Ansökan om bidrag till forskningsmiljö inom klinisk behandlingsforskning görs i ett tvåstegsförfarande. Dessa instruktioner riktar sig till dig som lämnat in en skissansökan och fått denna godkänd och därefter inbjudits att lämna in en fullständig ansökan.
Stängd utlysning
12 juni - 27 augusti 2019
Bidrag till forskningsmiljö inom klinisk behandlingsforskning
(FULLSTÄNDIG ANSÖKAN) Syftet med bidraget är att ge stöd till kliniska behandlingsstudier som är motiverade av hälso- och sjukvårdens behov och som förväntas leda till patient- och samhällsnytta inom en relativt kort tidsperiod. Med behandlingsstudier avses såväl interventions- som observationsstudier. Även områden som prevention, diagnostik, uppföljning, implementering, omvårdnad och rehabilitering inkluderas. Bidraget ska möjliggöra för en konstellation av forskare inom landsting/regioner och akademi att arbeta mot ett gemensamt forskningsmål. Vetenskapsrådet premierar forskning av högsta vetenskapliga kvalitet i nationell konkurrens.
Stödform
Miljö- och samverkansstöd
Område
Klinisk behandlingsforskning
Inriktning
Klinisk behandlingsforskning
Söks av
Enskild forskare
Medverkande forskare
Minst 1 och upp till 10 forskare ska bjudas in att medverka i ansökan.
Bidragstid
3 år
Bidragsbelopp
Maximalt belopp är 20 miljoner kronor för 3 år. Det lägsta belopp som kan sökas är 400 000 kronor per år.
Budgetram för utlysningen
Totalt har 240 miljoner kronor för en treårsperiod avsatts för denna utlysning.
Utlysningen stänger
Fullständig ansökan: 27 augusti, 14.00.
Bidragsbeslutet publiceras
Senast i början av december 2019
Bidragsperioden startar
Januari 2020
Att notera!
- Läs och följ instruktioner: Förutom denna specifika utlysningstext behöver du också ta del av informationen i vår Ansökningsguide Öppnas i nytt fönster..
- En nyhet är att du i denna utlysning ska redogöra för om köns- och genusperspektiv är relevant i din forskning, och i så fall på vilket sätt du kommer att använda sådana perspektiv eller varför du väljer att inte göra det. Hur köns- och genusperspektiv hanteras i forskningsprojektet kommer att ingå i bedömningen av den vetenskapliga kvaliteten. Läs mer under rubriken ”Forskningsbeskrivning”.
- Från och med våren 2019 behöver du ha en datahanteringsplan Öppnas i nytt fönster. för data som genereras inom den forskning som vi beviljar medel för. Du ska inte skicka in planen till oss, men enligt våra generella bidragsvillkor intygar din medelsförvaltare att en datahanteringsplan kommer att finnas när du påbörjar ditt projekt eller motsvarande, och att planen underhålls.
- Läs mer om bidrag som beviljats tidigare år Öppnas i nytt fönster.
Hela utlysningstexten
Fullständig ansökan
Ansökan om bidrag till forskningsmiljö inom klinisk behandlingsforskning görs i ett tvåstegsförfarande. Dessa instruktioner riktar sig till dig som lämnat in en skissansökan och fått denna godkänd och därefter inbjudits att lämna in en fullständig ansökan.
Den fullständiga ansökan ska, i jämförelse med skissansökan, innehålla följande:
- en mer omfattande forskningsplan inklusive specifika delmål som ska återrapporteras och utvärderas löpande
- utförligare beskrivningar av ”Utlysningsspecifik information” (se nedan)
- en fullständig budgetbeskrivning
- en komplett publikationslista
- de medverkande forskarna (minst en är obligatorisk) och deras cv-uppgifter och publikationer.
Den fullständiga ansökan ska också, till skillnad från skissansökan, signeras av en behörig företrädare för medelsförvaltaren. Se vidare instruktioner nedan.
Större avvikelser mellan skissansökan och fullständig ansökan avseende forskningsplan eller budget får endast finnas om behov av sådana påtalats av granskningspanelen och kommunicerats i det individuella yttrandet.
Här hittar du utlysningstexten för skissansökan. Pdf, 987.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Nedanstående villkor måste vara uppfyllda för att du ska vara behörig att ansöka om bidraget. Vi utför kontroller som gör att obehöriga ansökningar avvisas från fortsatt hantering.
Inriktning
Forskningen ska vara klinisk och förutsätter tillgång till vårdens strukturer och resurser. Projekt som är relevanta för den här utlysningen är kliniska behandlingsstudier som syftar till att ta fram tillförlitliga och implementerbara resultat som kan komma patienter och samhället till nytta inom en relativt kort tidsperiod (inom 2–10 år efter projektets genomförande). Nationell samverkan är ett krav och huvuddelen av forskningen i ansökan ska bedrivas i Sverige. Av de avsatta medlen för årets utlysning ska en del fördelas till projekt som svarar mot identifierade och prioriterade kunskapsbehov, vilket sker i samråd med Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
Sökande
Bidrag till forskningsmiljö inom klinisk behandlingsforskning söks av dig som enskild forskare. Du är projektledare och vetenskapligt ansvarig för projektet. Du ska avsätta adekvat tid för projektet under hela bidragsperioden, med en omfattning (aktivitetsgrad) som motsvarar minst 20 procent av en heltidsanställning.
