Sexuella trakasserier i akademin

En internationell forskningsöversikt

Det internationella #MeToo-uppropet hösten 2017 fick ett stort genomslag i Sverige. En majoritet av svenska lärosäten har gjort ett intensivt arbete med att förebygga förekomsten av sexuella trakasserier.

På Vetenskapsrådet beställde vi forskningsöversikten över sexuella trakasserier i akademin av Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet. Vår övergripande fråga handlade om en bred internationell forskningsöversikt om sexuella trakasserier i akademin.

Denna forskningsöversikt kartlägger hur forskningen definierar sexuella trakasserier och sexualiserat våld. Den visar också vad forsk­ningen vet om hur många som utsätts för dessa trakasserier i akademin, vilka som utsätts, vilka som utsätter andra för sexuella trakasserier – när, var och varför.

Författarna har undersökt litteratur, referat av befintlig forskning och kortare analytiska nedslag. Det har gett en bild av ett angeläget forskningsfält och ett stort brett och diversifierat kunskapsområde. Författarna menar att översikten gestaltar ett problem som till sin form, sitt innehåll och sina konsekvenser är en av de främsta utmaningarna även för arbets- och studiemiljö i akademin.

Forskningsöversikten lyfter fram vikten av

  • att erkänna individuella erfarenheter av utsatthet
  • förebyggande metoder som fungerar
  • relevanta stödstrukturer
  • säkra mätmetoder
  • relevanta teoretiska perspektiv
  • förfinad och förändrad lagstiftning.

Mer inom samma ämne

  1. Har Vetenskapsrådet en jämställd bedömningsprocess?

    Vetenskapsrådets jämställdhetsobservationer har lett till högre kvalitet i bedömningsprocessen, konstaterar generaldirektör Sven Stafström. 2019 var det sjunde gången vi genomförde sådana observationer vid de möten där forskningsansökningar bedöms.

  2. En jämställd process

    Sedan 2012 genomförs jämställdhetsobservationer regelbundet i Vetenskapsrådets regi. Observationerna syftar till att utifrån ett jämställdhetsperspektiv granska de möten där sakkunniga diskuterar ansökningar om forskningsbidrag som kommit in till myn...

  3. Hon synliggör det osynliga – till minne av Kerstin Hesselgren

    1922 blev Kerstin Hesselgren Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot. Varje år utlyser Vetenskapsrådet medel för en gästprofessur instiftad till hennes minne. Årets innehavare är Ann Phoenix som kommer att vara verksam vid Umeå universitet.