Slututvärdering av Linnéstödet

2019–2020 genomför Vetenskapsrådet en slututvärdering av Linnéstödet. Fick stödet önskad effekt? Vad har det inneburit för svensk forskning?

Slututvärderingen av Linnéstödet fokuserar på effekterna av stödet avseende i vilken grad det har stärkt Linnécentrens internationella ställning och lärosätenas kapacitet att utveckla och upprätthålla starka forskningsmiljöer. Vi har även utvärderat Linnéstödets samhällsrelevans.

Hösten 2018 påbörjade vi vår insamling av data inför slututvärderingen. En del av datainsamlingen har genomförts i två omgångar – en för respektive utlysning. För utlysningen 2005 gäller programperioden 2006–2016, för utlysningen 2007 gäller programperioden 2008–2018.

Resultaten från utvärderingen presenterades 4 mars

En panel med internationella experter har genomfört utvärderingen. De har gjort en förutvärdering baserad på datainsamlingen, genomfört hearings med lärosäten och representanter för Linnécenter samt tagit fram en rapport med slutsatser och rekommendationer.

Resultaten från utvärderingen presenterades vid en konferens om starka forskningsmiljöer 4 mars 2020. Se en inspelning av konferensen.

Ledamöter i den internationella panelen

  • Jürgen Mlynek Humbolt, Universität Berlin, Germany (1:a ordförande) (NT)
  • Marja Makarow, Biocenter Finland, Helsingfors, Finland (2:a ordförande) (M)
  • Karl Ulrich Mayer, Max Planck Berlin, Germany (HS)
  • Jane Falkingham, University of Southampton, UK (HS)
  • Christine Maggs, University of Bournemouth, UK (N)
  • Hannu Koskinen, University of Helsinki, Finland (N)
  • Patrizia d'Ettore, Sorbonne Univeristy, Paris, France (N)
  • Bart de Moor, KU Leuven, Belgien (T)
  • Antonio Bicchi, University of Pisa, Italy (T)
  • Eleanor E.B., Campbell University of Edinburgh, UK (T)
  • Taina Pihlajaniemi, University of Oulu, Finland (M)
  • Richard G M Morris, University of Edinburgh, UK (M)
  • Christof von Kalle, National Center for Tumor Diseases (NCT) Heidelberg and German Cancer Research Center, Germany (M)

Linnéstödet – en strategisk satsning på starka forskningsmiljöer

Linnéstödet presenterades i regeringens forskningspolitiska proposition 2004 som en ny bidragsform som kunde sökas av universitet och högskolor. Stödet skulle skapa, stärka, vidmakthålla och upprätthålla internationellt ledande forskningsmiljöer, men också stärka lärosätenas förmåga att göra strategiska prioriteringar och profilera sin forskning.

På en övergripande nivå förväntades Linnéstödet ge strukturella effekter i forskningssystemet, exempelvis i form av kraftsamling och samverkan samt effekter på samhällets välfärd och tillväxt.

Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80)länk till annan webbplats.

Publicerad den 28 juni 2018

Uppdaterad den 05 mars 2020

Mer inom samma ämne

  1. Ny rapport: Vad har Linnéstödet inneburit för svensk forskning?

    Vetenskapsrådet och Formas har finansierat 40 Linnécenter med totalt 2,7 miljarder kronor under åren 2006–2018. Nu har vi gjort en slutlig utvärdering. Fick Linnéstödet önskad effekt? Vad har det inneburit för svensk forskning?

  2. The Final Evaluation of the Linnaeus Grant – A ten year program for establishing Centres of Excellence

    Linnéstödet presenterades som en ny bidragsform i regeringens forskningspolitiska proposition 2004/2005. Bidraget skulle utveckla strategiska och internationellt konkurrenskraftiga forskningsgrupper vid svenska universitet och högskolor. Totalt har V...

  3. Inga frågor från forskarna till Vetenskapsrådet om köns- och genusperspektiv

    Från och med 2020 ska de flesta som söker bidrag från Vetenskapsrådet redogöra för om köns- och genusperspektiv är relevant i den forskning de planerar. Inför detta har vi följt upp utfallet av den pilot vi gjorde 2019.