Du ska ha avlagt svensk doktorsexamen eller motsvarande utländsk examen senast den sista ansökningsdagen för denna utlysning. Det examensdatum som vi utgår från är det datum då du har uppfyllt alla krav för fullgjord examen, exempelvis obligatoriska kurser, disputation och godkänd doktorsavhandling. För dig med svensk doktorsexamen gäller det examensdatum som finns registrerat i Ladok.
Du ska vid ansökningstillfället och under hela bidragsperioden inneha en svensk klinisk tjänst, till exempel anställning som läkare, sjuksköterska, tandläkare eller sjukgymnast/fysioterapeut. Omfattningen av denna anställning måste motsvara minst 20 procent av en heltidsanställning. Din kliniska tjänst ska du beskriva i din ansökan (se anvisningar under ”Klinisk tjänst” nedan).
Bidrag från Vetenskapsrådet ska förvaltas av ett svenskt universitet eller högskola eller någon annan svensk offentlig organisation som uppfyller våra krav på medelsförvaltare Öppnas i nytt fönster.. Din organisation måste alltså vara godkänd som medelsförvaltare för att du ska kunna ansöka.
Om du beviljas bidrag ska du vara anställd av medelsförvaltaren när bidragsperioden börjar och sedan under hela bidragsperioden och ytterligare dispositionstid, såvida inte Vetenskapsrådet medger undantag. Anställningen ska omfatta minst 20 procent av en heltidsanställning. Du behöver inte vara anställd av medelsförvaltaren vid ansökningstillfället.
Medverkande forskare
Din ansökan ska inkludera minst 1 och högst 10 medverkande forskare, det vill säga andra forskare med doktorsexamen eller motsvarande kompetens vars vetenskapliga kompetens kommer att vara avgörande i genomförandet av den föreslagna forskningen. Dessa behöver inte vara anställda vid ett svenskt lärosäte.
Medverkande forskare ska själva lämna nödvändiga uppgifter i ansökningssystemet och hämta in dessa till ansökan. Eventuella ytterligare medverkande eller övriga samarbetspartner och deras roller beskriver du i forskningsplanen (se anvisningar under ”Forskningsplan” nedan).
Kostnader och bidragsbelopp
Bidrag kan sökas för att finansiera alla slags projektrelaterade kostnader, såsom
- löner (inklusive egen lön), dock högst motsvarande personens aktivitetsgrad i projektet
- lokaler
- driftskostnader (exempelvis förbrukningsmaterial, resor inklusive vistelser vid forskningsanläggningar, publiceringskostnader och mindre utrustning)
- avskrivningskostnader.
Bidraget får inte användas till stipendier. Om en doktorand deltar får projektmedel inte användas till lön för undervisning eller annan institutionstjänstgöring. Endast merkostnader i samband med kliniska studier täcks av bidraget, inte övriga vårdkostnader.
Det lägsta belopp du kan söka är 400 000 kronor per år, inklusive indirekta kostnader. Det högsta belopp du kan söka är totalt 20 miljoner kronor under en 3-årsperiod, inklusive indirekta kostnader.
Vetenskapsrådet förutsätter att medelsförvaltaren täcker eventuella kostnader utöver det erhållna bidraget.
Bidragstid
Bidragstiden är tre år, med start januari 2020. Första utbetalning sker tidigast i december 2019.
Nationell samverkan
Nationell samverkan mellan universitet och ett flertal landsting/regioner (minst fyra landsting/regioner bör ingå) är ett krav för att kunna söka detta bidrag. Detta för att studierna och dess resultat ska få större genomslag. Nationell samverkan kan antingen uppfyllas genom aktiv patientrekrytering i flera regioner eller genom medarbetare i flera regioner (till exempel om patientrekryteringen inte sker aktivt). Samverkan ska utgå från ett konkret behov av interaktion. Behovet kan exempelvis vara att säkerställa ett tillräckligt stort patientunderlag. Andra behov av samverkan kan gälla tillgång till högkvalitativa dataunderlag, utrustning eller specialkompetenser inom flera discipliner. Samverkan med företag inom den medicinska sektorn som verkar i Sverige bör även beaktas.
Inom vissa områden, till exempel nationell högspecialiserad vård eller sjukdomar som är relevanta för väldigt få landsting/regioner, kan det vara svårt att nå upp till fyra samverkande landsting/regioner. I dessa fall ska sökande motivera varför man inte når upp till fyra landsting/regioner.
Rapportering och uppföljning
Om du beviljas bidrag ska du senast 18 månader efter bidragets start (det vill säga 1 september 2021) lämna in en uppföljningsrapport till Vetenskapsrådet. Syftet med uppföljningen är att säkerställa att projektet löper på enligt plan, till exempel att tidsplanen hålls, att patienter rekryteras i förväntad takt och att kvaliteten på datamaterialet är tillräckligt hög. För fortsatt finansiering efter 18 månader krävs att uppföljningsrapporten har godkänts. Vetenskapsrådet kommer också att begära in uppgifter om att etiskt tillstånd finns för den planerade studien. Vetenskapsrådet kan avbryta bidraget eller ändra bidragsbeloppet om villkoren inte uppfylls.
