Människa, kultur och samhälle

Här kan du ta del av en preliminär version av områdesöversikten för Människa, kultur och samhälle och kommentera den till och med 6 oktober.

Områdessöversikten finns endast på svenska.

Ladda ned områdesöversikten för Människa, kultur och samhällePDF

Kommentarer
  1. Alicja Wolk (Inkommen 6 okt via mejl, Vetenskapsrådets anm. och red.)   (Författarkommentar)
    I Infrastruktur dokumentet ”Människan, kultur och samhälle” på sidan 6 finns följande beskrivning av SMC kohorten.

    ”Svenska mammografikohorten (SMC) är en omfattande populationsbaserad uppföljnings studie med över 60 000 deltagande kvinnor i Västmanland och Uppsala län. Studien har till syfte att undersöka samband mellan ett antal förändringsbara faktorer (bland annat kost, vitamintillskott, fysisk aktivitet, rökning, alkohol,och vikt ) och förekomsten av ett flertal kroniska sjukdomar. Genom den longitudinella studiedesignen och tillgången till uppdaterad exponeringsdata för deltagarna i kohorten, är det möjligt att ta hänsyn till förändringar i livsstilsfaktorer som kan påverka skattningar av risken för olika sjukdomar. Uppföljning av kohorterna erhålls även genom register”.

    Den mer korrekta och rättvisa beskrivningen borde också innehålla information om kohorten av 50 000 män (COSM). Denna kohort är etablerad och systematiskt utbyggt med anslag från VR. Även insamling av DNA material i kohorten (mycket hög svarsfrekvens 80 %) har fått stöd från VR.
    De båda kohorterna (SMC+COSM) är egentligen en stor kohort med biologisk material. Se bifogad beskrivning.

    SMC (Svenska mammografikohorten) och COSM (Kohorten av svenska män) är två samordnade populationsbaserade longitudinella (upp till 4-5 exponeringsuppdateringar) studier av 110 000 deltagare (60 000 kvinnor, 50 000 män) från 3 län i centrala Sverige (Uppsala, Västmanland, Örebro) med start 1987. Bland alla invånare födda 1914-1952 deltar 74 % av kvinnorna och 50 % av männen. Enkäter innehåller frågor om förändringsbara levnadsvanor (kost, fysisk aktivitet, rökning, alkohol, m.fl.) och om uppväxt och sociala förhållanden; DNA finns för 40 000 deltagare. Över 8500 har även deltagit i enklare hälsokontroll, test av kognitiv och fysisk funktionsförmåga, DEXA-undersökning samt lämnat prover (blod, urin, fettvävnad, feces). Deltagarnas hälsostatus är årligen uppföljd genom matchning till alla hälsoregister och kompletterad med uppgifter om bl.a. socialtjänstinsatser till äldre. SMC-COSM databasen och biobanken är en unik (hög svarsfrekvens) och värdefull forskningsresurs för studier kring kroniska sjukdomar och åldrande i relation till levnadsvanor och sociodemografiska förhållanden, samt genetik och epigenetik.
    tisdag, 7 oktober kl. 11:14
  2. Philip Buckland
    Förslaget innehåller stora brister när det gäller beskrivning av arkeologins befintliga infrastrukturer och framtida behov. Det saknas information om både de etablerade och nya teknikerna som numera används rutinmässigt av ett stort antal forskare i Sverige och som delvis stödjas av befintliga infrastrukturer men som är i stort behov av förbättrat stöd. Det finns också en del sakfel och otydligheter i texten samt luckor i omvärldsanalysen. Specifika punkter följer, och jag ber så mycket om ursäkt för bristerna i svenskan samt den stora textmängden!

