Forskningsbarometern 2025
Svensk forskning i internationell jämförelse
Forskningsbarometern ger en övergripande beskrivning av forskning och utveckling (FoU) i Sverige, både i en internationell jämförelse och inom den svenska högskolesektorn. Rapporten är uppdelad i tre kapitel:
- Forskningens finansiering
- Forskningens personal
- Vetenskaplig publicering
I varje kapitel beskrivs det svenska FoU-systemet från två perspektiv: dels i jämförelse med andra länder, dels med fokus på högskolesektorn.
Vetenskapsrådet ger ut Forskningsbarometern vartannat år. Detta är den sjätte upplagan.
Här hittar du tidigare upplagor av Forskningsbarometern
Bilaga om citeringsgenomslag för humaniora
Forskningsbarometern 2025 innehåller inte statistik om citeringsgenomslag för humaniora. Detta eftersom citeringsnivåerna inom området är för låga för att generera stabila beräkningar av det ordinarie måttet ”andel högciterade publikationer".
Som en bilaga till Forskningsbarometern 2025 har vi tagit fram en analys som använder ett alternativt mått för att kunna visa citeringsgenomslaget för humaniora.
Justerad version av rapporten
Den 8 december 2025 publicerade vi en ny version av rapporten med ett antal justeringar. Utöver dem vi listar nedan har vi också justerat ett fåtal icke betydelsebärande skrivfel i rapporten.
Baksidestext:
I meningen ”Vetenskapsrådet ger ut Forskningsbarometern vartannat år. Detta är den femte i ordningen” är ”femte” ändrat till ”sjätte”.
Kapitel 1: Forskningens finansiering
sid 45: Frasen ”med hjälp av en hög andel externa bidrag” är ändrad till ”med hjälp av en hög andel externa uppdragsmedel eller externa bidrag”.
Kapitel 2: Forskningens personal
sid 48: ”för att förstå” är ändrat till ”för att åskådliggöra”.
sid 56: I meningen ”Figur 21 visar den forskande och undervisande personalens sammansättning för olika lärosätesgrupper mellan 2014 och 2024” är ”mellan 2014 och 2024” ändrat till ”för åren 2014 och 2024”.
sid 68: I meningen ”Forskare lägger näst mest tid på detta” är ordet ”Forskare” ändrat till ”Högskoleforskare”.
sid 69: I meningen ”Denna anställningskategori har ett stort antal anställda och utför därför ett högre antal totala helårsverken FoU, än postdoktorer, biträdande lektorer och forskare, som alla lägger en större andel av sin arbetstid på forskning” är ordet ”forskare” ändrat ”högskoleforskare”.
Kapitel 3: ”Vetenskaplig publicering”
sid 76: I meningen ”Inom teknik kommer hela 62 procent av publikationerna från Asien, medan Europa endast står för 10 procent” är ”Europa” ändrat till ”Nordamerika”.
sid 86: I figur 35 är färgen för biologi i EU ändrad från mörkblå till brun.
sid 89: I meningen ”Sveriges utveckling på ämnesnivå kan studeras i figur 38” är ordet ”ämnesnivå” ändrat till ”ämnesområdesnivå”.
sid 103: I meningen ”Se faktaruta i kapitel 1 för vilka lärosäten som ingår i vilken grupp” är ”vilken grupp” ändrat till ”gruppen”.
Mer inom samma ämne
-
Nyhet |
Publicerad 25 juni 2026
En ny rapport visar att forskarskolor är ett viktigt instrument för att stärka forskarutbildningen på olika områden, men också att stabila och förutsägbara villkor krävs för att de ska få långsiktiga effekter.
Nyckelord:
-
Publikation |
Publicerad 25 juni 2026
I rapporten analyseras Vetenskapsrådets finansiering av forskarskolor i Sverige under perioden 2010–2024. I urvalet ingår forskarskolor inom medicin och hälsa, humaniora och samhällsvetenskap, registerbaserad forskning, utvecklingsforskning samt utbi...
Nyckelord:
-
Nyhet |
Publicerad 2 juni 2026
Under 2026 arbetar Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer med forskningsöversikter inom sina respektive områden. I höst ger vi forskare möjlighet att lämna kommentarer på ett första utkast.