Forskningsbarometern 2025

Svensk forskning i internationell jämförelse

Forskningsbarometern ger en övergripande beskrivning av forskning och utveckling (FoU) i Sverige, både i en internationell jämförelse och inom den svenska högskolesektorn. Rapporten är uppdelad i tre kapitel:

  • Forskningens finansiering
  • Forskningens personal
  • Vetenskaplig publicering

I varje kapitel beskrivs det svenska FoU-systemet från två perspektiv: dels i jämförelse med andra länder, dels med fokus på högskolesektorn.

Vetenskapsrådet ger ut Forskningsbarometern vartannat år. Detta är den sjätte upplagan.

Här kan du läsa även om tidigare upplagor av Forskningsbarometern

Justerad version av rapporten

Den 8 december 2025 publicerade vi en ny version av rapporten med ett antal justeringar. Utöver dem vi listar nedan har vi också justerat ett fåtal icke betydelsebärande skrivfel i rapporten.

Baksidestext:

I meningen ”Vetenskapsrådet ger ut Forskningsbarometern vartannat år. Detta är den femte i ordningen” är ”femte” ändrat till ”sjätte”.

Kapitel 1: Forskningens finansiering

sid 45: Frasen ”med hjälp av en hög andel externa bidrag” är ändrad till ”med hjälp av en hög andel externa uppdragsmedel eller externa bidrag”.

Kapitel 2: Forskningens personal

sid 48: ”för att förstå” är ändrat till ”för att åskådliggöra”.

sid 56: I meningen ”Figur 21 visar den forskande och undervisande personalens sammansättning för olika lärosätesgrupper mellan 2014 och 2024” är ”mellan 2014 och 2024” ändrat till ”för åren 2014 och 2024”.

sid 68: I meningen ”Forskare lägger näst mest tid på detta” är ordet ”Forskare” ändrat till ”Högskoleforskare”.

sid 69: I meningen ”Denna anställningskategori har ett stort antal anställda och utför därför ett högre antal totala helårsverken FoU, än postdoktorer, biträdande lektorer och forskare, som alla lägger en större andel av sin arbetstid på forskning” är ordet ”forskare” ändrat ”högskoleforskare”.

Kapitel 3: ”Vetenskaplig publicering”

sid 76: I meningen ”Inom teknik kommer hela 62 procent av publikationerna från Asien, medan Europa endast står för 10 procent” är ”Europa” ändrat till ”Nordamerika”.

sid 86: I figur 35 är färgen för biologi i EU ändrad från mörkblå till brun.

sid 89: I meningen ”Sveriges utveckling på ämnesnivå kan studeras i figur 38” är ordet ”ämnesnivå” ändrat till ”ämnesområdesnivå”.

sid 103: I meningen ”Se faktaruta i kapitel 1 för vilka lärosäten som ingår i vilken grupp” är ”vilken grupp” ändrat till ”gruppen”.

Mer inom samma ämne

  1. Tillsammans stärker vi Sverige som forsknings- och innovationsnation!

    Vetenskapsrådet och Svenskt Näringsliv bjuder in till ett seminarium om hur samverkan mellan akademi och näringsliv kan stärkas, utvecklas och bli mer långsiktigt hållbar. Seminariet tar sin utgångspunkt i Vetenskapsrådets rapport Forskning i samverk...

  2. Så kan samverkan mellan akademi och näringsliv inom grundforskning stärkas

    Samverkan inom grundforskning mellan akademi och näringsliv är viktig för att kunna lösa komplexa problem och skapa förutsättningar för genombrott och innovation. Vetenskapsrådet har undersökt vilka drivkrafter, utmaningar och möjligheter som finns o...

  3. Forskningspolitiska dagen 2026

    Välkommen till Forskningspolitiska dagen – en heldag för samtal om aktuella forskningspolitiska frågor! 2026 års konferens går av stapeln på Stockholm Waterfront med temat Kompetens, kunskap och excellens - forskningens bidrag till ett öppet och robu...