    S.1 Beskrivning
    Efter "...arkeologer ... det sammanhanget en alltmer viktig komponent." bör det läggas till c.f.
    "Metodutveckling i dessa områden har stötts av de arkeologiska forskningslaboratorierna som har delvis finansierats av VR sedan 1996. Databasinfrastrukturen SEAD tillgängliggör data från dessa analyser m.m. och är ett exempel på infrastruktur som innehåller data och verktyg som kan bidra till mer holistisk forskning genom att koppla naturvetenskapliga och humanistiska metoder."

    S. 2
    Infrastruktur kan också användas för att hjälpa integrera humanistisk forskning i andra forskningsområden för att få en bredare insikt i och användning av den mänskliga perspektivet i områden där det har tidigare saknats (t.ex. etik i teknikforskning) och därmed ge mer kraftfulla verktyg för att forska om t.ex. globala utmaningar.

    S.17 Historiska databaser
    Databasinfrastrukturen SEAD bör nämnas här. SEAD är en tvärvetenskaplig e-infrastruktur som gör tillgängligt data från över 1500 miljöarkeologiska och kvartärgeologiska undersökningar. Dessa data underbygger en del av dagens kunskap om forntida miljö- och klimatförändringar samt Antropocenens utveckling. SEAD är Europas största databas av naturvetenskapliga analyser för arkeologi och kvartärgeologi och har huvudsakligen finansierats av VR, Umeå och Lunds universitet samt internationella finansierer. Tidsdjupet i SEAD är från 2,6 miljoner år sedan tills nutid och den omfattar över 100 analysmetoder och 600 metadatatyper. SEAD är registrerat hos SND och ECDS samt ingår i flera internationella transdiskiplinära forsknings- och databasnätverk.

    När det gäller DDB - borde inte en mer omfattande text skrivas om en av världens största befolkningsdatabassamlingarna?

    S.7 Rekommenderad ny infrastruktur
    Meningen "Motivet är helt enkelt att kunna svara på de nya frågor som forskningen ger upphov till" är för vag och behöver kompletteras med c.f. "samt att gör tillgänglig stora mängder data och och nya metoder för att driva fram forskningsfronten."

    Kommentar på rekommendationen: Det finns ett antal infrastrukturer som har redan haft planeringsbidrag eller som är i drift och behov av långsiktig finansiering. Om dessa måste tills 2017 för att söka medel kommer det leda till ett negativt utveckling av infrastruktur inom humaniora och turn back the clock för flera ämnen som är i behov av modernisering. Medel måste kunna sökas under 2015 för långsiktiga infrastrukturfinansiering annars riskera vi att hamna långt efter den internationella spelplanen samt tappa innovationer och personal till andra länder. D.v.s. jag är mycket skeptiskt till att köra ytterligare en omgång av inventering och planering då forskare inom humaniora har haft idéer länge och bara väntar nu för att få möjligheter till infrastrukturfinansiering.

    S.8 Längst när under Styrkor och svagheter
    Efter meningen "Dessa analyser har bidragit till en betydligt bättre förståelse av den förhistoriska utvecklingen och dennas kronologi" lägg till "samt samspelet mellan människor, natur och klimat". (Att förenkla arkeologi till kronologi är att ignorera 50 år av tvärvetenskaplig forskning).

    När det gäller att "Detta tvärvetenskapliga samarbete är en del av ämnets styrka men kräver ökad samordning av analysresurser." har e-infrastrukturen SEAD finansierats av VR under två omgångar för just denna ändamål. Den är i drift och fullt tillgängligt online http://www.sead.se. SEAD drivs primärt av Miljöarkeologiska Laboratoriet i Umeå men är ett nationellt infrastruktur med internationella samarbeten och dataomfång. Projektet har haft kontinuerlig finansiering sedan 2008 och ingår i flera internationella nätverk för databasinfrastrukturer och användning av dessa.

    Vetenskapsrådet (HS) har delfinansierat fyra arkeologiska forskningslaboratorier i Umeå, Lund och Uppsala sedan 1996 för att göra tillgängligt ett antal naturvetenskapliga analysmetoderna och främja metodutvecklingen för arkeologisamhället och närliggande ämnen. En fortsättning och utveckling på denna infrastrukturen finns i ArchLab initiativet, ett konsortium av flera arkeologiska forskningslaboratorier.

