokus i rapporten. I det sammanhanget är de jämförelsevis små aktörer. För att skapa bättre förståelse för den här aspekten av de nya lärosätenas verksamhet tar rapporten upp lärosätenas förutsättningar för forskning: finansieringsprofil, undervisningsvolym, publiceringsprofil, forskningsprofilering och samverkan med det omgivande samhället.
Mer inom samma ämne
-
Nyhet |
Publicerad 25 juni 2026
En ny rapport visar att forskarskolor är ett viktigt instrument för att stärka forskarutbildningen på olika områden, men också att stabila och förutsägbara villkor krävs för att de ska få långsiktiga effekter.
Nyckelord:
-
Publikation |
Publicerad 25 juni 2026
I rapporten analyseras Vetenskapsrådets finansiering av forskarskolor i Sverige under perioden 2010–2024. I urvalet ingår forskarskolor inom medicin och hälsa, humaniora och samhällsvetenskap, registerbaserad forskning, utvecklingsforskning samt utbi...
Nyckelord:
-
Nyhet |
Publicerad 2 juni 2026
Under 2026 arbetar Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer med forskningsöversikter inom sina respektive områden. I höst ger vi forskare möjlighet att lämna kommentarer på ett första utkast.
