Bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse

Nedanstående krav måste uppfyllas för att organisationen ska vara behörig att ansöka om bidraget. Vetenskapsrådet utför kontroller och avslår de ansökningar som inte uppfyller nedanstående krav.

Ramar för ansökan

• Ändamålet för ansökan ska uppfylla Vetenskapsrådets nedanstående definition och kriterier för forskningsinfrastruktur av nationellt intresse.
• Bidrag kan bara sökas för de forskningsinfrastrukturer/områden som anges under rubriken ”Områden/infrastrukturer som kan söka” nedan.
• Ansökan om bidrag kan göras av ett eller flera svenska universitet, högskolor, eller andra svenska myndigheter med forskningsuppdrag vilka samtliga ska vara av Vetenskapsrådet godkända medelsförvaltare.
• Endast en organisation är medelsförvaltare av bidraget, men flera organisationer kan medverka i ansökan. I det fall flera organisationer medverkar i ansökan ska dessa ingå en samverkansöverenskommelse.
• Ansökan ska innehålla en totalbudget som omfattar hela bidragsperioden. För nationell infrastruktur ska de medverkande organisationerna bidra med samfinansiering om minst 50 procent. Avgiften för medlemskap i internationella infrastrukturer och internationella teknik- och metodutvecklingsprojekt behöver ej samfinansieras, men de medverkande organisationerna förväntas göra omfattande åtaganden som medverkar till svenskt mervärde av medlemskapet, t.ex. genom att med personal delta i utvecklingsarbete på infrastrukturen.

Förutom Vetenskapsrådets generella bidragsvillkor för beviljade medel till forskning och forskningsstödjande verksamhet gäller också särskilda villkor för infrastrukturbidrag, se länken till särskilda villkor nedan.

Särskilda villkor för infrastrukturbidrag 2023 (Obs! Uppdaterad 30 januari 2023) Pdf, 80.8 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 80.8 kB)

Forskningsinfrastruktur av nationellt intresse

Centralt för utveckling av forskning och innovation är att forskare har tillgång till högklassig forskningsinfrastruktur. För att svenska forskare ska kunna använda forskningsinfrastruktur som ger tillgång till de främsta metoderna, den bästa utrustningen, åtkomst till och utveckling av de främsta databaserna och relevant expertis arbetar Vetenskapsrådet med att finansiera och långsiktigt planera för forskningsinfrastruktur av nationellt intresse, det vill säga: forskningsinfrastruktur som avser att tillhandahålla resurser som möjliggör forskning för flera forskargrupper och olika projekt inom ett eller flera forskningsområden.

I tillägg till denna definition tillämpar Vetenskapsrådet ett antal kriterier med avsikt att förtydliga och avgränsa den typ av infrastruktur som finansieras via Rådet för forskningens infrastrukturer. Forskningsinfrastrukturer av nationellt intresse ska

• möjliggöra forskning av högsta vetenskapliga kvalitet
• vara öppet tillgänglig främst för forskare men även för näringsliv, offentlig sektor och andra relevanta aktörer. Vid begränsad tillgång ska prioritering i huvudsak ske på basis av vetenskaplig excellens.
• skapa ett tydligt nationellt mervärde för Sverige.
• ha en långsiktig planering för den vetenskapliga verksamheten och dess utveckling.
• ta ett långsiktigt ansvar för ledning och styrning, finansiering, kompetensuppbyggnad och utveckling av verksamheten.
• bidra till samhällets utveckling bl.a. genom att möjliggöra forskning som adresserar frågeställningar relaterade till samhällsutmaningar.

Underinriktningar

Utlysningen omfattar tre underinriktningar och ansökan ska gälla minst en av dem. Syftet med underinriktningarna är administrativt för Vetenskapsrådet och valet av underinriktning har ingen betydelse för bedömningen av ansökan. Vetenskapsrådet kan vid behov flytta ansökningar mellan underinriktningarna.

Teknik- och metodutvecklingsprojekt på internationella infrastrukturer

Teknik och metodutvecklingsprojekt är avgränsad verksamhet kopplad till en forskningsinfrastruktur, till exempel uppgraderingar eller instrumentutveckling. Samfinansiering krävs inte, men de medverkande organisationerna förväntas göra omfattande åtaganden som medverkar till svenskt mervärde av medlemskapet, exempelvis genom att med personal delta i utvecklingsarbete på infrastrukturen. I utlysningstexten innefattas teknik- och metodutvecklingsprojekt i begreppet infrastruktur om inte annat anges.

Nytt medlemskap i internationell infrastruktur

Underinriktningen gäller ansökan om medlemskap i internationella forskningsinfrastrukturer där Sverige sedan tidigare inte är medlem. Samfinansiering för medlemsavgiften krävs ej.

Nationell infrastruktur

Alla ansökningar som inte passar in under övriga underinriktningar klassas som nationell infrastruktur. De medverkande organisationerna ska bidra med samfinansiering om minst 50 procent.

Sökande

Bidraget söks av ett svenskt universitet, högskola eller annan svensk myndighet med forskningsuppdrag som är godkänd som medelsförvaltare Öppnas i nytt fönster. för Vetenskapsrådets bidrag. Medelsförvaltaren ska vara värdorganisation för infrastrukturen alternativt det svenska engagemanget i fallet av verksamhet vid internationell infrastruktur och är ansvarig för att bidraget används enligt Vetenskapsrådets villkor. När två eller flera organisationer bidrar med resurser till infrastrukturen ska de bilda ett konsortium. Infrastrukturens organisation bedöms utifrån hur ändamålsenlig den är för verksamheten.

Ansökan ska inkludera en namngiven projektledare för infrastrukturen. Projektledaren är lämpligen föreståndare för infrastrukturen eller för det svenska engagemanget i den internationella infrastrukturen och ska vara anställd av medelsförvaltaren när bidragsperioden börjar och sedan under hela bidragsperioden, såvida inte Vetenskapsrådet medger undantag.

