Svensk forskning och utveckling utifrån tre aspekter
- Forskningens finansiering: Hur mycket pengar går till forskning och utveckling?
- Forskningens personal: Hur ser den forskande personalens sammansättning ut?
- Vetenskaplig publicering: Hur stort genomslag får forskningen?
Statistik från flera källor
Forskningsbarometern samlar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB), Universitetskanslersämbetet (UKÄ), OECD och EU-kommissionen (e-CORDA) och publikationsdatabasen Web of Science. Rapporten ger på så sätt en samlad bild av det svenska FoU-systemet.
Bilaga om citeringsgenomslag för humaniora
Inför Forskningsbarometern 2025 beslutade Vetenskapsrådet att inte publicera statistik för citeringsgenomslag för humaniora. Detta eftersom citeringsnivåerna inom området är för låga för att generera stabila beräkningar av det ordinarie måttet ”andel högciterade publikationer". Beslutet har uppmärksammats och ifrågasatts externt av det humanistiska forskningsfältet.
Nu har vi tagit fram en analys som använder ett alternativt mått för att kunna visa citeringsgenomslaget för området. Analysen, som visar att Sverige har ett starkt internationellt genomslag inom humaniora, ligger som en bilaga på samma sida som Forskningsbarometern 2025.
Presentation av Forskningsbarometern
I tre korta filmer, en för varje kapitel, presenterar våra analytiker några särskilt intressanta aspekter i rapporten.
Forskningens finansiering
David Dellstig, analytiker, berättar om forskningens finansiering.
Forskningens personal
Linnea Wickström Östervall, analytiker, berättar om forskningens personal.
Vetenskaplig publicering
Karin Tegerstedt, analytiker, berättar om vetenskaplig publicering.
Vi ger ut Forskningsbarometern vartannat år
Vetenskapsrådet har hittills tagit fram Forskningsbarometern för åren 2016, 2017, 2019, 2021, 2023 och 2025. Nästa Forskningsbarometer är planerad till 2027.
Publicerad
Uppdaterad



%202021%20Forskningsbarometern.png)


