Svensk forskning om segregation

Segregation – ny kartläggning av kunskapsläget

På uppdrag av regeringen har Vetenskapsrådet kartlagt forskning om segregation. Vi har studerat forskning om segregation i relation till följande områden: bostadssegregation, brottslighet, arbetslöshet, skolan, och demokratin/civila samhället med fokus på socioekonomisk segregation.

Studier om hälsa har tagits med om det även behandlar något av de fem områden som ingår i uppdraget. Kartläggningen bygger på beviljade ansökningar till de största externa forskningsfinansiärerna, enkät riktad till forskare verksamma inom fältet, en intervjuundersökning med forskare verksamma inom fältet samt en analys av vetenskapliga publikationer.

En expertgrupp har engagerats med uppgift att komplettera, analysera och sammanställa detta material. Inom ramen för uppdraget har vi hämtat synpunkter från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) och hållit samråd med Delegationen mot segregation. Från enkätundersökningen framträder två huvudteman på forskningsinriktning. En grupp forskare är framförallt fokuserad på mekanismer som leder till segregation medan en annan grupp fokuserar på konsekvenserna av segregationen.

Mer inom samma ämne

  1. Unga lovande forskare ges olika förutsättningar för karriärutveckling

    Många unga lovande forskare som beviljats bidrag från Vetenskapsrådet har goda förutsättningar för karriärutveckling vid sina lärosäten, visar en ny rapport. Men det gäller inte alla. Detta riskerar att göra forskarkarriären mindre lockande, något so...

  2. Externa forskningsmedel och attraktiva anställningar – villkor för unga forskare med finansiering från Vetenskapsrådet

    I den här rapporten har vi följt upp hur Vetenskapsrådets forskningsbidrag används av unga forskare och vilka anställningar forskare som har beviljats bidrag från Vetenskapsrådet har idag. Vi har särskilt tittat på i vilken omfattning som forskningsb...

  3. Ny lag om forskningsdatabaser ger nya möjligheter för svensk forskning

    Regeringens förslag på en ny lag om vissa forskningsdatabaser öppnar nya möjligheter att samla in och behandla personuppgifter utan etikprövningstillstånd. Lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2025.