Vi analyserar och utvärderar

Vetenskapsrådet följer forskningens utveckling, både nationellt och internationellt. Våra analyser, kartläggningar och utvärderingar bildar underlag för våra rekommendationer i forskningspolitiska frågor.


Analyser, kartläggningar och utvärderingar blir rapporter

Genom regelbunden uppföljning och analys kan vi dra slutsatser om vad vårt stöd betyder för utvecklingen av svensk forskning. Vi studerar också hur det svenska forskningssystemet som helhet fungerar. Några exempel på vad vi analyserar och följer upp är

  • forskares karriärvägar och mobilitet (rörlighet)
  • jämställdheten på lärosätena
  • den svenska forskningens vetenskapliga kvalitet och betydelse för samhällets utveckling
  • riktade satsningar från regeringen och effekter av forskningsstöd
  • hur våra forskningsbidrag fördelas mellan forskningsområden och forskargrupper.

Vi utvärderar kvalitet och betydelse

Vetenskapsrådet är en viktig kanal för regeringens finansiering av forskning. Genom vår instruktion har vi också regeringens uppdrag att utvärdera forskningen och dess vetenskapliga kvalitet och betydelse för samhällets utveckling. Leder regeringens satsningar till forskning av hög kvalitet? Vad får forskningen för effekt eller betydelse för samhället?

För att genomföra utvärderingarna anlitar vi experter inom det område som ska utvärderas. Experterna ingår i en panel och bedömer olika underlag som samlats in för utvärderingen, till exempel enkäter, hearings med företrädare för lärosäten, statistik och bibliometri. För att undvika jäv i bedömningen rekryterar vi ofta experter internationellt. Experter utifrån stärker granskningarnas legitimitet och ger dessutom utrymme för internationella jämförelser av forskningen. 

Alla våra analyser och utvärderingar finns att ladda ner i vår publikationstjänst. Information om några av våra pågående utvärderingar hittar du på sidan om regeringsuppdrag.

Vetenskapsrådets utvärderingspolicyPDF (pdf, 211.5 kB)

Nationella utvärderingar av forskningsämnen och tematiska forskningsområden

En viktig aspekt vid utvärdering av forskning är att följa upp forskningens resultat. Vi har därför tagit fram en modell för att kunna utvärdera dess kvalitet och betydelse. Under 2020 genomför vi en nationell pilotutvärdering av statsvetenskaplig forskning i Sverige.

Bedömningen av forskningens resultat ska ske utifrån ett internationellt perspektiv med hjälp av en internationell expertpanel.

När vi dragit lärdom av pilotutvärderingen ska kommande utvärderingar komplettera de som görs av UKÄ och som fokuserar på kvalitetsförbättring genom fokus på processer.

Forskningsbarometern ger en internationell jämförelse

Vartannat år beskriver vi tillståndet för svensk forskning genom publikationen Forskningsbarometern. Via ett trettiotal indikatorer tar vi fram en översikt av det offentligt finansierade forskningssystemet i Sverige och jämför med andra länder.

Forskningsbarometern belyser

  • finansieringen av forskningen och hur resurserna fördelas
  • den forskande personalen och deras förutsättningar
  • forskningsresultaten i form av vetenskapliga publikationer och citeringar.

Vart fjärde år tar vi fram underlag inför forskningspropositionen

I vårt arbete ingår också att ta fram olika underlag och rekommendationer till regeringen inför deras arbete med forskningspropositionen vart fjärde år. Underlaget består av flera olika delar:

Forskningsöversikter där vi bland annat belyser styrkor och svagheter, genomslag, utmaningar och utvecklingsmöjligheter inom våra ämnesområden.

Kartläggning av behovet av forskningsinfrastruktur där vi belyser forskarnas behov av avancerade verktyg, till exempel databaser, biobanker, avancerade forskningsanläggningar eller storskaliga beräkningsverktyg.

Forskningspolitiska och statistiska analyser om till exempel jämställdhet, karriärvägar, mobilitet (forskarnas rörlighet), vetenskaplig publicering eller effekten av olika reformer.

Statistik över hur våra forskningsbidrag har fördelats mellan kvinnor och män och mellan lärosäten – under olika perioder.

Vägvalsrapport som baseras på ovanstående underlag och lyfter fram vad vi anser är viktigast att göra de kommande åren.

Publicerad 19 april 2018

Uppdaterad 26 januari 2021

Pdf / Utskrift

RELATERAT INNEHÅLL

Kontakt

Analyser och utvärderingar

forskningspolitik@vr.se

Mer inom samma ämne

  1. Maria Hellström Reimer ny vetenskaplig rådgivare inom konstnärlig forskning

    Hon är professor i design i teori och praktik men också bildkonstnär och docent i landskapsarkitektur. Med sin breda kunskapsbas och sina tvärvetenskapliga erfarenheter ser Maria Hellström Reimer fram emot att utveckla dialogen om hur den konstnärlig...

  2. Minnesord Britta Lundgren

    Britta Lundgren, ledamot i Vetenskapsrådets styrelse och professor i etnologi vid Umeå universitet gick bort 20 januari 2021. Vetenskapsrådets styrelse har skrivit ett minnesord.

  3. Nya satsningar i forskningspropositionen som rör Vetenskapsrådet

    I forskningspropositionen för åren 2021–2024 föreslår regeringen stora satsningar på forskning. För Vetenskapsrådets del handlar det bland annat om förstärkningar av forskningsinfrastruktur, den fria forskningen och satsningar inom ett antal utpekade...