    Texten som börjar "Det föreligger också en avsaknad av såväl nationell som internationell infrastrukturell samordning..." är helt felaktig(!) Det finns gott om exempel på infrastruktur som tillgodoser delar av detta behov (inklusive SEAD). Internationellt kan man nämna bland annat ADS i UK, TDAR i USA samt ett antal paleoekologiska databaser som överlappar arkeologiska informationsfälten. Detta sagt finns det mycket samordningsvinster att göra mellan system samt att det behövs betydligt mer finansiering än vad som har tidigare beviljats inom HS området. Det som verkligen saknas är tillgång till data från framförallt uppdragsarkeologiska undersökningar och analyser på ett sätt som är användbar inom forskning. Detta är en resurs som saknas nästan helt i Sverige även om SND och RAÄ börjar att förbättra situationen.

    S.9 högst upp
    Texten som börjar "De initiativ som tagits rörande ArchLab för samordning av tidigare forskningsresultat..." är felaktig och beskriver SEAD - inte ArchLab (se ovan).

    S.9
    Arkeologiska och kulturminnesundersökningar börjar att använda inventerings- och analysmetoder som generera stora mängder data och kräver större datorkapacitet än tidigare. Dessa inkluderar LiDAR, NIR- och mulispektral spekroskopi, fotogrammetri och 3D landskaps- och objektmodeller. Infrastrukturen i form av fysiska och digitala labbar behövs för att stödja utveckling av metoderna, tillgängliggöra resultat och förmedla transparens i forskningsprocessen. Just nu finns det väldigt lite resurser för digital arkeologi i Sverige.

    S.9
    Jag är skeptiskt till "att de [e-infrastruktur ska] centraliseras, exempelvis via SND." om detta betyder en bortkoppling av aktiv domain science capacities från infrastrukturstöd. Internationellt har e-infrastrukturer som inte drivits av ämneskunniga forskare sällan fungerat i längden. Databaser som omfattar specialist områden ska ligga lätt tillgängliga för utveckling av domain forskarna och ska vara anpassningsbara för att kunna hålla sig ikapp med forskningens utveckling. Centralisering av IKT-resurser och tjänster är däremot bra, så länge det finns resurser för forskarna att utnyttja dem, men ansvar och drivkraften måste kvarstår hos forskarnära som gör forskningen.

    S.10 Tvärdisciplinär forskningsinfrastruktur
    Efter "DNA-analys" bör "multi- och hyperspektral imaging och fjärranalys" tilläggas för att tillgodose en lite mer komplett lista av nya metoder.

    Kopplinen mellan hum och nat/tek bör förtydliggöras här - det arkeologiska bidraget till den etablerade kunskapen om tidigare klimat- och miljöförändringar är oerhört viktigt. Internationellt utvecklas det mycket nya forskningssamarbeten kring konceptet Antropocenen där arkeologi har mycket att bidra med. E-infrastrukturen SEAD kan med fördel utvecklas vidare för att omfatta flera metoder och datatyper samt att försörja kulturarvssektorn med miljödata kopplat till kulturhistoriska objekt.

    Ny paragraf med meningen "Det handlar om att tillgängliggöra material på olika språk." eftersom det har ingenting med det tidigare delen av paragrafen att göra.

