Forskare granskar forskare – peer review
Vetenskapsrådet använder sig av sakkunnigbedömning, så kallad peer review, för att bedöma ansökningarnas vetenskapliga kvalitet och forskningens potential. Peer review innebär att välmeriterade forskare inom samma eller närliggande ämnesområden granskar ansökningarna. Peer review används över hela världen med stort förtroende hos forskarna, och anses vara det bästa sättet att ge ansökningarna en balanserad och rättvis bedömning.
Tillsammans med myndighetens personal lägger ämnesråd, råd och kommittéer ned ett stort arbete på att rekrytera lämpliga sakkunniga till bedömningen av ansökningar. Att de har dokumenterat hög vetenskaplig kompetens är ett krav och en förutsättning för en välfungerande peer review.
Så säkrar vi kvaliteten i bedömningen
Vetenskapsrådet ska stödja forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden och se till att svensk forskning förnyas. För att vi ska lyckas med detta är det viktigt att processen för bedömning av ansökningar är systematisk och håller hög kvalitet.
Vi har åtta grundläggande principer med tillhörande riktlinjer för att se till att bedömningen sker i enlighet med en sund granskningskultur och god forskningssed. Som ett komplement till dessa har vi även gjort ett ställningstagande kring bedömningen av forskares meriter. Ställningstagandet poängterar bland annat att bedömningen av den sökandes kompetens ska göras utifrån relevansen för det specifika forskningsprojektet och att den sökande själv har ett stort ansvar för att ta med meriter som är relevanta i en ansökan och förklara varför de är relevanta.
Att hanteringen av ansökningar är saklig och opartisk är viktigt för att de bästa forskningsidéerna ska få finansiering. Alla som deltar i bedömningsprocessen måste därför följa Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi och jävspolicy.
Arbetet utförs i beredningsgrupper
De sakkunniga är ledamöter i beredningsgrupper som har olika ämnesinriktningar. Vi sätter samman grupperna så att ledamöternas ämneskompetenser kompletterar varandra. Varje grupp har då en samlad kompetens som täcker alla ansökningars forskningsområden. Om ledamöterna i en beredningsgrupp ändå inte anser sig ha tillräcklig expertis för att bedöma en viss ansökan kan de ta hjälp av experter utanför gruppen, så kallade externa granskare.
Varje beredningsgrupp består av mellan fem och femton personer från olika lärosäten och leds av en ordförande. Könsfördelningen i gruppen ska vara jämn. Ledamöterna utses för ett år, som kan förlängas till som längst sex år. Ordföranden har vanligtvis en mandatperiod på max tre år.
Forskare från flera länder deltar
Forskare från lärosäten utanför Sverige ingår i nästan alla beredningsgrupper. De tillför kompetens och ett internationellt perspektiv vid bedömningen av svensk forskning. Att rekrytera ledamöter från andra länder är samtidigt ett sätt att minska risken för att det ska uppstå jävssituationer. I vissa utlysningar är det enbart internationella ledamöter i beredningsgrupperna.
En likvärdig bedömning
Alla bedömningar ska göras på ett likvärdigt sätt. De ska vara baserade på den planerade forskningens vetenskapliga kvalitet och på den sökandes kompetens.
Ansökningarna bedöms utifrån Vetenskapsrådets fyra baskriterier eller ett urval av dessa beroende på utlysning:
- Projektets vetenskapliga kvalitet
- Nytänkande och originalitet
- Sökandes kompetens
- Genomförbarhet
Vid bedömningen av vissa ansökningar tillkommer särskilda tilläggskriterier som är relevanta för just den utlysningen, till exempel relevans för ett visst ämnesområde eller tvärvetenskapligt mervärde.
Vi utbildar och informerar ledamöter och ordförande i beredningsgrupperna om hur bedömningen ska genomföras och vilka riktlinjer som gäller. Till sin hjälp har de också en beredningshandbok som är specifik för varje utlysning. Där förtydligas bland annat bedömningskriterierna genom ett antal vägledande frågor. Beredningshandböckerna finns tillgängliga här på webbplatsen.
Beredningsgruppen gör en gemensam bedömning
För att varje ansökan ska få en balanserad och rättvis bedömning är det alltid minst tre ledamöter som läser den inför beredningsgruppens möte och sätter betyg. Under mötet gör beredningsgruppen sedan en gemensam bedömning av varje ansökan. I vissa utlysningar diskuteras inte ansökningarna som har fått lägst betyg efter ledamöternas individuella bedömning. Anledningen är att det ska finnas tillräckligt med tid för att diskutera de ansökningar som håller högst kvalitet och har en realistisk möjlighet att bli beviljade.
