Reformer inom forskning och forskarutbildning 1990–2017

Forskning och högre utbildning tillmäts en allt större betydelse för Sveriges möjligheter att hävda sig i den internationella konkurrensen och därmed för landets välstånd och allmänna utveckling. Statens satsningar på högskolesektorn påverkas av den ekonomiska utvecklingen i stort. Efter nittiotalets besparingar har Sverige sedan millennieskiftet haft mer stabila statsfinanser och lärosätena har fått kraftigt ökade forskningsresurser.

Statsmakternas styrning av högskolesektorn består inte bara av resurstilldelning utan också av ett övergripande regelverk, som genomgått betydande förändringar under de senaste decennierna. Den svenska forskningspolitiken påverkas alltmer av övergripande internationella trender men också av organiserad europeisk samverkan, främst inom EU där Sverige blev medlem 1995.

Det svenska landskapet för forskningsfinansiering har ändrats radikalt under den period som behandlas i denna skrift. Ett antal forskningsstiftelser bildades 1993–1994 med medel från löntagarfonderna. De statliga forskningsfinansiärerna omorganiserades 2001 och har därefter fått kraftigt ökade resurser.

Denna rapport syftar till att presentera en samlad överblick över viktiga politiska beslut och förvaltningspolitiska förändringar som har påverkat förutsättningar för forskning och forskarutbildning i Sverige under de senaste decennierna.