Du ska i denna ansökan ange de specifika delmål som ska återrapporteras i uppföljningsrapporten (se anvisningar under ”Forskningsplan” nedan).
Vi ber dig att orientera dig i ansökningsformuläret i Prisma parallellt med att du läser nedanstående instruktioner, som beskriver det utlysningsspecifika innehållet i ansökan. Mer information om hur du praktiskt går tillväga finns i vår Ansökningsguide Öppnas i nytt fönster..
Språk
Utländska experter deltar i den vetenskapliga bedömningen av ansökningarna. För att säkerställa att bedömningen sker på ett likvärdigt och effektivt sätt ber vi dig därför att utforma din ansökan på engelska.
Ansökans delar
Ansökningsformuläret innehåller följande flikar:
- Beskrivande information
- Forskningsbeskrivning
- Utlysningsspecifik information
- Budget och forskningsresurser
- Publikationer
- Medelsförvaltare
- Medverkande
- Cv
Nedan följer beskrivningar av den information som efterfrågas under respektive flik.
Beskrivande information
Abstract
Sammanfattningen av forskningsplanen ska innehålla en kort beskrivning av följande:
- vad som ska göras: syfte och mål
- hur forskningsproblemet ska studeras i en översiktlig projektdesign, inkluderande patienturval, variabelval, datainsamlings- och analysmetoder och tidsplan. Vid interventionsstudier: använd gärna PICO (population/intervention/control/outcome).
- vad som blir den direkta patientnyttan av den planerade forskningen.
Texten ska ge en översiktlig orientering om forskningens syfte och genomförande. Skriv så att även personer med annan forskningsinriktning kan ta del av informationen.
Redogörelsen får omfatta högst 1 500 tecken inklusive mellanslag (motsvarande cirka en tredjedels A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, enkelt radavstånd).
Populärvetenskaplig beskrivning
Beskriv projektet så att även den som inte är insatt i ämnet har möjlighet att förstå. Beskriv vad som ska göras och varför, samt förklara på vilket sätt den nya kunskapen kan vara betydelsefull.
Den populärvetenskapliga beskrivningen är ett viktigt verktyg när vi informerar om den forskning som Vetenskapsrådet finansierar. Om vi beviljar din ansökan, förbehåller vi oss rätten att använda beskrivningen för informationsändamål.
Observera! Den populärvetenskapliga beskrivningen måste skrivas på svenska, till skillnad från resten av ansökan.
Redogörelsen får omfatta högst 4 500 tecken inklusive mellanslag (motsvarande cirka en A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, enkelt radavstånd).
Forskningsbeskrivning
Etiska överväganden
Beskriv vilka etiska frågor som är aktuella i ditt projekt eller motsvarande. Du ska även redovisa hur du planerar att hantera etiska dilemman som kan dyka upp. Motivera varför forskningen bör genomföras mot bakgrund av de etiska frågor som du har identifierat. Hur står sig dina frågeställningar och förväntade resultat i förhållande till etiska frågor? Ange även om hantering av persondata eller humanförsök ingår i forskningen. Om inga etiska frågor är aktuella ska du motivera detta.
Motiveringen får omfatta högst 4 000 tecken inklusive mellanslag (motsvarande cirka en A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, enkelt radavstånd).
Köns- och genusperspektiv
Ange om köns- och genusperspektiv är tillämpligt i din planerade forskning och motivera ditt ställningstagande. Observera att vi inte efterfrågar information om forskargruppens sammansättning (kvinnor/män). Läs mer om köns- och genusperspektiv i forskningens innehåll. Öppnas i nytt fönster.
Följande gäller:
- Om du anger Ja: Motivera ditt svar och beskriv även hur du tar hänsyn till köns- och genusperspektiv i forskningsplanen (se vidare anvisningar under ”Forskningsplan”). Om du angett att köns- och genusperspektiv är tillämpligt, men ändå väljer att inte inkludera det i din forskningsplan, behöver du motivera detta här.
- Om du anger Nej: Motivera ditt svar.
Forskningsplan
Forskningsplanen ska bestå av en kortfattad men komplett beskrivning av den aktuella studien. Den ska vara framåtblickande och omfatta högst 10 sidnumrerade A4-sidor i Arial, teckenstorlek 11, enkelt radavstånd inklusive referenser, eventuella figurer och tabeller.
Forskningsplanen ska innehålla följande rubriker och information som du anger i nedanstående ordning:
- Syfte och mål (Purpose and aims). Presentera forskningsproblemet och det övergripande syftet, samt ge en kort bakgrundsinformation om motivering till projektet. Specifiera huvudsyftet och den primära utfallsvariabeln som ska vara kliniskt relevant. Om du har angett att köns- och genusperspektiv är tillämpligt, beskriv hur dessa perspektiv relaterar till forskningsprojektets syfte, mål och frågeställningar.