Så går beredningsgruppens möte till:
- En av de ledamöter som har granskat ansökan presenterar den för övriga i gruppen.
- Hela beredningsgruppen diskuterar ansökan och enas i en gemensam, slutlig bedömning.
- Beredningsgruppen sätter betyg utifrån de bedömningskriterier som är aktuella för utlysningen.
- Ett skriftligt yttrande formuleras för varje enskild ansökan (de ansökningar som inte tagits upp på mötet får enbart betyg).
Beredningsgruppens ordförande leder mötet, med stöd från medarbetare från Vetenskapsrådet. Tillsammans ansvarar de för att riktlinjerna följs och att resultatet från mötet dokumenteras. Som en del av kvalitetssäkringen närvarar i många fall representanter från Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer som observatörer vid mötet.
Ämnesråd och kommittéer fattar beslutet
Beslutet om en ansökan beviljas bidrag eller inte grundar sig på beredningsgruppens gemensamma bedömning och hur ansökan står sig i konkurrens med andra ansökningar samt eventuella andra överväganden som exempelvis jämställdhet och beviljandegrader. Det är det ämnesråd eller den kommitté som ansvarar för utlysningen som fattar beslutet. Vissa utlysningar beslutar Vetenskapsrådets generaldirektör om.
Alla som har sökt bidrag från oss informeras om beslutet om sin ansökan i vårt ansökningssystem (Prisma). Vi publicerar också listor över vilka som fått bidrag inom varje utlysning här på vår webbplats.
Bedömningen följs upp
Vi följer upp bedömningsprocessen varje år. Bland annat avslutas beredningsgruppsmötena alltid med en diskussion där ledamöterna får möjlighet att reflektera kring och lämna synpunkter på olika delar av processen. Återkopplingen blir en del av det underlag som vi på Vetenskapsrådet använder för att optimera och utveckla vår process för bedömning av ansökningar.
Åtta principer för att säkra kvaliteten
Vetenskapsrådet har arbetat fram åtta grundläggande principer för att se till att den vetenskapliga bedömningen sker inom ramen för en sund granskningskultur och god forskningssed.
1. Sakkunskap i bedömningen
Bedömning av ansökningar ska utföras av sakkunniga med dokumenterad hög vetenskaplig kompetens inom det eller de forskningsområde(n) eller den eller de ämnesdisciplin(er) ansökan avser och den vetenskapliga sakkunnigbedömningen ska utgå från tydliga kvalitetskriterier. Sakkunniga ska utses enligt tydliga kriterier i en systematiskt dokumenterad process.
2. Saklighet och likabehandling
Alla bedömningar ska ske på ett likvärdigt sätt och baseras på den planerade och utförda forskningens kvalitet och på sökandes meriter, oavsett sökandes ursprung eller identitet. För att undvika jäv, partiskhet och intressekonflikter ska bedömningar baseras på tydliga kvalitetskriterier och formaliserade tillvägagångssätt.
3. Främjande av god forskningssed
Bedömningen förutsätter ett etiskt förhållningssätt och hög integritet. De sakkunniga ska inte göra någon preliminär etikprövning men hänsyn bör tas till hur den sökande diskuterar och problematiserar sin forskning med hänsyn tagen till god forskningssed. Om en ansökan innefattar forskning som på ett uppenbart sätt bryter mot etiska regler och/eller uppenbart strider mot svensk eller internationell rätt bör detta reflekteras i bedömningen av forskningens kvalitet och/eller genomförbarhet.
4. Öppenhet och transparens
Bedömningen ska utgå från och motiveras av det underlag som efterfrågats av Vetenskapsrådet vilket i det typiska fallet är en ansökan om forskningsmedel. Bedömning av underlaget ska göras utifrån på förhand bestämda och offentligt kända regler och riktlinjer.
5. Ändamålsenlighet
Bedömningsprocessen ska vara anpassad till utlysningen och forskningsområdet och stå i proportion till utlysningens storlek och komplexitet utan att rättssäkerheten eftersätts.
6. Effektivitet
Den totala resursåtgången för ansökan och bedömning, både gällande tidsåtgång och kostnad, minimeras för alla inblandade, d.v.s. sökande, sakkunniga och Vetenskapsrådets personal, med hänsyn tagen till att kvalitet, saklighet, transparens och ändamålsenlighet upprätthålls.
7. Integritet
Samtliga medverkande i bedömningsprocessen ska respektera processens integritet och inte för utomstående delge vad som diskuterats vid möten, heller inte andra sakkunnigas ståndpunkt i den pågående beredningen av ansökningar. Den slutliga bedömningen ska alltid dokumenteras och offentliggöras vid beslut.
