Informationen nedan riktar sig till uppdragstagare vid Vetenskapsrådet och baseras på Vetenskapsrådets ”Policy och riktlinjer för hantering av trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling” 2019-09-02. Bakgrunden till detta är att svenska arbetsgivare är skyldiga att följa Diskrimineringslagen (2008:567).
Om trakasserier och kränkande särbehandling
Vetenskapsrådet tolererar inte att någon form av trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling eller repressalier förekommer på arbetsplatsen eller i sammanhang när personer arbetar på uppdrag av Vetenskapsrådet. Dessa beteenden är oacceptabla och kan utgöra ett allvarligt hot mot personers hälsa, arbetsglädje och möjligheter till utveckling i arbetet.
Det är den som upplever sig trakasserad som avgör vad som är ovälkommet.
Den som trakasserar måste också ha insikt om att beteendet är kränkande och därför är det viktigt att den som upplever sig som utsatt säger ifrån.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen (SFS 2008:567) som ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Exempel på trakasserier kan vara: nedsättande skämt, generaliseringar eller ovälkomna kommentarer om personer grundat på någon av de sju diskrimineringsgrunderna. När personer osynliggörs, blir negligerade eller bemötta på ett nedlåtande sätt, baserat på någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Ovälkomna gester eller tilltalsord baserade på någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier definieras av lagen (DL 1:4) som "ett uppträdande av sexuell natur som kränker en persons värdighet". Med "uppträdande" menas i stort sett alla former av beteenden: fysiskt, verbalt och icke-verbalt
Ibland är det dock uppenbart att den som trakasserar borde ha förstått att han eller hon gör sig skyldig till ett oönskat beteende och då behövs inget klargörande för att det ska bedömas som sexuella trakasserier.
Exempel på sexuella trakasserier kan vara: ovälkomna sexuella anspelningar, blickar, gester eller tilltalsord. Ovälkomna sexuella kommentarer om utseende, klädsel eller privatliv. Tafsande eller annan ovälkommen medveten beröring av sexuellt slag. Innehav eller spridning av bilder, filmer eller texter med innehåll som kan upplevas som sexuellt kränkande eller störande.
Kränkande särbehandling
Arbetsmiljöverket definierar kränkande särbehandling i föreskriften om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 2015:4) som ”handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap".
Exempel på kränkande särbehandling kan vara: Utfrysning och ignorering, att till exempel inte hälsa på eller tala/lyssna till en person. Att undanhålla arbetsrelaterad information. Att sabotera eller försvåra arbetets utförande. Ett överdrivet kontrollerande av arbetets utförande.
Rutin för den som utsatts
Du som upplever dig utsatt för kränkande särbehandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ska göra följande:
- Reagera. Om beteendet inte är uppenbart kränkande så krävs att den utpekade personen blir medveten om att beteendet är olämpligt och upplevs som kränkande. Om möjligt — säg ifrån direkt.
- Anteckna. Det är viktigt att anteckna vad som har hänt, datum, tid och om det finns vittnen som kan stödja din berättelse om det oönskade beteendet inte upphör.
- Be om hjälp. Om det inte känns bekvämt att säga till den som kränker, om du inte får gehör då du sagt ifrån eller upplever att någon annan blir kränkt på arbetet, ska du anmäla detta till din kontakt på Vetenskapsrådet eller Lucas Pettersson, chef för avdelningen för forskningsfinansiering.
- Du kan även vända dig till facklig förtroendevald på din arbetsplats eller Vetenskapsrådets skyddsombud för att få stöd. Berätta vad du upplever eller reagerar på som kan vara oacceptabelt och kränkande beteende. Det kan vara både muntligt och/eller skriftligt. Tänk på att om du, eller om det är en annan uppdragstagare som utsatts, inte vill gå ut med namn så kan det inte ligga till grund för disciplinära åtgärder. Däremot kan Vetenskapsrådet vidta generella förebyggande åtgärder.
Om du ser att någon drabbas
Det är viktigt att du bryr dig om och har civilkurage att handla om du upplever att någon annan utsätts for kränkningar. Du ska reagera om du märker att en utsatt person inte själv orkar ta itu med det som hänt:
- Reagera. Säg själv ifrån till den som kränker. Föregå med gott exempel genom att inte tystna när någon utsätts för kränkningar. Synliggör det som sker.
- Prata med personen som utsatts. Uppmana den utsatta att tala med relevant person för att få hjälp.
- Prata med din kontaktperson eller Lucas Pettersson, chef för avdelningen för forskningsfinansiering. Om den drabbade inte vill ta det som hänt vidare så kan du göra det till din egen upplevelse, "det här ser/upplever jag".
Publicerad
Uppdaterad