- Områdesöversikt (Survey of the field). Sammanfatta kort rådande kliniska praxis och evidensbaserad klinisk kunskapsbakgrund för forskningsfältet. Ange systematiska översikter, nationella, internationella riktlinjer och identifiera kunskapsluckor, som motiverar att mer forskning behövs (max en halv A4-sida). Översikt av prekliniska och tekniska data samt av sjukdomsbördan kan uteslutas. Referera kortfattat hur köns- och genusperspektiv har behandlats tidigare inom det fält/område som projektet berör.
- Studiedesign (Study design). Beskriv designen för varje delstudie/frågeställning och motivera varför den föreslagna studiedesignen är den mest lämpliga för att besvara frågeställningen. För interventionsstudier ska samtliga behandlingar som studeras och jämförs beskrivas ingående avseende t ex. typ(er) av behandling, dos, uppföljningstider, utvärdering etc. För interventionsstudier kan PICO (Population/Intervention/Control/Outcome) användas. I kontrollerade tvärsnittsstudier ska även kontrollgruppens behandling beskrivas. Att ange standardbehandling är inte tillräckligt. Eventuella skillnader mellan medverkande klinikers behandlingsrutiner ska klart framgå. För kohort/observationsstudier ska möjliga confounders identifieras och hanteringen av dessa beskrivas. För cross-over studier, då patienten är sin egen kontroll, ska planeringen av de olika behandlingsperioderna beskrivas och hur risken för ”carry-over” effekt etc. beaktas. För longitudinella studier ska valet av upprepade uppföljningstillfällen motiveras. Det ska tydligt framgå vilket uppföljningstillfälle som är relaterat till studiens huvudvariabel (main outcome). Lika noggrann beskrivning av datainsamlingen gäller för registerbaserade studier då patientdata hämtas från ett eller flera olika register. Samtliga variabler skall anges. För subjektivt baserade variabler, såsom PROMs (patient reported outcome measures) räcker det inte med att nämna frågeformulärens namn. Det är viktigt att också beakta att registerdata av samma variabel kan ha registrerats med hjälp av olika typer av mätinstrument/bedömningsformulär, vilket medför icke jämförbara data.
När det är tillämpligt, beskriv hur köns- och genusperspektiv relaterar till val av design, frågeställningar, metod och material, population/studiedeltagare samt databearbetning och analys, till exempel könsuppdelad statistik och presentation av resultat.
Studiedesignen måste innehålla följande information under separata rubriker och i nedanstående ordning:- Frågeställningar (Research questions). Strukturera syftet i frågeställningar. Vad ska studeras och på vilka? Varje frågeställnings huvudvariabel (primary outcome) och eventuella sekundärvariabler ska anges. Då behandlingseffekt studeras ska även effektvariabeln definieras (t.ex. målvärde eller procentuell förändring, tid till utfall). Om surrogatvariabel (surrogate endpoint) används, motivera varför!
- Variabler och mått (Variables and measures). Beskriv hur varje variabel (huvud-, bakgrunds-, förklarande) ska mätas/registreras och, framför allt, i vilken form som mätvärdena ska användas i statistisk beskrivning och analys (t. ex. som binära, ordnade kategoridata, transformerade eller som kontinuerliga data). En- och flerdimensionella variabler, såsom smärta, förmåga, allvarlighetsgrad, livskvalitet, bedöms oftast med olika typer av formulär och skattningsskalor (questionnaires, rating scales). I sådana fall skall ingående dimensioner/variabler anges och även typen av svarsalternativ ( t. ex. numeriska, verbala kategorier, VAS), och hur insamlade data används ska redovisas. Lämplig referens till eventuellt insamlingsformuläret ska anges.
- Material: Patienturval – population, stickprov (Material: Patient selection – population, sample). Definiera studiepopulationens egenskaper, samt ange inklusions- och exklusionskriterierna för patienturvalet i studien/delstudierna. Beskriv även hur medverkande kliniker bidrar till patienturvalet. Hur hanteras eventuella skillnader i behandlingsrutiner, som kan påverka studiens resultat? Vid registerstudier skall en potentiell risk för systematisk under- eller överregistrering av patientgrupper beaktas vid definition av inklusions- och exklusionskriterier. Vid randomisering: Beskriv randomiseringsmetod och ange vem som är ansvarig för randomiseringen. Ange även för vilka (patient, behandlare, utvärderare) randomiseringen är blind och motivera eventuella undantag.
- Dimensionering och studiens beräknade styrka (Estimated sample size and power). Redogör för och motivera den minsta skillnad, kvantitativ eller procentuell, i behandlingseffekt mellan kontroll och behandling (eller motsvarande), som är kliniskt relevant att upptäcka och dimensionera studien/delstudierna därefter. Ange studiens styrka för den planerade stickprovsstorleken med hänsyn tagen till uppskattat bortfall, om möjligt baserat på egna eller andras tidigare studier. Fördelningen av patienter på medverkande kliniker, i tillämpliga fall planerade multipla statistiska test och/eller interimsanalys(er) ska även beaktas vid dimensioneringen. Beskriv även i tillämpliga fall hur patientens följsamhet (compliance) till behandling kan kontrolleras och/eller omhändertas.
