De nya lärosätena i forskningssystemet

Forskningsförutsättningar och förhållande till Vetenskapsrådet

I det enhetliga svenska högskolesystemet ska samtliga lärosäten ha möjlighet att ge utbildning och bedriva kvalificerad forskning.

Men de nya lärosätenas bakgrund och utveckling skiljer sig från de breda etablerade och de fackinriktade universiteten.

Deras möjlighet att konkurrera om externa medel från Vetenskapsrådet och andra forskningsråd som fördelar forskningsmedel i nationell konkurrens, kan ses som ett mått på deras satsningar på grundforskning och strävan mot excellenta forskningsmiljöer.

Hur de nya lärosätena ansöker om och beviljas forskningsmedel från Vetenskapsrådet under perioden 2008–2015 står i fokus i rapporten. I det sammanhanget är de jämförelsevis små aktörer. För att skapa bättre förståelse för den här aspekten av de nya lärosätenas verksamhet tar rapporten upp lärosätenas förutsättningar för forskning: finansieringsprofil, undervisningsvolym, publiceringsprofil, forskningsprofilering och samverkan med det omgivande samhället.

Mer inom samma ämne

  1. ESS/MAX IV Summit online 2022

    Pandemi, krig, klimatkris – den gröna och digitala omställningen är mer aktuell och nödvändig än någonsin tidigare. Vilken roll spelar ESS och MAX IV i detta arbete?

  2. Arbetet med Vetenskapsrådets forskningsöversikter är igång

    Under 2022 arbetar Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer fram forskningsöversikter inom sina respektive områden. I höst öppnar vi upp för möjligheten att lämna kommentarer på ett första utkast.

  3. Forskningsöversikter 2023

    Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer har under våren och sommaren arbetat fram preliminära forskningsöversikter som ska ligga till grund för myndighetens strategiska arbete. Öppenhet, transparens och en god förankring i forskarsamhället är viktig...