Infektionssjukdomar är en av de främsta orsakerna till ohälsa och hög dödlighet i världen. Pneumokockinfektioner, tuberkulos, akuta luftvägsinfektioner som lunginflammation liksom infektioner i samband med förlossning ger samtliga upphov till hög dödlighet, inte minst hos barn och nyfödda. Hiv, malaria och diarrésjukdomar är exempel på andra allvarliga infektioner liksom olika typer av influensaepidemier som inte sällan får spridning över flera världsdelar.
Ökad antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande bakterier och spridning av dessa bland människor och djur är samtidigt en av de stora utmaningarna ur ett globalt hälsoperspektiv. Effektiv antibiotikabehandling är avgörande vid alla typer av ingrepp som innebär ökad infektionsrisk, vid såsom cancerbehandling, transplantationer och operationer, och antibiotikaresistens är därmed ett hot mot dagens sjukvård. Även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är antibiotikaresistens och infektioner en betydande belastning.
Det aktuella området Infektion och antibiotika inkluderar grundläggande såväl som klinisk forskning inom områden som immunologi, mikrobiologi samt vård- och folkhälsoforskning. Exempel på viktiga forskningsinriktningar är studier kring molekylära mekanismer vid infektion, utveckling av nya antibakteriella preparat och nya effektiva diagnostiska metoder, mekanismer för resistensutveckling, vårdrelaterade infektioner, prevention innefattande vacciner och andra smittförebyggande åtgärder, hur antibiotika omsätts i människor och djur, hälsoekonomi och effekter av spridning av antibiotika till den yttre miljön.
Om ditt forskningsprojekt är relevant för området såsom det definieras ovan kan projektet tilldelas särskilda medel. Eftersom relevansbedömning görs utifrån ansökans forskningsplan är det viktigt att du i forskningsprogrammet beskriver på vilket sätt forskningen är relevant för området.
Publicerad
Uppdaterad