- Statistiska metoder (Statistical methods). Varje frågeställning ska kopplas till en statistisk analysplan som är baserad på angivet variabelval, datainsamlingsmetod och planerad hantering av data för statistisk beskrivning. Valet av statistisk analys (hypotesprövning) och/eller modellering, kvalitetssäkring eller dylikt ska redovisas. Verifiera att föreslagen statistisk ansats är relevant för aktuell frågeställning och för datamaterialets egenskaper. Det är inte tillräckligt att ange allmänna begrepp såsom parametrisk, ickeparametrisk metod, deskriptiv statistik eller standardmetoder för analys. Observera att normalfördelningen kan vara en möjlig sannolikhetsfördelning för symmetriska kvantitativa data, såsom laboratoriedata, men aldrig för data från bedömningar i frågeformulär. Exempel på andra metodfrågor, som kan vara aktuella att ta ställning till: Hur hanteras beroendedata från upprepade mätningar, till exempel inom grupp eller mellan grupper? Vilka statistiska metoder planeras för komplexa data från frågeformulär och andra subjektiva bedömningar som förväntas generera ordnade kategoridata? Hur hanteras longitudinella data och bortfall? Vilka är kriterierna för eventuella interimsanalyser? Finns det anledning att justera för multipla test? Ange vem som är ansvarig för den statistiska analysplanen.
- Tidplan (Time plan). Beskriv översiktligt tidplanen för studien under bidragsperioden.
- Referenser (References). Ange referenser, avgränsa till max en halv A4-sida.
- Projektorganisation (Project organization). Redogör för projektorganisationen och medverkande kliniker/sjukhus. Förtydliga din egen och samarbetspartnernas bidrag till projektets genomförande. Beskriv och motivera samarbetspartnernas kompetens och roller i projektet, och även eventuella andra forskare eller motsvarande som är viktiga för projektets genomförande. Redogör för hur företrädare för brukare/patienter har deltagit vid försöksplaneringen och hur dessa är involverade i olika delsteg, till exempel fortsatt planering, genomförande och utvärdering.
- Specifika delmål (Specific intermediate objectives). Ange specifika delmål som ska återrapporteras och utvärderas 18 månader efter projektstart. Syftet med utvärderingen är att säkerställa att projektet löper på enligt plan, till exempel att tidsplanen hålls, att patienter rekryteras i förväntad takt och att kvaliteten på datamaterialet är tillräckligt hög. Exempel på delmål kan vara antal inkluderade patienter och/eller andel patienter för vilka fullständiga baslinjedata har erhållits (det vill säga faktisk stickprovsstorlek).
Redogör även för nedanstående information. Om en rubrik inte är relevant för din ansökan lämnar du den tom.
- Utrustning (Equipment). Beskriv den basutrustning som du och din grupp kan disponera för projektet.
- Behov av forskningsinfrastruktur (Need for research infrastructure). Specificera projektets behov av internationell och nationell infrastruktur. I första hand bör du använda dig av de forskningsinfrastrukturer som Vetenskapsrådet stödjer Öppnas i nytt fönster. och som därmed är öppna för alla. Om du väljer att nyttja andra infrastrukturer istället ska du motivera detta behov (gäller även lokal forskningsinfrastruktur).
- Övriga ansökningar eller bidrag (Other applications or grants). Om du söker eller avser att söka fler bidrag från Vetenskapsrådet ska relationen mellan projekten förtydligas. Detsamma gäller om du har pågående bidrag från Vetenskapsrådet med bidragsperiod som helt eller delvis överlappar med den nu sökta. Motivera även varför du skickar in ytterligare en eller flera ansökningar. Redogör även för relationen till eventuella andra ansökningar eller bidrag om samma projektidé hos andra finansiärer (från dig eller annan forskare).
Motivering till förändring av ansökan
Redovisa vilka förändringar som har gjorts i den fullständiga ansökan baserad på den återkoppling skissansökan fick från granskningspanelen. Om förändringen/förändringarna inte kunde göras, motivera varför!
Redogörelsen får omfatta högst 4 000 tecken inklusive mellanslag (motsvarande cirka en A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, enkelt radavstånd).
Utlysningsspecifik information
Klinisk nytta och hälsoekonomiska överväganden
Beskriv hur projektets resultat – i termer av direkt patientnytta – förväntas komma till praktisk klinisk användning inom en relativt kort tidsperiod (inom 2–10 år efter projektets genomförande). Specificera och förklara på vilket sätt resultaten efterfrågas av patienter och andra intressenter. Faktorer som prevalens, sjukdomens svårighetsgrad och kostnader för samhället ska vägas in i beskrivningen av klinisk nytta.
Beskriv hur projektets resultat kan komma att bidra till bättre resursanvändning inom hälso- och sjukvården och eventuell vinst för samhället i stort. Diskutera de möjliga hälsoekonomiska överväganden som projektets resultat kan leda till.
Redogörelsen får omfatta högst 4 000 tecken inklusive mellanslag (motsvarande cirka en A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, enkelt radavstånd).
