Vetenskaplig produktion –
analys av det vetenskapliga forskningssystemet

En granskning av Sveriges vetenskapliga produktion

I den här rapporten tittar Vetenskapsrådet på volymen av vetenskaplig produktion i olika länder och världsdelar mellan åren 2005 och 2015. Rapporten jämför också grupper av forskningsorganisationer och ämnesområden samt tittar närmare på citeringsgenomslaget. I ett avsnitt försöker vi se om det finns skillnader mellan hur manliga och kvinnliga forskare publicerar sig. Dessutom belyser rapporten open access och altmetrik.

Universiteten står, jämfört med andra grupper av forskande organisationer, inte bara för den klart största produktionen av vetenskapliga publikationer i Sverige. De har dessutom haft en tydlig ökning sett till andelen av den totala volymen. Universitetssjukhusen, den näst största producenten, har under samma tidsperiod tappat andelar. Sedan början av 2000-talet har, procentuellt sett, gruppen högskolor ökat mest.

Ämnena klinisk medicin och biomedicin stod för nästan hälften av de vetenskapliga publikationerna i Sverige åren 2012–2015. Samhällsvetenskap, humaniora och ekonomi har i undersökt period haft den starkaste tillväxten men de är också ämnen med förhållandevis låga volymer. Av de större ämnena kan noteras att biomedicin (näst störst) är enda ämne med en negativ tillväxt och att fysik (femte största ämne) nästan inte haft någon tillväxt alls.

Mer inom samma ämne

  1. Arbetet med Vetenskapsrådets forskningsöversikter är igång

    Under 2022 arbetar Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer fram forskningsöversikter inom sina respektive områden. I höst öppnar vi upp för möjligheten att lämna kommentarer på ett första utkast.

  2. Forskningsöversikter 2023

    Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer har under våren och sommaren arbetat fram preliminära forskningsöversikter inom sina respektive områden. Öppenhet, transparens och en god förankring i forskarsamhället är viktigt för oss. Därför ger vi möjligh...

  3. Forskares tid för forskning – utveckling i Sverige 2013–2019 samt en internationell jämförelse

    Forskningstid är en central förutsättning för att kunna bedriva forskningsverksamhet av hög kvalitet. Men forskare behöver lägga arbetstid även på andra uppgifter, till exempel administration, ansökningar av forskningsmedel och undervisning. Denna r...