Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap

Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap stödjer forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom naturvetenskap, matematik och teknikvetenskap. I ämnesrådet sitter nio ledamöter som har valts ut av forskare vid svenska lärosäten.

Ansvarar för fördelning av forskningsmedel

Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap beslutar om vilka utlysningar som ska göras inom naturvetenskap, matematik och teknikvetenskap. De beslutar också om vilka ansökningar som ska beviljas bidrag. Till sin hjälp har de 19 beredningsgrupper med cirka 250 ledamöter som granskar och prioriterar ansökningarna som kommer till Vetenskapsrådet, innan ämnesrådet fattar beslut. Det är ämnesrådet som utser ledamöter till beredningsgrupperna.

Följer upp och utvärderar forskning på området

Ämnesrådet följer upp, utvärderar och tar fram strategier för forskning på området, till exempel genom forskningsöversikter. I det arbetet tar rådet hjälp av både nationella och internationella experter. Rådet finansierar svenskt deltagande i flera internationella samarbeten och för en regelbunden dialog med lärosätena genom en referensgrupp med representanter inom naturvetenskap och teknikvetenskap (dekaner) från Sveriges universitet och högskolor.

Om naturvetenskap och teknikvetenskap

Forskning om naturen ger ny kunskap om allt från de minsta partiklarna till hela universum. Forskning om teknik ger förutsättningarna för människans tekniska system vilket bland annat ligger till grund för industriell utveckling. Natur- och teknikvetenskaplig forskning är relevant för många centrala samhällsutmaningar och bidrar med ny kunskap och nya insikter till ett hållbart samhälle. Vetenskapsrådet stödjer grundforskning inom hela bredden av de natur- och teknikvetenskapliga områdena, till exempel i biologi, kemi, elektronik, astronomi, bioteknik och matematik.

Ämnesrådets sammansättning

I ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap sitter nio aktiva forskare med hög vetenskaplig kompetens. Ledamöterna är valda av forskare vid svenska lärosäten. Mandatperioden är tre år och ledamöterna kan väljas om för ytterligare tre år.

Ämnesrådet sammanträder sex gånger per år.

Ledamöter 2019–2021
Namn

Titel

Organisation

Dag Hanstorp (ordförande)

Professor i experimentell fysik

Institutionen för fysik, Göteborgs universitet

Lennart Bergström

Professor i materialkemi

Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet
Sandra Di Rocco

Professor i matematik

Avdelningen för matematik, Kungl. Tekniska högskolan, KTH

Martin Jakobsson

Professor i marin geologi och geofysik

Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet

Karl Henrik Johansson

Professor i reglerteknik

Avdelningen för reglerteknik, Kungl. Tekniska högskolan, KTH
David Sands

Professor i datavetenskap

Institutionen för data- och informationsteknik, Chalmers tekniska högskola
Maria Selmer

Professor i strukturbiologi

Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Uppsala universitet

Emma Sparr

Professor i fysikalisk kemi

Kemiska institutionen, Lunds universitet

Åsa Strand

Professor i växters cell- och molekylärbiologi

Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet

 

Publicerad den 23 maj 2018

Uppdaterad den 21 mars 2019

Mer inom samma ämne

  1. Vetenskapsrådets e-post fungerar inte kvällen 11 november

    På grund av underhåll fungerar inte Vetenskapsrådets e-post måndag 11 november kl 21:00 - 23:59.

  2. Jämställdhet i Vetenskapsrådets miljöstöd och excellenssatsningar

    Når Vetenskapsrådets forskningsstöd manliga och kvinnliga forskare på jämställda villkor? Vi har undersökt vilka som sökt och blivit beviljade bidrag till forskningsmiljöer respektive stöd inom olika excellenssatsningar som gjorts från 2004 och framå...

  3. Hur kan grundforskning inom växtbiologi bidra till att lösa framtidens livsmedelsförsörjning?

    Den 27 augusti arrangerar Kungliga vetenskapsakademin, Scandinavian Plant Physiology Society och Vetenskapsrådet ett heldagssymposium med inriktning på hur grundforskning inom växtbiologi kan bidra till att lösa den framtida livsmedelsförsörjningen. ...