I det fall flera organisationer står bakom en ansökan ska samtliga parter bekräfta sitt åtagande i form av stödbrev (se vidare under rubriken ”Vad ska ansökan innehålla?”). För att säkerställa ansvarsförhållanden mellan parterna kräver Vetenskapsrådet en samverkansöverenskommelse som undertecknats av respektive rektor/myndighetschef för alla ingående konsortiemedlemmar. Samverkansöverenskommelsen ska upprättas och finnas tillgänglig hos medelsförvaltaren innan utbetalning av bidraget börjar.

Områden/infrastrukturer som kan söka

Här listas de områden och infrastrukturer som ansökan om bidrag till infrastruktur av nationellt intresse 2023 kan avse. Observera att vi endast förväntar oss en ansökan per område/infrastruktur.

Nya områden

• Storskalig infrastruktur för experimentell IKT‐systemforskning
• Infrastruktur för laborativ arkeologi
• Svensk medverkan i Generations and Gender Programme
• Infrastruktur för elektoral demokrati i Europa
• Nationell infrastruktur för forskningsfartyg
• Infrastruktur för astropartikelfysik med neutriner*
• Infrastruktur för solfysik – europeiska solteleskopet*
  

Befintliga infrastrukturer med bidragsperiod som tar slut 2023 eller 2024.

• ALICE och ATLAS
• Biobank Sverige
• BioMS – infrastruktur inom biologisk masspektrometri
• DEMSCORE – Research infrastructure for democracy, environment, migration, social policy, conflict, and representation
• DESIREE - Double electrostatic ion ring experiment
• European Extremely Large Telescope - instrumentering
• Fusionsforskning och EUROfusion (basanslaget)
• Huminfra
• IceCube Neutrino Observatory*
• Infrastruktur för solfysik - europeiska solteleskopet*
• Integrated Carbon Observation System (ICOS)
• Jonteknologiskt Centrum (AB-ITC)
• Myfab - nationell forskningsinfrastruktur för nano- och mikrofabrikation
• Nationella språkbanken och SWE-Clarin
• Nationell bioinformatikinfrastruktur Sverige (NBIS) och svensk nod i Elixir
• National Genomics Infrastructure (NGI)
• Nationell infrastruktur för mikroskopi inom livsvetenskaperna (NMI)
• Svensk biodiversitetsdatainfrastruktur (SBDI)
• Svenskt medlemskap i Nordic e-Infrastructure Collaboration (NeIC)

* De områden/infrastrukturer som förekommer både i listan över nytt område och i listan över befintlig infrastruktur ska inkomma med en sammantagen ansökan. Denna ska skrivas i enlighet med instruktionerna för infrastrukturer med pågående bidrag, se rubriken ”För infrastrukturer med pågående bidrag” nedan.

Tilläggsbidrag

I denna utlysning är det också möjligt att ansöka om ett så kallat tilläggsbidrag. Bidraget avser att finansiera ett ökat svenskt engagemang i internationella infrastrukturer där Sverige redan är medlem. Ett villkor är att den internationella infrastrukturens egna processer bjuder in till aktiv medverkan till uppbyggnad och drift av infrastrukturen, som till exempel vid utlysning av in-kind bidrag.

För en mer detaljerad beskrivning av de områden/infrastrukturer som ansökan ska avse, samt för eventuella ytterligare instruktioner, se här Pdf, 274.2 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 274.2 kB).

Medverkande forskare

Denna ansökan kan inte inkludera medverkande forskare. Eventuella medverkande organisationer och deras roller beskrivs i bilagan ”Beskrivning av infrastrukturen och dess verksamhet” (se anvisningar under rubriken ”Beskrivning av infrastrukturen och dess verksamhet” nedan).

Kostnader och bidragsbelopp

Se även ”Samlad information om ansökans budget” (Obs! uppdaterad 23 januari 2023). Pdf, 255.5 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 255.5 kB)

Bidrag kan sökas för investering och drift av forskningsinfrastruktur av nationellt intresse och kan inkludera kostnader för samordning, utveckling, konstruktion eller uppgradering av infrastrukturen. Bidraget får inte användas för forskning, doktorandlön (inklusive institutionstjänstgöring), utbildningsbidrag, forskarskola, konferensbidrag, forskarutbyte, resebidrag för forskare som använder infrastrukturen, eller liknande. Bidraget får inte heller användas för finansiering av medverkan i EU-projekt om detta inte särskilt överenskommits.

Forskningsinfrastruktur med pågående infrastrukturbidrag kan söka för att driva och utveckla den verksamhet som faller inom ramen för befintligt bidrag, men inte för uppgraderingar som väsentligen ändrar infrastrukturens inriktning och verksamhetsområde.

I de fall ansökan gäller svensk medverkan i en internationell infrastruktur ska kostnader som relaterar till den svenska noden ingå som en del i ansökan. När det gäller internationell infrastruktur med pågående svenskt medlemskap ska alla kostnader relaterade till medlemskapet, exklusive medlemsavgiften, ingå i sökt belopp. Detta eftersom avgiften för medlemskap fortsätter att betalas ut från Vetenskapsrådet direkt till berörd internationell infrastruktur enligt separat internationell överenskommelse. För nytt svenskt medlemskap i internationell infrastruktur, det vill säga infrastruktur där Sverige inte har ett pågående medlemskap, ska medlemsavgiften ingå i sökt belopp.

Samfinansiering

Samfinansiering innebär direkta bidrag från medelsförvaltaren och andra medverkande organisationer som tillförs infrastrukturen utöver bidraget från Vetenskapsrådet. Även bidrag från andra offentliga och privata finansiärer, EU, andra myndigheter och direkta statsanslag samt användaravgifter får räknas som samfinansiering.

Befintliga resurser (inklusive avskrivningar av redan anskaffad utrustning) som medelsförvaltaren och eventuella andra medverkande organisationer ställer till forskningsinfrastrukturens förfogande, liksom befintliga bidrag från Vetenskapsrådet, får inte inkluderas i samfinansieringen.

