De nya lärosätena i forskningssystemet

Forskningsförutsättningar och förhållande till Vetenskapsrådet

I det enhetliga svenska högskolesystemet ska samtliga lärosäten ha möjlighet att ge utbildning och bedriva kvalificerad forskning.

Men de nya lärosätenas bakgrund och utveckling skiljer sig från de breda etablerade och de fackinriktade universiteten.

Deras möjlighet att konkurrera om externa medel från Vetenskapsrådet och andra forskningsråd som fördelar forskningsmedel i nationell konkurrens, kan ses som ett mått på deras satsningar på grundforskning och strävan mot excellenta forskningsmiljöer.

Hur de nya lärosätena ansöker om och beviljas forskningsmedel från Vetenskapsrådet under perioden 2008–2015 står i fokus i rapporten. I det sammanhanget är de jämförelsevis små aktörer. För att skapa bättre förståelse för den här aspekten av de nya lärosätenas verksamhet tar rapporten upp lärosätenas förutsättningar för forskning: finansieringsprofil, undervisningsvolym, publiceringsprofil, forskningsprofilering och samverkan med det omgivande samhället.

Mer inom samma ämne

  1. Digitaliseringens samhällskonsekvenser

    Vetenskapsrådet ansvarar för ett tioårigt nationellt forskningsprogram om digitaliseringens samhällskonsekvenser. Programmet ska bidra till ny kunskap om hur digitaliseringen påverkar och påverkas av sociala och kulturella relationer, arbetsliv, utbi...

  2. Forskning om virus och pandemier

    Vetenskapsrådet ansvarar för ett tioårigt nationellt forskningsprogram om virus och pandemier. Forskningsprogrammet är en del i regeringens långsiktiga strategi och handlingsplan för att motverka och minska virusutbrott och pandemier.

  3. Forskning om brottslighet

    Vetenskapsrådet ansvarar för ett tioårigt nationellt forskningsprogram om brottslighet. Programmet ska bidra till det brottsförebyggande, brottsbekämpande och trygghetsskapande arbetet och kommer att inkludera såväl tillämpad forskning som en mångfal...