Brukarmedverkan
Brukarmedverkan är nödvändig för att säkerställa att brukarnas synpunkter, samt uttalade önskemål och behov tas till hänsyn vid val av studiens utfallsvariabler. Redogör för på vilket sätt brukarmedverkan har inkluderats vid planering av studien och vid valet av utfallsvariabler. I begreppet brukarmedverkan inkluderas, utöver patientgrupper, även patientorganisationer, anhöriga och andra som kan komma att dra nytta av forskningens resultat. Om du eller någon annan har gjort en prioritering bland befintliga kunskapsluckor inom området med stöd av brukarmedverkan, redogör för denna.
Redogörelsen får omfatta högst 4 000 tecken inklusive mellanslag (motsvarande cirka en A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, enkelt radavstånd).
Implementering
Redogör för hur resultatet av den föreslagna forskningen kan nyttiggöras genom att implementeras i hälso- och sjukvården. Inkludera en tydlig nivåstruktur och en tidplan för implementeringen. Ange även vilka kliniska effektmål som ska användas för att mäta genomförandet.
Redogörelsen får omfatta högst 4 000 tecken inklusive mellanslag (motsvarande cirka en A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, enkelt radavstånd).
Nationell samverkan
Nationell samverkan mellan universitet och ett flertal landsting/regioner (minst 4 landsting/regioner) är ett krav för att kunna söka detta bidrag. Redogör för vilka svenska landsting/regioner, andra forskare och företag som kommer att samarbeta i projektet. Ange även samarbete med eventuella utländska motsvarigheter. Redogör för vilka positiva effekter som samverkan kan leda till. Det kan exempelvis handla om att säkerställa ett tillräckligt stort patientunderlag, tillgång till högkvalitativa dataunderlag, utrustning eller specialkompetenser inom flera discipliner.
Inom vissa områden, till exempel nationell högspecialiserad vård eller sjukdomar som är relevanta för få landsting/regioner, kan det vara svårt att uppnå 4 samverkande landsting/regioner och då ska du motivera detta.
Redogörelsen får omfatta högst 4 000 tecken inklusive mellanslag (motsvarande cirka en A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, enkelt radavstånd).
I ett särskilt fält ska du ange antalet svenska landsting/regioner som bidrar till patientrekryteringen och specificera de deltagande svenska landstingen/regionerna. Var noga med att antalet landsting/regioner stämmer överens med antalet valda namn för de deltagande landstingen/regionerna.
Specificering av klinisk tjänst
För att söka bidrag inom klinisk behandlingsforskning måste du inneha en klinisk tjänst i Sverige, till exempel anställning som läkare, sjuksköterska, tandläkare eller sjukgymnast/fysioterapeut. Omfattningen av denna anställning måste motsvara minst 20 procent av en heltidsanställning. Förklara på vilket sätt du uppfyller kravet.
Redogörelsen får omfatta högst 750 tecken, inklusive mellanslag, i Arial, teckenstorlek 11.
Budget och forskningsresurser
Personal i projektet
Ange aktivitetsgrad (procent av heltid) för all personal som är verksam i projektet, det vill säga du själv, eventuella andra forskare samt övrig personal. Ange också sökt lön för dig och/eller annan personal verksam i projektet, både som andel av heltidslön och som faktiska årsbelopp (inklusive sociala avgifter). Ange hela belopp i kronor.
Övriga kostnader
Beskriv övriga kostnader i projektet (lokalkostnader, driftskostnader och avskrivningskostnader). Ange hela belopp per år. Endast merkostnader i samband med kliniska studier täcks av bidraget, inte övriga vårdkostnader.
Du kan ta upp avskrivningskostnader för utrustning som ska användas i projektet, förutsatt att
- utrustningen har minst tre års ekonomisk livslängd
- utrustningen har ett anskaffningsvärde över visst belopp (vänd dig till din medelsförvaltare för att få information om det belopp som gäller för din institution)
- utrustningsbehovet för det sökta projektet inte kan tillgodoses genom nyttjande av nationell eller internationell forskningsinfrastruktur som Vetenskapsrådet stödjer och som därmed är öppen för alla.
Du kan endast ta upp den del av avskrivningskostnaderna som motsvarar användningen av utrustningen i det sökta projektet. Du kan inte ta upp avskrivningskostnader för utrustning som helt finansieras av andra bidrag. För frågor om vad som räknas som lokal forskningsinfrastruktur, anskaffningsvärden eller hur avskrivningskostnaden ska beräknas, kontakta ditt lärosäte.
Total kostnad för projektet
Ansökningssystemet summerar automatiskt dina angivna budgetposter i en tabell. Det totala belopp du ansöker om ska även inkludera indirekta kostnader. Du lägger själv till dessa i tabellen. Här lägger du även till eventuella andra kostnader som genomförandet av projektet medför (som du inte söker finansiering för i denna ansökan).
För frågor om vad som räknas som indirekta och direkta kostnader, kontakta ditt lärosäte.
Motivering av sökt budget
Motivera kort varje sökt kostnad i den budget som du angivit. Redogörelsen får omfatta högst 4 000 tecken inklusive mellanslag (motsvarande cirka en A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, enkelt radavstånd).