Bidragstid

Bidrag kan sökas för minst 1 och som mest 5 år. Första utbetalning sker tidigast i januari 2024. Då bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse lyses ut vartannat år bör bidragsperioden avslutas på ett jämnt årtal. Detta ger infrastrukturen ett år, innan innevarande bidragsperiod tar slut, att göra nödvändiga förändringar vid eventuell förändring av bidragsnivå för kommande period.

Vi ber sökande att orientera sig i ansökningsformuläret i Prisma parallellt med att läsa nedanstående instruktioner, som beskriver det utlysningsspecifika innehållet i ansökan. Mer information om praktiskt tillvägagångssätt finns i vår Ansökningsguide Öppnas i nytt fönster..

Språk

Utländska experter används i den vetenskapliga bedömningen av ansökningarna. För att säkerställa att bedömningen sker på ett likvärdigt och effektivt sätt ber vi därför att ansökan utformas på engelska.

Ansökans delar

Ansökningsformuläret innehåller följande flikar:

• Beskrivande information
• Infrastrukturens mål och verksamhet
• Budget och forskningsresurser
• Nyckelreferenser
• Stödbrev
• Medelsförvaltare
• Medverkande

Nedan beskrivs vilken information som vi efterfrågar under respektive flik.

Beskrivande information

Medverkande organisationer

Lista de organisationer som medverkar i ansökan. Medverkande organisationer ska vara av Vetenskapsrådet godkända medelsförvaltare.

Abstract

Sammanfattningen av ansökan ska innehålla en kort beskrivning av följande:

• vilken forskningsinfrastruktur som ansökan avser och dess specifika funktion inom området
• infrastrukturens verksamhet och organisation
• infrastrukturens vetenskapliga mål
• vad bidraget ska användas till
• vilket nationellt mervärde den planerade verksamheten väntas bidra till.

Texten ska ge en översiktlig bild av infrastrukturens syfte, verksamhet och vilken forskning som stöds. Skriv så att även personer med annan forskningsinriktning kan ta del av informationen.

Redogörelsen ska omfatta högst 1 500 tecken inklusive mellanslag. Det motsvarar cirka en tredjedels A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd.

Populärvetenskaplig beskrivning

Beskriv infrastrukturen så att även den som inte är insatt i ämnet har möjlighet att förstå. Utgå från nedanstående punkter:

• Beskriv den inom ramen för bidraget planerade verksamheten och dess vetenskapliga mål.
• Lyft fram vilka (nya) möjligheter den erbjuder för svensk forskning, innovation och samhällsrelevans.
• Förklara på vilket sätt (den nya) kunskapen kan vara betydelsefull.

Den populärvetenskapliga beskrivningen är ett viktigt verktyg när vi informerar om den forskning som Vetenskapsrådet finansierar.

Texten ska vara på svenska och omfatta högst 2 000 tecken inklusive mellanslag. Det motsvarar cirka en halv A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd.

Underinriktning

Markera vilka av underinriktningarna Nationell infrastruktur, Teknik- och metodutvecklingsprojekt på internationell infrastruktur eller Nytt medlemskap i internationell infrastruktur som ansökan avser.

Område/infrastruktur

Välj det område eller infrastruktur som ansökan avser.

Infrastrukturens mål och verksamhet

Etiska överväganden

Reflektera över vilka etiska frågor som kan vara aktuella för infrastrukturens verksamhet och beskriv dessa. Redovisa även planeringen för att hantera etiska dilemman som kan dyka upp. Om inga etiska frågor är aktuella ska detta motiveras.

Redogörelsen ska omfatta högst 4 000 tecken inklusive mellanslag. Det motsvarar cirka en A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd.

Vetenskaplig plan

Den vetenskapliga planen ska bestå av en kortfattad men komplett beskrivning av infrastrukturen. Den ska omfatta högst 8 sidnumrerade A4-sidor i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd och 2,5 cm marginaler, eventuella figurer inkluderade. Observera att de nyckelreferenser som efterfrågas bifogas till ansökan som en separat bilaga (se under rubriken ”Nyckelreferenser” nedan).

Den vetenskapliga planen ska utgå från det specifika område eller den forskningsinfrastruktur för vilket/vilken bidraget söks, och ska innehålla följande rubriker och information i nedanstående ordning:

1. Vetenskaplig motivering av infrastrukturen/översikt av vetenskapsområdet

• Redogör för vilken vetenskapligt excellent forskning som möjliggörs av den planerade verksamheten (under bilaga ”Beskrivning av infrastrukturen och dess verksamhet” ska detta även kopplas till infrastrukturens moduler). Referenser anges i bilagan ”Nyckelreferenser”.
• Beskriv hur den planerade verksamheten adresserar specifika vetenskapliga och samhälleliga utmaningar och vilka positiva effekter som förväntas (kopplat till Vetenskapsrådets beskrivning av området/infrastrukturen).
• Beskriv vilken långsiktig betydelse den planerade verksamheten har för det vetenskapliga området.
  • Beskriv relationen till eventuell annan befintlig nationell och/eller internationell infrastruktur inom området
  • Redogör för svenska forskares behov av infrastrukturen
  • Redogör för mervärdet av att den planerade verksamheten organiseras som en infrastruktur av nationellt intresse.
• Beskriv förväntade användargrupper, utifrån hemvist (lärosäte, offentlig sektor, näringsliv) och forskningsområden.
• Beskriv hur den planerade verksamheten långsiktigt bidrar till nationell kompetensuppbyggnad
• I de fall svenska forskare ska bidra vetenskapligt till uppbyggnad, uppgradering och/eller drift av infrastrukturen, till exempel in-kind eller liknande, ange referenser som styrker forskarnas vetenskapliga meriter (cv med ett urval av titlar på vetenskapliga publikationer, dock högst 20). Dessa anges i bilagan ”Nyckelreferenser”, se nedan.