    S.11 Internationella samarbeten
    Det saknas mycket information om den omfattande internationell infrastruktursamarbete som finns inom humaniora framförallt inom arkeologi och fälten omfattade av Digital Humanities. Ett växande transdiskiplinära forskningsinfrastruktursamarbeten finns kring koncept som Antropocen och miljöhumaniora (environmental humanities) och som bygger på mycket väletablerade tidigare samarbetsytor. En stor del av detta har etablerats inom existerande nätverk för arkeologi och paleoekologiska studier där det finns internationella databaser som SEAD, Neotoma, TDAR, ADS m.m. Samarbete mot gemensamma och distribuerade e-infrastruktur är en stor del av samarbetet mellan Sverige och andra länder. EU nätverket ARIADNE kommer förmodligen också att spela en viktig roll i samarbete mellan Europeiska arkeologer och kringliggande forskningsfälten. Internationell samarbete mellan arkeologiska forskningslabboratorier är också väletablerade och omfattar datautbyte såväl som student- och forskarutbyte.

    S.12
    "digitalisering" [lägg till:] och tillgängliggörande "av texter och..."

    "utvecklingen av e-vetenskap, vilket inom området ofta kallas digital humaniora." Stämmer inte riktigt med den mer komplicerade och omfattande definition av DH som används inom de associerade forskningsområden. Jag rekommenderar att ni ta kontakt med t.ex. HUMlab i Umeå för att få en uppdaterat bild om detta stora området som kan inräknas som en del av framkanten av humanistisk forskning.
    måndag, 6 oktober kl. 23:27
  3. Pelle Snickars
    Jag har två huvudsakliga – och kritiska – invändningar mot dokumentet i fråga. Från ett humanistiskt perspektiv finner jag för det första det obegripligt att VR inte uppmärksammar de sätt som digital humaniora internationellt sätt – med infrastrukturella satsningar som bas – vitaliserat den humanvetenskapliga forskningen. För det andra menar jag att VR tydligare borde accentuera en form av infrastrukturell koordinering mellan forskarsamhället och den humanistiska infrastruktur som byggs inom ABM-sektorn i generell bemärkelse.

    1. Dokumentet undviker frågan om humanvetenskaplig infrastruktur så som den kommit att byggas och användas inom digital humaniora, något av ett samlingsnamn för forskningsinriktningar som kännetecknas av systematisk användning av digitala infrastrukturer, verktyg och analysmetoder. De forskningsimpulser som digital humaniora givit upphov till handlar på ett övergripande plan om att kombinera kvalitativa och kvantitativa undersökningar – inte sällan med ett kritiskt, tolkande och ifrågasättande perspektiv som alltid kännetecknat humaniora. Infrastruktur i form av laboratorier eller tvärvetenskapliga miljöer är synnerligen framträdande inom detta fält. Digital humaniora handlar (som jag ser det) framför allt om utveckling av nya digitala metoder för humanistisk forskning, vilka förutsätter djupt tekniskt kunnande (inbegripen mer eller mindre sofistikerad digital infrastruktur), samt inte minst tvärvetenskapligt samarbete. Det vore klädsamt om VR tydligare uppmärksammade denna humanvetenskapliga forskningsinriktning som en central del av humanistisk forskningsinfrastruktur.

    2. Digital infrastruktur inom hum-sam byggs idag av många svenska forskare, men generellt sker det i små miljöer och med liten koordinering. Samma sak gäller i princip inom ABM-sektorn (det var en av tidigare riksbibliotekarien Gunnar Sahlins återkommande käpphästar; små medel går ständigt till alltför små grupperingar). Som tidigare forskningschef på Kungliga biblioteket menar jag att det vore en angelägen uppgift för VR att framöver driva och understödja olika former av infrastrukturellt samarbete. Här behövs, menar jag, (A.) mer infrastrukturell koordinering mellan humanistiska forskare och forskargrupper som bygger databaser, digitaliserar, implementerar nya gränssnitt och utvecklar nya digitala metoder, samt (B.) mellan forskarsamhället och den humanistiska infrastruktur som byggs inom ABM-sektorn – därtill behöver A. kopplas samman med B. på ett mer formaliserat sätt.

    Pelle Snickars
    Professor i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot digital humaniora, Umeå universitet
    måndag, 6 oktober kl. 20:41
  4. Patrik Svensson
    Tack för möjligheten att kommentera detta! Och ledsen om det blir för alldeles för långt (icke desto mindre - om ni mot förmodan vill ha ännu mer input, står jag gärna till tjänst!).

