Vetenskaplig produktion –
analys av det vetenskapliga forskningssystemet

I den här rapporten tittar Vetenskapsrådet på volymen av vetenskaplig produktion i olika länder och världsdelar mellan åren 2005 och 2015. Rapporten jämför också grupper av forskningsorganisationer och ämnesområden samt tittar närmare på citeringsgenomslaget. I ett avsnitt försöker vi se om det finns skillnader mellan hur manliga och kvinnliga forskare publicerar sig. Dessutom belyser rapporten open access och altmetrik.

Universiteten står, jämfört med andra grupper av forskande organisationer, inte bara för den klart största produktionen av vetenskapliga publikationer i Sverige. De har dessutom haft en tydlig ökning sett till andelen av den totala volymen. Universitetssjukhusen, den näst största producenten, har under samma tidsperiod tappat andelar. Sedan början av 2000-talet har, procentuellt sett, gruppen högskolor ökat mest.

Ämnena klinisk medicin och biomedicin stod för nästan hälften av de vetenskapliga publikationerna i Sverige åren 2012–2015. Samhällsvetenskap, humaniora och ekonomi har i undersökt period haft den starkaste tillväxten men de är också ämnen med förhållandevis låga volymer. Av de större ämnena kan noteras att biomedicin (näst störst) är enda ämne med en negativ tillväxt och att fysik (femte största ämne) nästan inte haft någon tillväxt alls.