2. Samhällsrelevans och innovation

Redogör för hur den planerade verksamheten bidrar till samhället i stort, det vill säga nyttan utöver akademisk forskning, vilket kan inkludera bland annat det svenska innovationssystemet, den ekonomiska effekten och hur infrastrukturen bidrar till att uppfylla FN:s globala hållbarhetsmål.

• Beskriv vilka typer av verksamheter i organisationer utanför akademin, till exempel näringsliv eller offentlig sektor, som kommer att kunna dra nytta av infrastrukturen och/eller de resultat som kommer av dess utveckling eller användning.
• Beskriv hur infrastrukturen bidrar till att främja svensk och/eller internationell innovation och samhällsnytta, samt hur den kan bidra till att uppfylla andra samhälleliga mål idag och i framtiden. I förekommande fall, exemplifiera med nyckelreferenser och eventuella patent (anges i bilagan ”Nyckelreferenser”).
• Vid ansökan om bidrag till svensk medverkan i en internationell infrastruktur, beskriv på vilket sätt detta skulle kunna vara till fördel för svenskt näringsliv som kan bidra till uppbyggnad eller drift av infrastrukturen.

Beskrivning av infrastrukturen och dess verksamhet

Beskriv infrastrukturen i en bilaga som får omfatta högst 15 A4-sidor i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd inklusive eventuella figurer. Minst en av dessa sidor ska användas för att beskriva datahantering (vilken typ av data som genereras och hur den hanteras) inom infrastrukturen samt infrastrukturens behov av stödjande e-infrastruktur. Tabellerna som beskriver riskbeskrivning, datahantering och e-infrastrukturbehov ska bifogas som en separat bilaga (se vidare nedan under punkt 2.6 respektive 3 nedan, ”Datahantering och behov av stödjande e-infrastruktur”).

Observera att de nyckelreferenser som efterfrågas ska bifogas som en separat bilaga (se under rubriken ”Nyckelreferenser” nedan.)

Verksamheten ska beskrivas med hjälp av moduler, där varje modul beskriver en avgränsad delmängd eller funktion, exempelvis en databas, en utrustning eller en mätstation. Varje modul ska ha en avgränsad uppgift och kunna redovisas separat från övriga moduler både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Om både nationell och internationell verksamhet ingår ska dessa delas upp på olika moduler. Notera att modulen ”Organisation och ledning” alltid ska ingå.

Beskriv modulerna i text och hänvisa varje modul till en tabell eller tabellrad i budgeten. Använd den budgetmall som tillhandahålls av Vetenskapsrådet för att beskriva infrastrukturens budget (se vidare under rubriken ”Budget och forskningsresurser” nedan). Ange hur modulerna hänger samman, om de är beroende av varandra och hur beroendet ser ut.

Framställningen bör innehålla nedanstående rubriker:

1. Infrastrukturens organisation och ledning

Denna modul är obligatorisk. Beskriv infrastrukturens organisation och ledning enligt punkterna nedan, gärna med hjälp av en organisationsskiss. För metod och teknikutvecklingsprojekt beskrivs projektets strategiska och operativa ledning samt hur projektet relaterar till infrastrukturens ledning. För ansökan om nya medlemskap i internationella infrastrukturer redogörs för den internationella infrastrukturens organisation och ledning.

• Redogör för organisationerna som står bakom infrastrukturen och deras roller i ledningen av infrastrukturen.
• Beskriv infrastrukturens strategiska, vetenskapliga och operativa ledning och på vilket sätt den är avpassad till infrastrukturens verksamhet samt hur den bidrar till kostnadseffektivitet.
• Beskriv varför infrastrukturens organisationsform (konsortium eller inte konsortium) är den mest ändamålsenliga och vad eventuella organisationer som ingår ska bidra med. Kommentera om andra organisationer med närliggande verksamhet inte ingår i infrastrukturen och motivera varför.
• Om ansökan berör både en nationell och en internationell del, tydliggör hur de olika delarna relaterar till varandra med avseende på verksamhet, budget, organisation och ledning.

2. Infrastrukturens verksamhet

2.1 Grafisk översikt

Beskriv grafiskt infrastrukturens uppbyggnad med de olika ingående funktionerna (modulerna) för olika verksamheter.

2.2 Tidsplan

Ange en tidsplan för infrastrukturens verksamhet inklusive förberedelser, konstruktion, installation, utveckling, drift och framtida utfasning/avveckling. Bifoga tidsplanen i form av ett Ganttschema i en separat bilaga. Schemat ska inkludera delmål och resultat (deliverables) för de olika modulerna.

2.3 Tillgänglighet och användning

Beskriv infrastrukturens policy för tillgänglighet. Om olika moduler har olika användare ska informationen delas upp per modul. Vetenskapsrådet följer upp användningen av infrastruktur baserat på nyckeltal enligt Vetenskapsrådets mall för rapportering.

• Beskriv hur infrastrukturen görs tillgänglig för forskare nationellt, och i förekommande fall även internationellt. Enligt Vetenskapsrådets särskilda villkor för infrastrukturbidrag ska, i de fall infrastrukturen erbjuder en begränsad resurs, tillgänglighet prioriteras baserat på vetenskaplig kvalitet.
• Beskriv hur infrastrukturen informerar och kommunicerar med nuvarande och möjliga nya användare.
• Beskriv hur infrastrukturen arbetar med avancerat användarstöd och utbildning för befintliga och möjliga nya användare. Användarstöd/utbildning kan inkludera planering av experiment, handhavande av instrument, val av experimentella analysmetoder och dataanalys. Beskriv nuvarande typ av stöd/utbildning och dess omfattning. Beskriv hur behovet av användarstöd ser ut framöver.
• Beskriv infrastrukturens tillgänglighet utifrån väntetider, beläggning och driftstid.
• Ange om infrastrukturen tar ut användaravgifter. Om så sker, beskriv hur dessa beräknas och vilka användare som omfattas av avgifter. Kommersiella användare eller uppdragsforskning som nyttjar infrastrukturen ska täcka den faktiska kostnaden för användningen.

