Ansvarar för fördelning av forskningsmedel
Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap beslutar om vilka utlysningar som ska göras inom humaniora och samhällsvetenskap. De beslutar också om vilka ansökningar som ska beviljas bidrag. Till sin hjälp har de tio beredningsgrupper som granskar och prioriterar ansökningarna som kommer in till Vetenskapsrådet, innan ämnesrådet fattar beslut. Det är ämnesrådet som utser vilka som ska ingå i beredningsgrupperna.
Följer upp och utvärderar forskning på området
Ämnesrådet följer upp, utvärderar och tar fram strategier, till exempel genom forskningsöversikter. I det arbetet tar rådet hjälp av både nationella och internationella experter. Utöver detta driver ämnesrådet även olika forskningsprogram och satsningar inom sitt område.
Ämnesrådet representerar myndigheten och finansierar svenskt deltagande i flera internationella samarbeten, till exempel de europeiska forskningsnätverken Hera och Norface och den nordiska samarbetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap NOS-HS.
Om humaniora och samhällsvetenskap
Forskning inom humaniora och samhällsvetenskap handlar om hur samhället fungerar och om hur kulturella värden skapas och sprids. Vetenskapsrådet stödjer forskning inom hela det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, till exempel rättsvetenskap, religionsvetenskap, historia, språk, litteratur, filosofi, ekonomi, sociologi och statsvetenskap.
Ämnesrådets sammansättning
I ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap sitter nio aktiva forskare med hög vetenskaplig kompetens. Ledamöterna är valda av forskare vid svenska lärosäten. Mandatperioden är tre år och ledamöterna kan väljas om för ytterligare tre år.
Ämnesrådet sammanträder sex gånger per år.
Namn | Titel | Organisation |
---|---|---|
Thomas Kaiserfeld (ordförande) | Professor i idé- och lärdomshistoria | Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet |
Per-Anders Edin | Professor i arbetsmarknadsrelationer | Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet |
Per-Olof Erixon | Professor i pedagogiskt arbete | Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet |
Gustaf Gredebäck | Professor i utvecklingspsykologi | Uppsala Barn och Babylab, Uppsala universitet |
Malin Rönnblom | Professor i statsvetenskap | Karlstads universitet/Umeå universitet |
Charlotta Seiler Brylla | Professor i tyska | Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Stockholms universitet |
Folke Tersman | Professor i praktisk filosofi | Filosofiska institutionen, Uppsala universitet |
Helène Whittaker | Professor i antikens kultur och samhällsliv | Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet |
Viveca Östberg | Professor i sociologi | CHESS, Centre for Health Equity Studies, Stockholms universitet |
Publicerad 23 maj 2018
Uppdaterad 12 oktober 2020