Slututvärdering av Linnéstödet

2019–2020 genomför Vetenskapsrådet en slututvärdering av Linnéstödet. Fick stödet önskad effekt? Vad har det inneburit för svensk forskning?

Slututvärderingen av Linnéstödet fokuserar på effekterna av stödet avseende i vilken grad det har stärkt Linnécentrens internationella ställning och lärosätenas kapacitet att utveckla och upprätthålla starka forskningsmiljöer. Vi har även utvärderat Linnéstödets samhällsrelevans.

Hösten 2018 påbörjade vi vår insamling av data inför slututvärderingen. En del av datainsamlingen har genomförts i två omgångar – en för respektive utlysning. För utlysningen 2005 gäller programperioden 2006–2016, för utlysningen 2007 gäller programperioden 2008–2018.

Resultaten från utvärderingen presenterades 4 mars

En panel med internationella experter har genomfört utvärderingen. De har gjort en förutvärdering baserad på datainsamlingen, genomfört hearings med lärosäten och representanter för Linnécenter samt tagit fram en rapport med slutsatser och rekommendationer.

Resultaten från utvärderingen presenterades vid en konferens om starka forskningsmiljöer 4 mars 2020. Se en inspelning av konferensen.

Ledamöter i den internationella panelen

  • Jürgen Mlynek Humbolt, Universität Berlin, Germany (1:a ordförande) (NT)
  • Marja Makarow, Biocenter Finland, Helsingfors, Finland (2:a ordförande) (M)
  • Karl Ulrich Mayer, Max Planck Berlin, Germany (HS)
  • Jane Falkingham, University of Southampton, UK (HS)
  • Christine Maggs, University of Bournemouth, UK (N)
  • Hannu Koskinen, University of Helsinki, Finland (N)
  • Patrizia d'Ettore, Sorbonne Univeristy, Paris, France (N)
  • Bart de Moor, KU Leuven, Belgien (T)
  • Antonio Bicchi, University of Pisa, Italy (T)
  • Eleanor E.B., Campbell University of Edinburgh, UK (T)
  • Taina Pihlajaniemi, University of Oulu, Finland (M)
  • Richard G M Morris, University of Edinburgh, UK (M)
  • Christof von Kalle, National Center for Tumor Diseases (NCT) Heidelberg and German Cancer Research Center, Germany (M)

Linnéstödet – en strategisk satsning på starka forskningsmiljöer

Linnéstödet presenterades i regeringens forskningspolitiska proposition 2004 som en ny bidragsform som kunde sökas av universitet och högskolor. Stödet skulle skapa, stärka, vidmakthålla och upprätthålla internationellt ledande forskningsmiljöer, men också stärka lärosätenas förmåga att göra strategiska prioriteringar och profilera sin forskning.

På en övergripande nivå förväntades Linnéstödet ge strukturella effekter i forskningssystemet, exempelvis i form av kraftsamling och samverkan samt effekter på samhällets välfärd och tillväxt.

Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80)länk till annan webbplats.

Publicerad 28 juni 2018

Uppdaterad 05 mars 2020

Mer inom samma ämne

  1. Forskningsbarometern 2021

    Forskningsbarometern ger en övergripande beskrivning av tillståndet för svensk forskning och utveckling (FoU) i internationell jämförelse – med ett särskilt fokus på högskolesektorn i Sverige. Rapporten består av tre kapitel: Forskningens finansier...

  2. National benefits from Swedish membership in international research infrastructures 2016–2019

    Sverige är medlem i flera internationella forskningsinfrastrukturer. Hur ser utbytet ut när det gäller exempelvis svensk användning och vetenskaplig produktion eller annan retur i form av kunskaps- och tekniköverföring? Denna rapport bygger på en utr...

  3. Ny modell att utvärdera forskning visar att statsvetenskap håller hög kvalitet

    Går det att säga något om vilken kvalitet svensk forskning håller i ett internationellt perspektiv? För att besvara den frågan har Vetenskapsrådet tagit fram en ny typ av modell för att utvärdera forskning och testat den på ämnet statsvetenskap. Utvä...