    1. Texten är helt okej som text, men uppriktigt sagt tycker jag att texten saknar ”intellektuellt driv”. Jag skulle gärna se något som låg mer nära existerande och kommande humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsutmaningar och att detta utgjorde grund istället för existerande infrastruktur. För mig handlar detta också om utvecklingen av humanvetenskaperna – i hela deras bredd – som vetenskapsområde. Jag ser också infrastrukturella resonemang som ett sätt att ”tänka framåt” (utifrån forskningsfrågor och vilka vi vill vara). Sedan måste självklart prioriteringar göras etc. Och självklart är existerande infrastruktur viktig.

    2. Det finns ett underliggande antagande i dokumentet som jag finner problematiskt: att humanistisk och samhällsvetenskaplig infrastruktur i huvudsak = data, databaser. Självklart är databaserna viktiga, men det finns mycket annan sorts humsam-forskningsinfrastruktur också.

    3. Data som fokus riskerar också att ge mindre uppmärksamhet till vad vi gör med dessa material (som ofta digitaliserats till stor kostnad), t.ex. hur verktyg kan vara nära kopplade till forskningsfrågor och ge nya forskningsmässiga perspektiv. Jag tänker då på verktyg som mer än ”access” – mer del av forskningsprocess är input till sådana processer. Här tror jag en stor utmaning ligger för de närmaste tio åren.

    4. Forskningsinfrastruktur är ju mycket annat än data och webbgränssnitt till dessa data. Jag tänker på sådant som visualiseringsutrustning (som iof nämns på något ställe, men som är ett väldigt centralt område, och numera ofta utvidgad med relation till sound studies etc.), ”physical computing”, mikroskop (inom arkeologi t.ex. – kanske inbegrips indirekt i texten, men jag tycker även denna del är datafokuserad), ögonrörelsemätning, motion capture etc. Jag tänker mig t.ex. arenor för forskningsmässiga installationer (i fysiskt-digitala rum). Här finns närhet till en del STEM-nära infrastrukturer (som Visualiseringscentrum i Norrköping) och sådant som konstnärlig forskning – intressanta kontaktpunkter.

    5. Jag representerar själv ett område som vi brukar beskriva som ”humaniora, kultur och informationsteknik” (så här talar jag mer i egen sak) eller mer ofta numera, digital humaniora. Området nämns mycket kort i texten, men oavsett vad man vill så har jag svårt att se att vi som forskningsnation inte behöver förhålla oss till ett område som växer fram snabbt och som ofta kopplas ihop med just infrastruktur. Detta också därför vi ligger långt fram internationellt sett och där det finns en modell för sådant arbete som inte finns på andra håll i världen och där infrastruktur är helt entralt. Min egen miljö, HUMlab vid Umeå universitet, är ett exempel på sådan miljö. Den har bland annat byggts upp med ungefär 25 MSEK i externa bidrag för teknisk infrastruktur (som används av forskare från hela humsam och hela universitetet och till viss del nationellt och internationellt) – den typen av finansiering är mycket svårare att få, och det skulle också verka eftersträvansvärt att konsolidera och göra infrastruktur tillgänglig för hela landet. Då menar jag att fysiskt komma till miljön också – därför att där finns en teknisk och intellektuell miljö som inte finns på så många ställen i världen och som erbjuder speciell infrastruktur, möjlighet att möta forskningsbehov etc. Jag ser hur området digital humaniora växer i Sverige även om det har någon stark nationell ”mottagare” (förutom kanske Wallenbergstiftelserna). I Danmark satsar man på olika sätt (bl.a. 30 miljoner DKK från ministeriet) och Forskningsrådet i Norge lyfter fram digital humaniora som centralt (se t.ex. http://www.forskningsradet.no/prognett-infrastruktur/Humaniora/1253973012613). I USA och England (och även Australien) satsar man mycket på området – NEH har t.ex. en Office för digital humaniora. Som jag ser det så kan DH (om rätt gjort) vara en viktig humsam-aktör och arbeta ihop med de existerande disciplinerna och framväxande områden som environmental humanities, medical humanities etc.


