Bibliometri som kvalitetsindikator

Fördelningsunderlag bibliometri 2026 xlsx, 77.5 kB. (xlsx, 77.5 kB)

Så beräknas Vetenskapsrådets bibliometriska indikator

Den indikator vi tar fram baseras på antalet högciterade publikationer i förhållande till kostnader för forskning och utveckling (FoU), och är utformad så att lärosätena jämförs per ämnesområde.

Nedan beskrivs hur indikatorn tas fram. För att kunna förstå och följa processen kan det vara bra att parallellt titta på tabellerna som finns i fördelningsunderlaget.

Beräkning av högciterade publikationer

Indikatorn utgår från antalet högciterade publikationer. En publikation definieras som högciterad om den finns bland de 10 procent mest citerade artiklarna i världen inom sitt specifika ämne och publiceringsår.

Antalet högciterade publikationer summeras per lärosäte och fördelas över nio definierade ämnesområden. Dessa områden har valts ut för att passa både ämnesindelningen i Web of Science och svensk standard för indelning av forskningsämnen.

Därefter beräknas lärosätenas andelar av de högciterade publikationerna, detta görs inom varje ämnesområde så att summan för varje ämnesområde är 100 procent. Ett viktigt undantag görs dock för humaniora. Inom detta fält beräknas i stället lärosätenas andelar av samtliga publikationer, vilket förklaras av den generellt lägre citeringsfrekvensen inom humaniora.

FoU-utgifter används för att mäta ämnesområdenas storlek

Lärosätenas totala FoU-utgifter används för att beräkna ämnesområdenas storlek, och därmed hur stor andel varje område ska tilldelas i indikatorn.

Slutligen kombineras dessa data: lärosätenas andel av de högciterade publikationerna inom ett specifikt ämnesområde multipliceras med ämnesområdets FoU-andelar. Denna beräkning utförs för alla nio ämnesområden.

Efter att detta är klart, summeras procentsatserna för varje lärosäte. Detta ger de slutliga fördelningsandelarna, vilket utgör själva indikatorn som regeringen använder för anslagsfördelningen.

Uträkningen i korthet:

1. Ett lärosätes antal högciterade publikationer summeras per ämnesområde.
2. Antalet högciterade publikationer omvandlas till andelar, till exempel står Karolinska institutet för 36 procent av de högciterade publikationerna inom medicin.
3. Lärosätets FoU-utgifter beräknas per ämnesområde och omvandlas till andelar, till exempel medicin står för 31 procent av alla FoU-utgifter.
4. Andelen högciterade publikationer (från punkt 2) multipliceras sedan med andelen FoU-utgifter för ämnesområdet (från punkt 3). För Karolinska institutet och medicin multipliceras 36 procent med 31 procent till 11 procent.
5. När denna uträkning är gjord för alla nio ämnesområden läggs procentsatserna ihop per lärosäte och ger en slutlig fördelningsandel. För Karolinska institutet blir det 13 procent.