De nya lärosätena i forskningssystemet
Forskningsförutsättningar och förhållande till Vetenskapsrådet
I det enhetliga svenska högskolesystemet ska samtliga lärosäten ha möjlighet att ge utbildning och bedriva kvalificerad forskning.
Men de nya lärosätenas bakgrund och utveckling skiljer sig från de breda etablerade och de fackinriktade universiteten.
Deras möjlighet att konkurrera om externa medel från Vetenskapsrådet och andra forskningsråd som fördelar forskningsmedel i nationell konkurrens, kan ses som ett mått på deras satsningar på grundforskning och strävan mot excellenta forskningsmiljöer.
Hur de nya lärosätena ansöker om och beviljas forskningsmedel från Vetenskapsrådet under perioden 2008–2015 står i fokus i rapporten. I det sammanhanget är de jämförelsevis små aktörer. För att skapa bättre förståelse för den här aspekten av de nya lärosätenas verksamhet tar rapporten upp lärosätenas förutsättningar för forskning: finansieringsprofil, undervisningsvolym, publiceringsprofil, forskningsprofilering och samverkan med det omgivande samhället.
Mer inom samma ämne
-
Nyhet |
Publicerad 22 mars 2023
Kvantteknologin kommer att påverka hela samhället och det görs stora investeringar inom området över hela världen. Svensk forskning inom kvantteknologi är stark, men med bättre nationell koordinering och prioritering kan vi maximera nyttan och möjlig...
-
Nyhet |
Publicerad 10 mars 2023
Sverige behöver på olika sätt öka sitt engagemang för att påverka och delta i EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa. Regeringen har antagit en nationell strategi som syftar till att stärka det svenska deltagandet i Horisont Eu...
-
Publikation |
Publicerad 2 mars 2023
Vetenskapsrådets forskningsöversikt inom naturvetenskap och teknikvetenskap beskriver nuläget för forskningen och gör en prognos för utvecklingen de kommande 5–10 åren. Översikten innehåller även vetenskapliga och forskningspolitiska rekommendationer...