2.4 Konstruktion, utveckling och drift av infrastrukturen

Beskriv följande punkter för varje modul:

• Redogör för modulens funktion och koppling till infrastrukturens vetenskapliga mål. För ansökningar om fortsättningsbidrag ange också om modulen finns sedan tidigare eller är ny.
• Beskriv både befintlig utrustning och utrustning som är planerad att byggas/köpas. Inkludera en teknisk beskrivning av utrustningen samt en uppskattning av dess livslängd. All planerad investering ska specificeras i ansökan och refereras till en eller flera poster i budgetmallen. För befintlig utrustning som medelsförvaltaren eller övriga medverkande organisationer ställer till förfogande beskrivs vad utrustningen består av och vad den bidrar med för forskningsinfrastrukturen.
• Redogör för modulens behov av övriga resurser som personal, lokaler och så vidare. Detta ska motsvaras av en eller flera poster i budgeten.
• Ange i både text och budgetmall om delar av verksamheten beviljats bidrag från Vetenskapsrådet eller annan finansiär.
• Om tillgängliggörande av forskningsdata, som är resultat av forskning vid infrastrukturen, kräver investeringar eller på annat sätt skapar kostnader för infrastrukturen ska detta tas upp här och refereras till en eller flera poster i budgetmallen.

Beskriv hur modulerna hänger samman, om de är beroende av varandra och hur beroendet ser ut. Beskriv hur aktiviteterna i modulerna tillsammans bidrar till att uppnå de vetenskapliga målen.

Beskriv också i ett eget stycke:

• vilka moduler som är essentiella, för vilka en markant neddragning av budget innebär att infrastrukturen inte är funktionell.
• för varje övrig modul, vilka konsekvenser en markant neddragen budget skulle medföra för infrastrukturens användare.

2.5 Samverkan med andra infrastrukturer

I förekommande fall, beskriv vilka andra nationella infrastrukturer som finns inom området.

• Hur ser gränsdragningen mellan närliggande och/eller potentiellt överlappande infrastrukturer ut?
• Hur ser samarbetet ut mellan dessa och verksamheten som berörs av denna ansökan?

I förekommande fall, beskriv vilka liknande internationella infrastrukturer som finns.

• Hur ser samarbetet ut mellan dessa och verksamheten som beskrivs i denna ansökan?
• Vilka möjligheter finns för svenska forskare att använda de andra internationella infrastrukturerna?

2.6 Riskanalys

Lista i en tabell de risker eller hinder som kan påverka genomförandet, enligt exemplet nedan. I skalan 1-3 är 1 det minsta värdet/effekten och 3 det högsta värdet/effekten.

Beskriv för varje identifierad risk eller hinder i tabellen om det kan ske en anpassning inom befintliga ramar vid fördyringar och i så fall hur. Vilken mitigeringsstrategi finns? Kan exempelvis delar plockas bort från projektet eller skalas ned för att hålla sig inom givna budgetramar? Vilka relaterade konsekvenser förväntas?

Tabellen tillsammans med beskrivningen av riskhanteringen ska bifogas som en separat bilaga, som får omfatta högst 2 A4-sidor.

3. Datahantering och behov av stödjande e-infrastruktur

Minst en sida i bilagan ska användas för att beskriva datahantering (vilken typ av data som genereras och hur den hanteras) inom infrastrukturen.

• Beskriv om infrastrukturen har en datapolicy och datahanteringsplan på plats eller i planeringen, och om/hur verksamheten arbetar med öppen tillgång till forskningsdata och FAIR-principerna (Findable Accessible Interoperable Reusable).
• Beskriv infrastrukturens tekniska lösningar för e-infrastruktur, samt vilken stödjande e-infrastruktur som ska användas. Med stödjande e-infrastruktur avses tillgång till nätverksuppkoppling, datorresurser för storskaliga beräkningar och lagring. Ange specifikt om, och i sådana fall hur, infrastrukturen hanterar persondata och andra känsliga data.
• Beskriv infrastrukturens tillgång till och utveckling av avancerat användarstöd och användarverktyg, till exempel utbildning, specifik mjukvara, databaser och liknande som krävs för infrastrukturens verksamhet (det vill säga för att genomföra experiment samt samla in, hantera och bearbeta data vid infrastrukturen).
• Beskriv framtida behov av och utmaningar inom e-infrastruktur för forskningsinfrastrukturen och hur verksamheten planerar för dessa.

I de fall där e-infrastrukturen endast kräver normal kontorsutrustning eller existerande datanät anges detta.

Tabellerna E1 och E2 (nedan) ska användas för att planera och budgetera e-infrastrukturbehoven. Kostnaderna i tabell E2 ska även inkluderas i budgeten. Bifoga tabellerna i nedanstående format i en separat bilaga. Bilagan ska omfatta högst 2 A4-sidor.

Vetenskapsrådet rekommenderar att tjänster som rör nätverk och storskaliga datorresurser för beräkning och lagring tillhandahålls av någon av de nationella infrastrukturerna Sunet, NAISS och/eller SND. Den sökande ansvarar för att ta fram en plan för sina behov. Samråd med Sunet, NAISS och/eller SND bör ske så snart som möjligt för att i ansökan kunna uppge en rimlig kostnadsuppskattning för de beskrivna behoven. Samråd med Sunet sker via utlysning@sunet.se, samråd med NAISS via e-post info@naiss.se och samråd med SND via snd@gu.se. Skriv i samtliga fall ”RFI application” i ämnesraden. Om den sökande önskar använda en annan tjänsteleverantör än ovanstående så ska detta tydligt motiveras i ansökan. Det krävs mycket tungt vägande skäl för att Vetenskapsrådet ska bidra till finansiering för dessa tjänster från andra än de nationella infrastrukturerna. Den sökande ansvarar då själv för att ta fram en rimlig kostnadsuppskattning.

