Svensk forskning och utveckling utifrån tre aspekter
- Forskningens finansiering: Hur mycket pengar går till forskning och utveckling?
- Forskningens personal: Hur ser den forskande personalens sammansättning ut?
- Vetenskaplig publicering: Hur stort genomslag får forskningen?
Statistik från flera källor
Forskningsbarometern samlar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB), Universitetskanslersämbetet (UKÄ), OECD och EU-kommissionen (e-CORDA) och publikationsdatabasen Web of Science. Rapporten ger på så sätt en samlad bild av det svenska FoU-systemet.
Presentation av Forskningsbarometern
I tre korta filmer, en för varje kapitel, presenterar våra analytiker några särskilt intressanta aspekter i rapporten.
Forskningens finansiering
David Dellstig, analytiker, berättar om forskningens finansiering.
Forskningens personal
Linnea Wickström Östervall, analytiker, berättar om forskningens personal.
Vetenskaplig publicering
Karin Tegerstedt, analytiker, berättar om vetenskaplig publicering.
Humaniora saknas i citeringsstatistiken
Inför Forskningsbarometern 2025 beslutade Vetenskapsrådet att inte publicera statistik för citeringsgenomslag för humaniora. Beslutet bygger på djupare analyser av citeringsgrader.
Vårt beslut har uppmärksammats och ifrågasatts externt av det humanistiska forskningsfältet. Därför har vi publicerat en kommentar där vår generaldirektör Katarina Bjelke förtydligar beslutet.
GD kommenterar: Inget ämnesområde är betjänt av att beskrivas utifrån undermåliga data
Vi ger ut Forskningsbarometern vartannat år
Vetenskapsrådet har hittills tagit fram Forskningsbarometern för åren 2016, 2017, 2019, 2021, 2023 och 2025. Nästa Forskningsbarometer är planerad till 2027.
%202021%20Forskningsbarometern.png)
Publicerad
Uppdaterad