Vetenskaplig produktion –
analys av det vetenskapliga forskningssystemet

En granskning av Sveriges vetenskapliga produktion

I den här rapporten tittar Vetenskapsrådet på volymen av vetenskaplig produktion i olika länder och världsdelar mellan åren 2005 och 2015. Rapporten jämför också grupper av forskningsorganisationer och ämnesområden samt tittar närmare på citeringsgenomslaget. I ett avsnitt försöker vi se om det finns skillnader mellan hur manliga och kvinnliga forskare publicerar sig. Dessutom belyser rapporten open access och altmetrik.

Universiteten står, jämfört med andra grupper av forskande organisationer, inte bara för den klart största produktionen av vetenskapliga publikationer i Sverige. De har dessutom haft en tydlig ökning sett till andelen av den totala volymen. Universitetssjukhusen, den näst största producenten, har under samma tidsperiod tappat andelar. Sedan början av 2000-talet har, procentuellt sett, gruppen högskolor ökat mest.

Ämnena klinisk medicin och biomedicin stod för nästan hälften av de vetenskapliga publikationerna i Sverige åren 2012–2015. Samhällsvetenskap, humaniora och ekonomi har i undersökt period haft den starkaste tillväxten men de är också ämnen med förhållandevis låga volymer. Av de större ämnena kan noteras att biomedicin (näst störst) är enda ämne med en negativ tillväxt och att fysik (femte största ämne) nästan inte haft någon tillväxt alls.

Mer inom samma ämne

  1. Evaluating Centres of Excellence - A Nordic perspective

    För att ta reda på hur excellensprogram bäst utvärderas har Vetenskapsrådet jämfört hur sådana utvärderingar genomförs i olika nordiska länder. Jämförelsen visar att tillvägagångsättet varierar mellan länderna. Framförallt visar den att halvtidsutvär...

  2. Hur mår Forskningssverige?

    Hur mycket pengar går till forskning och utveckling i Sverige? Och hur stort genomslag får forskningen? Det är några av de frågor som Forskningsbarometern ger svar på – vår sammanställning av statistik om svensk forskning i internationell jämförelse....

  3. Digitaliseringens samhällskonsekvenser

    Vetenskapsrådet ansvarar för ett tioårigt nationellt forskningsprogram om digitaliseringens samhällskonsekvenser. Programmet ska bidra till ny kunskap om hur digitaliseringen påverkar och påverkas av sociala och kulturella relationer, arbetsliv, utbi...