Vid planering och budgetering ber vi sökande att observera följande:

• E-infrastrukturerna NAISS, Sunet och SND tillhandahåller inte kostnadsfria tjänster till andra forskningsinfrastrukturer.
• E-infrastrukturbehoven hos forskare som analyserar data som tagits fram vid infrastrukturen ska inte ingå i denna ansökan.
• Vetenskapsrådet finansierar inte långvarig datalagring som bedöms ligga inom lärosätenas arkivansvar.

För infrastrukturer med pågående bidrag

Forskningsinfrastrukturer med pågående bidrag från Vetenskapsrådet som söker fortsatt stöd ska bifoga en bilaga med en beskrivning av den verksamhet som bedrivits under pågående bidragsperiod. I beskrivningen ska det framgå vad som hittills åstadkommits i relation till den verksamhet som beskrivs i de särskilda villkoren för bidraget. Beskrivningen ska omfatta högst 3 A4 sidor i Arial teckenstorlek 11, enkelt radavstånd, inklusive ev. figurer. Därtill ska nyckeltalen från samtliga av de årliga redovisningarna under innevarande bidragsperiod bifogas sammanfogade i en pdf-fil.

• Redogör för hur väl uppsatta mål har uppfyllts hittills och vilka mål som beräknas uppnås inom pågående bidragsperiod. Beskriv hur implementering av aktiviteter hittills har uppnåtts och vilka ytterligare aktiviteter som beräknas uppnås inom pågående bidragsperiod. Utgå från tidsplanen (ev. Gantt-schema) i föregående beviljad ansökan som en grund för framställningen.
• Redogör för eventuella avvikelser från tidsplanen. Redogör även för om, och i så fall hur, infrastrukturen har tagit in användarnas behov av nya eller förändrade tjänster och om/hur de har påverkat utvecklingen av infrastrukturen.
• Med utgångspunkt i nyckeltalen, redogör för hur användarbasen har utvecklats under bidragsperioden med avseende på antal och hemvist.

Budget och forskningsresurser

Se även ”Samlad information om ansökans budget”(Obs! uppdaterad 23 januari 2023). Pdf, 255.5 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 255.5 kB)

Sökt belopp

Ange sökt belopp från Vetenskapsrådet för respektive år (beloppen ska överensstämma med vad som anges i den budgetmall som ska bifogas ansökan, se under rubriken ”Budget” nedan). Ange belopp i kronor, avrundat till hela tusental.

För underinriktningen nationell infrastruktur ska medelsförvaltaren garantera samfinansiering om minst 50 procent av totalbudgeten. Totalbudget (sökt belopp ifrån VR samt samfinansieringen) för hela infrastrukturen anges i den bifogade budgetmallen.

Observera att 2024 är förangivet som startår i formuläret i Prisma och i budgetmallen. Om ansökan rör ett bidrag som ska börja betalas ut 2025 ska det anges i den bifogade budgetmallen.

Budget

Bifoga forskningsinfrastrukturens budget i Excel-format.
Använd budgetmallen och ange kostnaderna i tusentals kronor (tSEK) Excel, 19 kB, öppnas i nytt fönster. (Excel, 19 kB).
Observera att vi efterfrågar en totalbudget för forskningsinfrastrukturen. Det innebär att alla intäkter ska anges i ansökan, till exempel sökt bidrag från Vetenskapsrådet, bidrag från medelsförvaltaren och eventuella övriga medverkande organisationer, bidrag från andra finansiärer och användaravgifter. Detta gäller alla inriktningar oavsett om samfinansiering krävs. Hela kostnaden för investering i och drift av forskningsinfrastrukturen ska anges i budgeten, inklusive indirekta kostnader. För förklaring av kostnadsslag se ”Samlad information om ansökans budget”.

Alla kostnader i ansökans budget måste vara tydligt kopplade till de moduler som beskrivs under rubriken ” 2.4 Konstruktion, utveckling och drift av infrastrukturen”.

Nedanstående rubriker (Tabell 1, Tabell 2 osv.) refererar till tabeller som återfinns i budgetmallen.

Tabell 1. Sammanställning: Kostnader

Ange de sammanställda kostnaderna för varje modul. Varje rad i tabellen ska motsvara summeringsraden för respektive moduls budget över samtliga kostnadsslag.

Tabell 2. Sammanställning: Intäkter - bidrag

I tabellrad 2.1 anges hur mycket medel som söks från Vetenskapsrådet.

Övriga budgetrader i Tabell 2 anger hur mycket medelsförvaltaren och eventuella konsortiemedlemmar avser bidra med till forskningsinfrastrukturen. Respektive medverkande organisationers bidrag summeras.

Ange även övriga bidrag till forskningsinfrastrukturen utöver Vetenskapsrådets och konsortiemedlemmarnas direkta bidrag. Detta kan vara bidrag från andra offentliga och privata finansiärer, EU, andra myndigheter och/eller direkta statsanslag. Observera att medelsförvaltaren genom att signera ansökan garanterar finansiering på denna nivå.

Tabell 3. Sammanställning: Intäkter - användaravgifter

Ange eventuella användaravgifter uppdelade per modul. Observera att medelsförvaltaren genom att signera ansökan garanterar finansiering på denna nivå.

De sammanlagda beräknade intäkterna för forskningsinfrastrukturen (Tabell 2+3) ska överensstämma med de totala beräknade kostnaderna (summeringsraderna för ”Tabell 1. Sammanställning: Kostnader”).