Annan finansiering
Ange din eller annan forskares finansiering av projektet utöver vad som söks i denna ansökan. Ange hela belopp i kronor.
Publikationer
Sökandes publikationslista
Bifoga din publikationslista utformad enligt rubriker och information nedan. Listan ska omfatta högst 5 sidnumrerade A4-sidor i Arial, teckenstorlek 11, enkelt radavstånd.
Sortera publikationerna under varje rubrik i omvänd kronologisk ordning, så att det senaste publicerade arbetet hamnar först i listan. Inkludera endast artiklar eller motsvarande som är publicerade eller accepterade för publicering vid ansökningstillfället. Författarordningen ska vara identisk med det publicerade verket. Du kan inte komplettera ansökan med publikationer efter att utlysningen har stängt.
1. Urval av publikationer (Selection of publications), lista de upp till 10 publikationer som är viktigast för din ansökan. För varje publikation ska du redogöra för hur du bidragit till denna samt dess relevans för det beskrivna forskningsprojektet (högst 4 rader per publikation). Markera ditt namn i fetstil i författarlistan.
2. Relevanta publikationer från de senaste 8 åren (Relevant publications from the last 8 years), sortera publikationerna, med ditt namn markerat i fetstil i författarlistan, under respektive rubrik (publikationstyp) i nedanstående ordning:
- Sakkunniggranskade originalartiklar (Peer-reviewed original articles)
- Sakkunniggranskade konferensbidrag (Peer-reviewed conference contributions), vars resultat inte finns i andra publikationer.
- Sakkunniggranskade samlingsvolymer (Peer-reviewed edited volumes)
- Forskningsöversiktsartiklar (Research review articles)
- Sakkunniggranskade böcker och bokkapitel (Peer-reviewed books and book chapters)
- Andra publikationer inklusive populärvetenskapliga böcker/presentationer (Other publications including popular science books/presentations)
Medverkande forskares publikationslistor
Bifoga samtligamedverkande forskares publikationslistor sammanfogade till en fil. Listan för respektive forskare ska inkludera högst 10 publikationer i form av de mest relevanta publikationerna för den beskrivna forskningen, och omfatta högst 1 A4-sida. Den aktuella forskarens namn ska vara markerat i fetstil och även angivet i sidhuvudet i respektive lista.
Inkludera endast artiklar eller motsvarande som är publicerade eller accepterade för publicering vid ansökningstillfället. Författarordningen ska vara identisk med det publicerade verket. Ansökan kan inte kompletteras med publikationer efter att utlysningen har stängt.
Publikationerna ska vara av typen Sakkunniggranskade originalartiklar, konferensbidrag, samlingsvolymer, forskningsöversiktsartiklar, böcker och bokkapitel, samt andra publikationer inklusive populärvetenskapliga böcker/presentationer.
Medelsförvaltare
Ange medelsförvaltare och hemvist för projektet.
Medverkande
Här bjuder du in de medverkande forskarna och eventuella administratörer till din ansökan.
Cv
Under denna flik hämtar du in dina relevanta cv-uppgifter från ditt personliga konto i Prisma. Medverkande forskare hämtar själva in sina cv-uppgifter till ansökan.
Följande uppgifter ska, där sådana finns, alltid ingå i respektive cv enligt de begränsningar i antal som anges:
- Utbildning: Forskarutbildning, utbildning på grund- och avancerad nivå, samt specialistexamen.
- Arbetsliv: Nuvarande anställning (inklusive uppgift om anställningsform) och längre relevanta anställningar du innehaft, postdoktorsvistelser (anges även som anställning om detta varit aktuellt), forskarutbyten relevanta för den beskrivna forskningen samt eventuella längre uppehåll i forskningen som påverkat din möjlighet att meritera dig som forskare.
- Meriter och utmärkelser: Docentur, handledda personer (postdoktorer och doktorander; ange det totala antalet för respektive kategori samt ange dina upp till 10 mest relevanta), dina upp till 10 mest relevanta bidrag erhållna i konkurrens, dina upp till 10 mest relevanta priser och utmärkelser, samt upp till 20 eventuella övriga meriter som är relevanta för ansökan.
- Immaterialrätt: Exempelvis patent och egenutvecklade allmänt tillgängliga dataprogram, ange dina upp till 10 mest relevanta.
Vetenskaplig kvalitet är det grundläggande kriteriet för hur Vetenskapsrådet fördelar bidrag till forskning. Din ansökan bedöms i konkurrens med övriga ansökningar utifrån nedanstående bedömningskriterier. Kommittén för klinisk behandlingsforskning finansierar forskning som syftar till förbättrad behandling och nytta för hälso- och sjukvården och patienter. Ansökningarna om bidrag inom klinisk behandlingsforskning bedöms enligt ett tvåstegsförfarande. Det innebär att du som sökande först lämnar in en skissansökan för bedömning. De sökande som får sin skissansökan godkänd får sedan lämna in en fullständig ansökan.
