Könsbias i forskningsfinansieringens bedömningsprocesser

En studie av Vetenskapsrådets bedömning av ansökningar inom utbildningsvetenskap

Vetenskapsrådet arbetar kontinuerligt med att integrera jämställdhetsaspekter i olika verksamheter och med att utveckla arbetet för ökad jämställdhet i samband med forskningsfinansiering.

Som en del av jämställdhetsarbetet har Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté genomfört en fördjupad studie av könsskillnader i beredningen av forskningsansökningar. Studien består av tre delar: En forskningsöversikt, en kvantitativ och kvalitativ rapport om statistik kring ansökningar och skriftliga bedömningar från de senaste åtta åren, samt en rapport om jämställdhetsobservationer utförda under kommitténs beredningsprocess 2022.

Resultatet visar bland annat att det är fler kvinnliga forskare som söker forskningsmedel än män samtliga år. Den visar också att beviljandegraden för kvinnor ofta är densamma eller lägre än för män. Studien utgör ett viktigt bidrag till utbildningsvetenskapliga kommitténs arbete med att skapa en beredningsprocess av högsta kvalitet.

Mer inom samma ämne

  1. Från ointresse till engagemang – seminarium om ämnesdidaktisk forskning och STEM-strategin

    Hur kan STEM-strategi, skola och forskning samverka för att öka intresset för STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics) i grundskolan? Välkommen till ett seminarium där regeringens STEM-strategi presenteras, och den ämnesdidaktiska fors...

  2. Webbinarium om nätverksbidrag inom utbildningsvetenskap med fokus på digitalisering och STEM-utbildning

    Välkommen till ett informationsmöte om den nya utlysningen av nätverksbidrag inom utbildningsvetenskap med fokus på digitalisering och STEM-utbildning mellan svenska forskargrupper och forskargrupper i USA.

  3. Så såg finansieringsåret ut 2024

    I år har Vetenskapsrådet tagit emot cirka 5 800 ansökningar om forskningsbidrag. 860 av dem har beviljats. Sammanlagt handlar det om 4,55 miljarder kronor till forskning vid svenska lärosäten och 2,81 miljarder till forskningsinfrastruktur.