Tabeller för de enskilda modulerna

• Ange samtliga kostnader för respektive modul. Befintliga resurser (inklusive avskrivningar av redan anskaffad utrustning) som medelsförvaltaren eller medverkande organisationer ställer till forskningsinfrastrukturens förfogande ska inte tas med.
• Indirekta kostnader ska redovisas enligt SUHF-modellen men kan beräknas olika för olika medverkande organisationer. Kontakta gärna lärosätets förvaltning för information om den lokala beräkningsmodellen. Infrastrukturens hantering av indirekta kostnader beskrivs under rubriken ”Förklaring av budget”, se nedan.
• Kostnader som kan hänföras till nya inköp, utveckling, konstruktion, installation och i förekommande fall destruering av utrustning ska alltid anges som vetenskaplig utrustning.

Kostnader för stödjande e-infrastruktur samt utbildning av användare och fortbildning av forskningsinfrastrukturens personal ska tydligt framgå, men sökande kan välja om kostnaderna ska ingå i befintliga moduler eller vara egna moduler. Varje budgetrad ska gå att relatera till respektive modul i bilagan ”Beskrivning av forskningsinfrastrukturen och dess verksamhet”.

Summeringen av respektive modul förs sedan över till Tabell 1.

Förklaring av budget

Förklara och kommentera budgeten på valfritt sätt. Redogör även kort för de olika medverkande organisationernas tillämpning av indirekta kostnader.

Bilagan får omfatta högst 1 A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd.

Nyckelreferenser

Använd rubriker för att markera vilka nyckelreferenser som svarar mot en specifik frågeställning i utlysningstexten. Inled varje rubrik med asterisk (*) enligt exemplet: ”*Exempel på nyckelreferenser som beskriver vetenskapligt framstående forskning som möjliggörs av infrastrukturen”.

Bilagan ska innehålla högst 20 nyckelreferenser (referenser till publikationer, cv och patent) för ansökan och får omfatta högst 5 A4-sidor i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd. Observera att CV endast ska bifogas i det fall svenska forskare ska bidra vetenskapligt till uppbyggnad, uppgradering och/eller drift av infrastrukturen, till exempel in-kind eller liknande.

Stödbrev

Bifoga stödbrev (bekräftelse av åtaganden) från eventuella konsortiemedlemmar. Om flera stödbrev ska bifogas måste dessa sammanfogas i en enda pdf-fil.

Mall för stödbrev finns här (Obs! Uppdaterad 23 januari 2023). Word, 21.9 kB, öppnas i nytt fönster. (Word, 21.9 kB)

Medelsförvaltare

Under denna flik anges hemvist för infrastrukturen.

Beredningsgrupper

Detta behöver fyllas i för att ansökan ska gå att skicka in men har ingen påverkan på hur din ansökan bedöms. Se till att åtminstone “Beredningsgrupp 1” har en vald grupp.

Medverkande

Här kan den som bjudits in som projektledare för ansökan bjuda in medverkande administratörer. Observera att medverkande forskare inte kan bjudas in till denna ansökan.

Vetenskapsrådet stöder forskningsinfrastruktur som är av nationellt intresse. Infrastrukturen ska både vara vetenskapligt motiverad, öppet tillgänglig för forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och ha en långsiktig finansiering och organisation som är förankrad hos svenska lärosäten. Dessa olika aspekter bedöms i beredningen av ansökningar om bidrag till infrastruktur 2023.

Bedömningsprocess

Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) fördelar medel till uppbyggnad och drift av forskningsinfrastruktur.

Alla ansökningar förutom för ”Tilläggsbidrag” (se nedan) granskas dels av en internationell beredningsgrupp och dels av RFI:s rådgivande grupper (RÅG). Den internationella beredningsgruppen består av experter som har ett brett perspektiv på forskningsinfrastruktur och kan sätta de svenska ansökningarna i ett större internationellt perspektiv. RFI:s rådgivande grupper (RÅG A, B, C samt tillhörande e-infrastrukturutskott) granskar ansökningar inom respektive rådgivande grupps forskningsområde. RÅG bedömer ansökningarna i två steg, dels genom en beredning av ansökningar, dels genom utskick av kompletterande frågor där sökanden får möjligheten att besvara RÅG:s frågor. I samband med en formell budgetgranskning har Vetenskapsrådet möjlighet att be sökanden om förtydliganden runt specifika budgetposter.

Även Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer granskar ansökningarna utifrån sina respektive områden och ger ett skriftligt utlåtande om det vetenskapliga värdet av den i ansökan beskrivna infrastrukturen.

RÅG gör sedan en sammanfattande bedömning och prioritering baserad på utlåtanden från ämnesråden och kommittéerna, den internationella panelen och på sina egna vetenskapliga och organisatoriska överväganden, samt olika nationella strategiska aspekter. E-infrastrukturutskottet diskuterar e-infrastrukturaspekter i ansökningarna, vilket RÅG väger in i sin bedömning.

Rådgivande grupper RFI Öppnas i nytt fönster.

Bedömningen av ansökningar som rör ”Tilläggsbidrag” (som söks inom ramen för ”Bidrag till Infrastruktur av nationellt intresse”), görs av de rådgivande grupperna till RFI.

RFI fattar sedan ett beslut baserat på underlagen från ovan beskrivna beredning om att inleda dialoger med de infrastrukturer som de avser stödja. Namnen på dessa infrastrukturer publiceras senast under oktober månad. Därefter för Vetenskapsrådet en dialog med respektive medelsförvaltare för de infrastrukturer som avses stödjas om bland annat modulernas innehåll och uppföljning av infrastrukturens verksamhet. Baserat på dialogerna fattar Vetenskapsrådet sedan ett slutligt beslut med fastställd finansieringsnivå och särskilda villkor för de infrastrukturer som beviljas bidrag. Alla som har sökt bidrag får tillgång till RFI:s slutliga yttrande samt yttrandet från den internationella beredningsgruppen.

Ramarna för utlysningen måste vara uppfyllda för att organisationen ska kunna ansöka om bidraget. Vi utför kontroller som gör att obehöriga ansökningar avvisas från fortsatt hantering. Om ansökan inte är utformad enligt instruktionerna kommer det att vägas in i bedömningen av ansökan.