    6. Sverige har två humanistlaboratorier (minst) – Humanistlabortoriet vid Lunds universitet och HUMlab vid Umeå universitet. Vi ryms nog inte under digital humaniora som begrepp, men dessa miljöer utgör viktiga infrastrukturer för humaniora (och samlar många externa forskningsprojekt), och det vore bra om texten tog upp just humanistlaboratorier.

    7. Och avslutningsvis, jag tycker att en viktig uppgift för humanvetenskaperna är att förhålla sig kritiska till företeelser som forskningsinfrastruktur, visualisering, big data etc. (även vår egen användning av dessa). Det vore fantastiskt att ha en text om humsam-infrastruktur som faktiskt tog upp även detta i nästan samman andetag som man också talar om hur sådana företeelser och infrastruktur ger möjligheter. Ett enkelt exempel på hur vi försöker arbeta med dessa frågor i labbet är denna konferens i december: http://www.humlab.umu.se/goskp2014 (kontakta mig om ni vill vara med).

    Patrik Svensson
    Professor i humaniora och informationsteknik, Umeå universitet
    måndag, 6 oktober kl. 18:57
  5. Lina Strömstedt, SLU Biobank
    s. 7. under rubriken sjukdomsspecifika databaser:
    Agria är en viktig källa för sjukdomsdata på sällskapsdjur.

    s. 7. sista stycket: Sista stycket:
    …planeringsbidrag inom humaniora, medicin, veterinärmedicin och samhällsvetenskap.

    s. 8. Registerbaserad forskning inom veterinärmedicin är unik i Sverige, tack vare omfattande registrering av individer och sjukdomsdata.

    s.8. …Inom medicin, veterinärmedicin och folkhälsoforskning finns ett stort behov av samordning av stora populationsbaserade undersökningar....

    s. 11.
    Icke-humana biobanker/provsamlingar behöver synliggöras för att stärka forskning på sjukdomar över artgränserna för att effektivare kunna nå medicinska lösningar hos både människor och djur. På samma sätt som på humansidan behöver icke-humana biobanker/provsamlingar samordnas för att möjliggöra sådana samarbeten.


    måndag, 6 oktober kl. 17:06
  6. Hans Jørgen Marker
    Sida 3:
    SND är inte länger associerat DARIAH. DARIAH har nu en ny struktur, som SND inte är del av.
    Sida 13:
    Bengt Westerberg har inte föreslagit att SND blir ägan myndighet. Han föreslår i att regeringen utreder frågan om SNDs framtida organisering
    måndag, 6 oktober kl. 15:48
  7. Elisabeth Engberg
    För att undvika missförstånd om vad som avses med ”historisk information” bör det förtydligas att Demografiska databasens befolkningsdatabaser även omfattar stora delar av 1900-talet, samt kan länkas samman med moderna data, till exempel med SCB:s Flergenerationsregister eller med biobanksdata. Därmed har DDB:s data ett betydligt bredare användningsområde än vad man kan förledas att tro av rubriken och den korta beskrivningen i texten.

    Elisabeth Engberg,
    FD, Områdeschef DDB
    måndag, 6 oktober kl. 15:04
  8. Vetenskapsrådet   (Författarkommentar)
    Svar till Styrgruppen för UGU, Göteborgs universitet