Bedömningsprocess
Din ansökan bedöms av en beredningsgrupp där ledamöterna är internationella forskare. Alla ledamöter i beredningsgruppen granskar och betygsätter din ansökan individuellt. Hela beredningsgruppen träffas sedan på ett beredningsgruppsmöte för att diskutera och prioritera ansökningarna och slutligen lämna ett förslag till beslut till Kommittén för klinisk behandlingsforskning. Varje ansökan får ett individuellt yttrande som återspeglar beredningsgruppens diskussion och samlade bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet.
Beredningsgrupp Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Bedömningskriterier och vägledande frågor
Bedömningen av den vetenskapliga kvaliteten på din fullständiga ansökan görs med hjälp av fem betygskriterier (Projektets vetenskapliga kvalitet, Patientnytta – nyttiggörande, Nytänkande och originalitet, Sökandes kompetens, Genomförbarhet). Syftet med flera kriterier är att uppnå en allsidig bedömning. Med tanke på den kliniska behandlingsforskningens natur, vägs Nytänkande och originalitet lägre än andra kriterier.
Vid bedömning för fullständig ansökan används en sjugradig betygsskala för fyra av betygskriterierna: Projektets vetenskapliga kvalitet, Patientnytta – nyttiggörande, Nytänkande och originalitet och De sökandes kompetens. Genomförbarhet graderas på en tregradig skala. Efter att alla kriterier blivit betygssatta väger beredningsgruppen ihop det hela till ett övergripande betyg (1–7) vilket återspeglar beredningsgruppens övergripande bedömning av den vetenskapliga kvaliteten på ansökan. Endast ansökningar som bedöms vara av hög vetenskaplig kvalitet och patientnytta kommer att vara aktuella för finansiering.
För varje kriterium finns vägledande frågor som stöd till ledamöternas bedömning av din ansökan. Dessa kan även fungera som vägledning för dig när du skriver din ansökan.
Projektets vetenskapliga kvalitet (1–7)
Vägledande frågor:
- Is the study design sufficiently described according to the guidelines for the application?
- Is the main research question(s) motivated and specified?
- Is the primary outcome(s) and endpoint(s) well defined and the most appropriate?
- Is the proposed study design the most adequate design to address the objectives? Would an alternative study design have increased efficiency?
- If any, which are the limitations of the study design?
- Are the variables and measurements/assessments, power calculations, sample size and patient selection convincingly described?
- Has the project a clear statistical analysis design that is linked to the research question?
- Is the project national, i.e. it involves collaboration and patient recruitment from a minimum of four Swedish county councils/regions, or does it involve National Specialised Medical Care? Have similar studies been conducted before?
- Is there a need of more research in this area in accordance to existing systematic reviews, national and international guidelines and/or identified knowledge gaps?
- Have the applicants described if and how sex and gender are relevant to the research question?
- If sex and gender is described as relevant to the research question, have the applicants considered sex and gender in their description of the proposed work, including choice of study population, design, analyses, and implementation?
- If sex and gender is not considered in the description of the proposed work, including choice of study population, design, analyses, and implementation, have the applicants justified why this is the case?
Patientnytta - nyttiggörande (1–7)
Vägledande frågor:
- May the results of the study be directly implementable into clinical practice within a relatively near future (2-10 years after the end of the project)?
- Have the target groups (patient groups, patient organizations, family members and others who may benefit from the research findings) been consulted in the planning of the study and the choice of endpoints?
- May the results of the study contribute to a significantly increased clinical benefits and/or less harms for the individual? Assessed clinical value can be influenced by prevalence, severity of the disease or social costs.
- May the results of the study contribute to a better use of healthcare resources?
Nytänkande och originalitet (1–7)
Vägledande frågor:
- Is there a need of more research in this area in accordance to existing systematic reviews, national and international guidelines and/or identified knowledge gaps?
- Have similar studies been conducted before?
- Will the results of the project fill an existing knowledge gap in the clinic?
- Does the project have the potential to deliver implementable results beneficial to patients and society?
Sökandes kompetens (1–7)
Vägledande frågor:
- Do the team (applicant and the participating researchers) have sufficient research experience, expertise, and scientific network for performing the proposed project?
- Based on previous publications and other scientific achievements, does the team show a track record of high quality and ability to successfully disseminate research findings? (focus should be given to the most relevant and important publications and reports with emphasis on quality rather than quantity)
- Is there appropriateness of the team, if applicable, in terms of availability and complementarities of all the relevant expertise, and in how the different roles and responsibilities are distinguished?
- Has the applicant and/or any of the participating researchers been involved in critical evaluation of clinical studies or guideline establishment?
Genomförbarhet (1–3)
Vägledande frågor:
- Is the recruitment of patients into the study feasible within the time frame of the project – have drop-outs and loss of enrollment in the recruitment due to holidays been taken into account?
- Does the project include the availability and accessibility of relevant personnel, including statistician, skills, equipment, facilities/ infrastructures and other necessary resources?
- Is the team composition and its environment suitable for carrying out the proposed research?
- Is there involvement of a clinical trials unit or any trial staff (if applicable)?
- Is it clear who is responsible for the data management?
- Is the time schedule optimal to carry out the proposed project within the timeframe of three years?
Sammanfattande betyg (1–7)
Ovanstående delkriterier vägs ihop till ett sammanfattade betyg som reflekterar beredningsgruppens samlade bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet.