Publicerad den 15 oktober 2018

Uppdaterad den 22 mars 2019

Så utses ledamöter till styrelsen och ämnesråden

Var tredje år utses nya ledamöter till Vetenskapsrådets styrelse och ämnesråd genom en valprocess. Lärosätena utser först elektorer som ska representera Sveriges forskare. Elektorerna väljer sedan ledamöter till styrelsen och ämnesråden.

På den här sidan har vi sammanfattat hur processen går till när nya ledamöter till Vetenskapsrådets styrelse och ämnesråd utses. Du kan läsa om hur elektorsvalet går till mer i detalj i förordningen om elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd (2012:520)länk till annan webbplats.

1. Lärosätena utser elektorer

Universiteten och högskolorna är indelade i sex regioner som utser sammanlagt 165 elektorer. Tillsammans utgör de en elektorsförsamling som representerar Sveriges forskare.

Indelning

Region

Ansvarigt lärosäte

Övriga lärosäten i regionen

Region 1

Uppsala universitet

Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Mälardalens högskola, Sveriges lantbruksuniversitet SLU, Örebro universitet

Region 2

Lunds universitet

Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet, Malmö universitet

Region 3

Göteborgs universitet

Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst, Karlstads universitet

Region 4

Stockholm universitet

Försvarshögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan GIH, Handelshögskolan i Stockholm, Karolinska institutet KI, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Kungl. Tekniska högskolan KTH, Stockholms konstnärliga högskola, Södertörns högskola

Region 5

Umeå universitet

Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet

Region 6

Linköpings universitet

Stiftelsen Högskolan i Jönköping


De 165 elektorerna är jämnt fördelade (55 elektorer vardera) över de tre ämnesområdena; humaniora och samhällsvetenskap, medicin och hälsa samt naturvetenskap och teknikvetenskap. Antalet elektorer som varje region ska utse beror på hur många forskare som är aktiva inom varje ämnesområde vid regionens lärosäten. Regeringen beslutar om hur många elektorer varje region ska utse baserat på ett beräkningsunderlag från Vetenskapsrådet. Underlaget baseras på officiell personalstatistik för högskolan.

Vem kan bli elektor?

För att kunna bli elektor krävs vetenskaplig eller konstnärlig kompetens och en anställning på minst 40 procent inom det aktuella ämnesområdet.

2. Elektorerna väljer ledamöter till styrelsen och ämnesråden

Elektorsförsamlingen sammanträder två gånger på hösten under det sista året av det aktuella ämnesrådets mandatperiod. Vid första mötet utser elektorerna valberedningar som föreslår vilka forskare som ska bli nya ledamöter i Vetenskapsrådets styrelse eller något av våra tre ämnesråd. När förslagen har kommit in träffas elektorförsamlingen igen och väljer vilka som ska bli ledamöter. Ledamöterna utses för tre år och kan väljas om för ytterligare en treårsperiod.

Sex av nio ledamöter i styrelsen utses av elektorerna. Regeringen utser generaldirektören, styrelsens ordförande och ytterligare en ledamot. Regeringen utser även två av ledamöterna till ämnesrådet för medicin och hälsa.

Vem kan bli ledamot?

För att kunna bli vald till ledamot i vår styrelse eller våra ämnesråd krävs hög vetenskaplig eller konstnärlig kompetens inom något av de tre ämnesområdena: humaniora och samhällsvetenskap, medicin och hälsa eller naturvetenskap och teknikvetenskap.

Så utses ledamöter till Vetenskapsrådets andra beslutande organ

Information om hur det går till att utse ledamöter till våra andra beslutande organ hittar du i presentationen av respektive råd och kommitté.

Rådet för forskningens infrastrukturer, RFI

Kommittén för konstnärlig forskning

Kommittén för klinisk behandlingsforskning

Kommittén för kliniska studier

Kommittén för utvecklingsforskning

Utbildningsvetenskapliga kommittén

Mer inom samma ämne

  1. Debattreplik: "Förslaget bygger på en rad felaktigheter"

    Med anledning av den debattartikel som Patrik Hall och Ulf Sandström publicerade i DN Debatt den 12 maj, har Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström skrivit en replik.

  2. Kan ERC:s bedömning av forskning användas nationellt?

    Att ta tillvara goda forskningsidéer Denna kartläggning är en uppföljning av en av rekommendationerna i Vetenskapsrådets utredning ”Svenskt deltagande i Europeiska forskningsrådet” (2017), som efterlyste olika sätt att ”ta tillvara goda forskningsi...

  3. Uppföljning och analys av Vetenskapsrådets bidragsform internationell postdok

    Rapporten belyser Vetenskapsrådets bidragsform internationell postdok i relation till dess syfte: att främja nydisputerade forskares akademiska karriär genom att ge dem möjlighet att bedriva forskning utomlands under trygga anställningsförhållanden. ...