    Tack för era synpunkter, Vi vill förtydliga att den nya modellen för prioritering, finansiering, organisering och styrning av forskningsinfrastrukturen inte främst behandlas i dessa områdesspecifika texter. Förslaget om ny hantering av infrastrukturer hanteras främst av RFI och har varit på remiss till universitet, högskolor och forskningsfinansiärer i Sverige samt företrädare för forskningsinfrastrukturer med stöd från Vetenskapsrådet. Beslut i frågan kommer att tas av Vetenskapsrådets styrelse innan slutet av året och mer information om den processen finns på vår webb:

    http://vr.se/nyheterpress/nyheter2014/forslagtillnymodellforhanteringavinfrastrukturuteparemiss.5.70a7940b146b8f9379463916.html

    Kommunikatör, Vetenskapsrådet
    måndag, 6 oktober kl. 11:22
  9. Styrgruppen för UGU, Göteborgs universitet
    Inom infrastrukturen UGU ställer vi oss positiva till översiktens ambition att ta ett samlat grepp om frågan. Vi har fem synpunkter på den utsända texten.
    1. Vi ser en överraskande uppgiven hållning inför ökande svårigheter att rekrytera människor till samhällsvetenskapliga studier. Det finns dock stora möjligheter att motverka och kompensera för bortfall. Att motverka bortfall kräver ökade resurser i insamlingsskedet, men denna kostnad är inte svår att motivera för en infrastruktur där den centrala resursen är information, inte utrustning och anläggningar. Därutöver finns det stora möjligheter att kompensera för bortfall. Med registerdata och statistisk metodik kan man med överraskande precision justera för snedheter i insamlade data. Förutsättningarna för detta är unika i Sverige genom systemet med personnummer.

    2. Begreppet infrastruktur används mycket brett och utan någon idé om att det finns olika typer av infrastruktur. Det gör det svårt att orientera sig i texten men även svårt att se vad som skiljer infrastrukturer från andra forskningsresurser (t ex bibliotekskataloger). Utan någon form av typologi blir det rimligen också svårt för VR att jämföra och prioritera mellan olika infrastrukturer på ett förutsägbart sätt. Kanske kunde texten organiseras utifrån en indelning av infrastrukturer efter ämnen (t ex SCB:s standard för indelning av forskningsämnen) och typer av data?

    3. Vi saknar en samlad redogörelse för VR:s syn på de utredningar som är aktuella i sammanhanget (t ex Bremer, 2013; Erikson, 2014; Westerberg, 2014). Dessa utredningar representerar ett stort och viktigt arbete. VR har ett ansvar för att ge en samlad bild av utredningarnas resultat, och visa på de framsteg som skett över tid i arbetet med frågan. Texten bör ange vilka frågor som genom utredningarna numera kan betraktas som avklarade (t ex vilka infrastrukturer som det finns eller hur man ska se på integritetsfrågorna).

    4. Modellen med finansiering för 4+4 år är en god avvägning mellan behoven av långsiktighet och förnyelse. De senaste decenniernas ryckighet och brist på förutsägbarhet har påverkat tillgången till data om viktiga samhällsförändringar på ett negativt sätt. Samtidigt behöver modellen ge utrymme för viss flexibilitet. En väg vore en modell med tilläggsansökningar och rutiner för omdisponeringar inom givna anslag.