Bedömningskriterier och vägledande frågor

Bedömningen av ansökningar om ”Bidrag till infrastruktur av nationellt intresse” görs med hjälp av tio kriterier. Syftet med flera komponenter är att uppnå en allsidig bedömning. De kriterier som är märkta med en asterisk används för ansökningar som rör ”Tilläggsbidrag”. Kriterierna bedöms på en sjugradig betygsskala, med undantag för kriterierna nationellt intresse, samhällsnytta och e-infrastruktur som bedöms på en tregradig betygsskala.

För varje kriterium finns vägledande frågor som stöd till ledamöternas bedömning av din ansökan. Dessa kan även fungera som vägledning för dig när du skriver din ansökan.

National interest (1-3)

To which extent does the infrastructure fulfil, or has the potential to do so in the near future, the Swedish Research Council’s criteria for research infrastructures of national interest?

Ethical considerations* (text only)

Where applicable, comment on any ethical considerations that have not been adequately dealt with in the application.

Scientific impact* (1-7)

For assessing the scientific impact of the infrastructure, following aspects should be addressed:

• Does the proposed research infrastructure answer to the need stated in the call
• Does the research infrastructure provide state-of-the-art capabilities for advancing research?
• Is there a sufficiently broad and sustainable scientific user base/potential users
• How does the research infrastructure compare to similar infrastructures in other countries and/or international infrastructures?
• Are there any other cost-efficient alternatives that would satisfy the identified need (i.e. that would make the proposed research infrastructure less urgent)
• Where applicable, can the Swedish research community contribute with any specific competence that is needed to develop the infrastructure/research area?

Socio-economic impact* (1-3)

An assessment of the infrastructure’s contribution to society put in relation to what could be expected of an infrastructure active in its specific field. Assess its ability to provide benefits that are utilised outside academic research, including the UN global sustainable development goals as well as the Swedish innovation eco-system and economic impact. For assessing the socio-economic impact of the infrastructure, one or several of the following aspects should be addressed:

• Long-term benefits: To what extent will the output from the infrastructure benefit society?
• Non-academic usage: Are there possibilities of societal and/or commercial usage of the infrastructure?
• Applicable solutions: Are there technical or other solutions that are directly transferrable to society or industry?
• Direct return of investments: Are there opportunities for Swedish enterprise and innovation in the design, construction or provision of services towards the infrastructure?

Implementation, leadership and organisation (1-7)

An assessment of the implementation and organisation of the infrastructure. For international infrastructures, the proposed organisation of the Swedish national coordination and Sweden’s role within the international organisation should also be assessed. The following aspects should be addressed:

• Is the proposed implementation plan appropriate and feasible?
• Is the proposed organisational structure of the infrastructure adequate to enable cost-efficiency and streamlining of activities?
• Is the management structure appropriate and cost efficient, and are the responsibilities of the partners clearly defined?
• Does the organisation possess the necessary competence in terms of scientific/strategic aspects and management?
• Is the support from the partners, both in terms of funding and personnel, relevant, at an appropriate level and sufficiently secured?
• Will present and potential future users be appropriately served in terms of availability of resources, support functions and communication of necessary information?
• Are the potential risks properly assessed?
• Where applicable, are relevant collaborations with other infrastructures sufficiently described?

Consortium (text only)

An assessment of whether organisation as a consortium is appropriate for the fulfilment of the needs stated in the call.

• Is the suggested form (consortium or not) appropriate for fulfilling the needs?
• In case of consortium: Are all organisations relevant for the infrastructure part of the consortium? Are there less relevant partners involved that could be excluded?

E-infrastructure (1-3)

An assessment of whether the data management and policy are adequate for the objectives of the infrastructure, are in line with international standards and if the e-infrastructure (hardware and software) needs are properly addressed. The following aspects should be addressed:

• Does the infrastructure have an appropriate data policy and plan for data management in place?
• Are the technical solutions for e-infrastructure appropriate? E.g. access, analysis, active data storage and data management.
• Is there sufficient support for users in terms of software, user-specific tool development, and database solutions at the infrastructure or collaborating partners?
• Is there readiness to handle the growing need for e-infrastructure and related support functions in the coming 5-10 years?
• Where applicable, has the infrastructure consulted and coordinated with other infrastructures to ensure that necessary e-infrastructure is available for its users? E.g. NAISS, Sunet, SND.

Prioritisation between functionalities/modules (text only)

Consider how each module contributes to the scientific goals and if the budget for each module is reasonable and cost effective.

• Which modules are identified as Central or Highly relevant?
• Can any modules be identified as Relevant or Less relevant?
• Is the budget for each module reasonable and cost effective for the described activities e.g. in terms of personnel, equipment etc?

Description:

Central – The module is a crucial component for the infrastructure to meet the needs identified in the call. Without this module the proposed infrastructure cannot operate.

Highly relevant - The module contributes significantly to meet the identified needs and is very important for the scientific impact of the proposed infrastructure.

Relevant – The module is a relevant component that contributes to meet the needs within the research area but is not a prerequisite for the functioning or for the scientific impact of the infrastructure

Less relevant – The module does not bring significant benefits, is unlikely to be widely used and/or there are other existing, more adequate and/or cost effective solutions.

Previous performance (1-7) (Only applicable to already existing infrastructures with ongoing grant from SRC)

• Has the implementation and development of the infrastructure progressed according to plan? Where applicable, are deviations from the plan well described and motivated?
• Is it plausible that the infrastructure will reach its goals at the end of the current granting period?
• How has the user base developed during the current grant period regarding number and affiliation of users?

Given the above, does the infrastructure provide adequate and competitive services facilitating excellent research?

Overall grade and final comment* (1-7)

Make a non-numerical compilation of the criteria above, resulting in a final grade (1-7), and give a summary statement of the application, which acknowledges the most important aspects. Please also comment on any significant benefits, obstacles or risks with the infrastructure, not already listed above, which need to be addressed.