8. Sakkunnigbedömningen förbereds och följs upp på ett strukturerat sätt
Bedömningsprocesser ska förberedas och följas upp enligt tydliga kriterier. Samtliga sakkunniga förbereds och ges tillgång till samma typ av bakgrundsmaterial för bedömningen.
Riktlinjer vägleder hur principerna ska följas
Till varje princip hör ett antal riktlinjer som ska fungera som stöd i det praktiska arbetet med bedömning av ansökningar.
Principerna och de tillhörande riktlinjerna måste tolkas i förhållande till varje enskild utlysning. Alla som arbetar med ansökningar – handläggare, sakkunniga i beredningsgrupperna och de som beslutar – diskuterar hur principerna ska tillämpas i praktiken, till exempel ifall någon princip kommer i konflikt med en annan.
Vetenskapsrådets riktlinjer för sakkunnigbedömning
Pdf, 126.4 kB.
Ställningstagande gällande bedömningen av forskares meriter
Vid bedömning av en ansökan ska den sökandes (1) kompetens sättas i relation till att framgångsrikt kunna genomföra den forskning som presenteras.
- Bedömningen av den sökandes meriter ska göras utifrån deras relevans för det specifika forskningsprojektet. Detta skiljer sig därmed från de bedömningar som görs exempelvis vid tjänstetillsättningar, befordringar, eller årliga lönerevisioner. Avgörande är om de uppgifter den sökande åberopar gör det troligt att projektet kan genomföras på ett framgångsrikt sätt.
- Hur väl den sökande kan förväntas genomföra det planerade projektet beror på en rad förmågor och kompetenser, såsom den sökandes engagemang, kreativitet och erfarenheter.
- Följaktligen kan många olika typer av meriter vara relevanta utöver de tidigare forskningsinsatser som har en direkt koppling till det område som ska undersökas; sådana som mer allmänt påvisar att den sökande har den vetenskapliga skicklighet som forskningsuppgiften kräver och, beroende på projektets karaktär, exempelvis arbetsledning och samarbetsförmåga.
Den sökande (2) har ett stort ansvar för att själv identifiera vilka meriter som är relevanta i en ansökan och att klargöra deras relevans. Granskaren bedömer detta utifrån sin expertis och Vetenskapsrådets instruktioner.
- Bedömningen av den sökandes meriter ska göras utifrån deras relevans för det aktuella forskningsprojektet. Detta utesluter inte att meriter som gäller tidigare forskningsinsatser kan beaktas även om dessa rör andra områden än det som projektet fokuserar på. Det viktiga är att den sökande kan motivera att de åberopade meriterna bidrar till att projektet kan förväntas genomföras på ett framgångsrikt sätt.
- Den sökande har ansvaret för att ansökan innehåller tillräckliga och korrekta uppgifter om hens meriter som tillåter granskaren att göra en tillförlitlig bedömning av sökandes förmåga att genomföra projektet på ett framgångsrikt sätt.
- Granskaren ansvarar för att, i enlighet med instruktionerna för den specifika utlysningen, granska de meriter som den sökande lämnat och utifrån detta bedöma den sökandes förmåga att genomföra projektet på ett framgångsrikt sätt.
- Vetenskapsrådet utser granskare med expertis av relevans för den aktuella utlysningen och det relevanta ämnesområdet. Granskarna får stöd från Vetenskapsrådet i sitt arbete genom instruktioner och utbildning.
Sakkunniggranskade vetenskapliga publikationer är centrala inom många fält, men även andra typer av forskningsoutputs kan vara av stor vikt för bedömningen
- Sakkunniggranskade vetenskapliga publikationer (som tidskriftsartiklar, konferensbidrag, bokkapitel och böcker men även publicerade sammanställningar av forskningsdata och, i vissa fall, konstnärliga arbeten) är vanligen det centrala sättet att kommunicera forskningsresultat inom akademin. Bedömningen av sådana meriter bör ta hänsyn till hur pålitlig sakkunniggranskningen som tillämpats i det specifika fallet kan antas vara.
- Utöver publicerade verk som sakkunniggranskats kan även andra exempel på kommunikation av forskningsresultat, som exempelvis preprints, beaktas. Bedömningen av sådana meriter kräver speciell omsorg och ställer särskilda krav på granskaren vad gäller kunskaper om det relevanta området.
- Hur forskningsresultat inom ett fält publiceras, vilka metoder för sakkunniggranskning som tillämpas, samt andra relevanta förutsättningar varierar mellan olika områden.
(1) I vissa utlysningar avses de sökande och medverkandes samlade kompetens.
(2) I vissa utlysningar avses de sökande och medverkande.
Publicerad
Uppdaterad