    5. Texten pekar på betydelsen av långsiktighet och kontinuitet. Därför är det förvånande att man i rekommendationerna för 2015-2020 i praktiken föreslår en fortsättning på det tillstånd av extrem kortsiktighet som varit rådande. Förslaget om tvååriga planeringsbidrag blir en i raden av temporära lösningar i väntan på en ”perfekt” modell. Det är hög tid att VR tar ett samlat grepp om denna fråga och bestämmer sig för en modell så att forskningen inom detta angelägna område kan få tillgång till adekvat infrastrukturellt stöd. Det ”perfekta” kan inte fortsätta att vara det godas fiende.
    måndag, 6 oktober kl. 09:50
  10. Ingvar Bergdahl
    Vad gäller hälsa i befolkningen och de surveys, kohortstudier m.m. som bedrivs är rapporten mycket rapsodisk och det som beskrivs om kohortstudier på sid 6 och longitudinella populationsstudier på sid 11 är uppenbarligen skrivet utifrån olika perspektiv och bakgrundskunskaper. Man anar att det stora gap som på hälsoområdet finns mellan samhällsvetenskap och medicin orsakar problem. Kanske skulle man av framtiden önska ett fokus på:
    1. Kontinuitet i pågående longitudinella studier, såväl samhällsvetenskapliga som medicinska. Särskilt fokus på vad de har som är unikt - en kvalitet som i forskning starkt förstärker värdet i sådant som är bra.
    2. Nysatsningar som gör att det vetenskapliga och metodologiska gapet mellan sam och med överbryggs, antingen i nya satsninger eller - troligen mer kostnadseffektivt - genom att stärka "sam-sidan" i medicinstudier och vice versa.
    lördag, 4 oktober kl. 16:24
  11. Anders Lindahl
    Ett område som inte nämns i VR:s genomgång för områden som erhållit stöd för infrastruktur är de Arkeologiska laboratorierna: Keramisk Forskningslaboratoriet, Laboratoriet för Dendrokronologi och vedanatomi, Lunds universitet samt Miljöarkeologiska laboratoriet, Umeå universitet. Dessa tre laboratorier är Nationella Forskningslaboratorier och har erhållit stöd från VR (Humaniora och samhälle) i 20 år med väl dokumenterade utvärderingar som påtalar vikten av dessa laboratorier för såväl enskilda forskare som institutioner inom arkeologi. Betydelsen som viktiga och värdefulla infrastrukturer understryks även av förre huvudsekreteraren för VR Humaniora och samhälle Arne Jarrick, som uppmanade företrädarna för dessa laboratorier att söka medel från RFI för en övergripande nationell infrastruktur för laborativa analyser inom arkeologisk forskning.
    Anders Lindahl
    Föreståndare Keramiska Forskningslaboratoriet
    Professor laborativ och experimentell arkeologi
    torsdag, 25 september kl. 12:19
Stängd för fler kommentarer

Senast uppdaterad: 2014-10-07

Forskningens framtid - tyck till!

Varje preliminär översikt består av beskrivningar av ett antal ämnen. Du kan kommentera på helheten och/eller enskilda delar.

Så här fungerar det:

  • Använd kommentarsfältet längst ner på sidan, eller välj ett forsknings-område i listan. Din kommentar bör vara  max 500 tecken.
  • Under en period kan du kommentera översikterna. Vi kan dock inte garantera att varje inkommen synpunkt kommer att återspeglas i den slutliga versionen. Inkomna synpunkter kommer att behandlas av respektive ämnesråd, råd eller kommitté.
  • När du skriver in en kommentar samtycker du till att kommentaren publiceras på den här sidan tillsammans med det namn du har uppgivit, samt att uppgifterna lagras av Vetenskapsrådet i syfte att möjliggöra återrapportering avseende lämnade synpunkter på ämnesöversikterna.* 
  • Samtliga kommentarer granskas före publicering. Om du lägger in en kommentar utanför ordinarie kontorstid kan det dröja lite innan den blir synlig. 
  • Vi förbehåller oss rätten att utan särskild motivering inte publicera kommentarer som frångår ämnet eller på annat sätt inte är förenliga med lag eller syftet för detta webbforum.**


* Du har enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204) rätt att gratis, en gång per kalenderår, efter skriftligt undertecknad ansökan ställd till oss, få besked om vilka personuppgifter om dig som vi behandlar och hur vi behandlar dessa. Du har också rätt att enligt 28 § personuppgiftslagen begära rättelse i fråga om personuppgifter som vi behandlar om dig.

** Kommentarer får inte innehålla förtal, personliga angrepp, hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserier. Reklam, svordomar, pornografi, våldsskildringar, uppmaningar till brott och olovligt bruk av upphovsrättsligt skyddat material är inte tillåtet. Den som skrivit en kommentar som strider mot lag kan hållas personligen ansvarig.