Strategiska forskningsområden

Bakgrund

Regeringen har i propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) angett att åtta nya strategiska forskningsområden ska införas och som lärosätena får ansöka om medel för i konkurrens. Regeringen har baserat de nya strategiska forskningsområdena bl.a. på de inspel som lärosätena, forskningsfinansiärerna och övriga aktörer ombads inkomma med inför propositionen. Avsikten med de strategiska forskningsområdena är att Sverige fortsatt ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen genom kraftsamling och profilering av svensk forskning. Utgångspunkten är att de strategiska satsningarna ska avse forskning som långsiktigt har förutsättningar att vara av högsta internationella kvalitet eller som redan har uppnått den nivån.

Regeringen anger i propositionen att avsikten är att fördela totalt 200 miljoner kronor till nya strategiska forskningsområden för 2027 och 400 miljoner kronor 2028. Medlen kommer att fördelas till lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå.

De strategiska forskningsområdena är:

• Hälsa, life science och artificiell intelligens
• Kvanttekniker
• Polarforskning
• Klimatrelaterad forskning
• Krisberedskap och totalförsvaret
• Praktiknära professionsforskning om brottslighet
• Excellens i skolan
• Forskning om avancerade material

De ökade medel som ett lärosäte erhåller kopplas till ett uppdrag för lärosätet att bygga upp forskning inom det strategiska området på högsta internationella nivå. Uppdraget ska ha en tydlig profil och kunna utvecklas vidare från redan pågående verksamhet. Det strategiska forskningsområdet ska kunna bli en av lärosätets viktigaste profiler. Strävan efter vetenskaplig excellens ska vara en grund för alla förslag till satsningar.

Vetenskapsrådet ska hantera utlysning och sakkunniggranskning av ansökningar från Sveriges lärosäten inom alla av regeringen aviserade strategiska forskningsområden. Regeringen fattar beslut om de åtta områden som omfattas av denna utlysning utifrån det underlag som Vetenskapsrådet lämnar till regeringen i mars 2026. 1–3 ansökningar per strategiskt forskningsområde förväntas rekommenderas medel.

Sökande

Sökande ska vara ett lärosäte. Sökande lärosäte har ett övergripande ansvar för uppbyggandet av satsningen och lärosätets rektor är ansvarig för ansökan.

Två eller flera lärosäten kan inkomma med gemensam ansökan, där ett lärosäte står som sökande och övriga lärosäten är medverkande. Samverkan mellan flera lärosäten är inte ett krav. Beroende på område kan detta dock vara nödvändigt för att uppnå den avsedda kraftsamlingen.

Varje lärosäte kan endast vara sökande för en ansökan per strategiskt forskningsområde. Ett lärosäte kan vara medverkande i en eller flera ansökningar inom samma eller olika områden.

Strategiska forskningsområden

Hälsa, life science och artificiell intelligens

De vetenskapliga framstegen inom life science görs tack vare utvecklingen av nya verktyg, tekniker och metoder. Genom hög kvalitet inom medicinsk forskning och innovation har Sverige goda förutsättningar att bli ledande inom tillgängliggörandet av individanpassad prevention, diagnostik och behandling för en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård.

Artificiell intelligens (AI) har potentialen att revolutionera hälso- och sjukvården genom att förbättra kvaliteten och diagnosförmågan inom en lång rad medicinska fält. AI kan hjälpa till i den förebyggande sjukvården genom att till exempel identifiera risker, och ger också möjligheter till effektivisering på olika sätt. Trots potentialen går implementeringen i hälso- och sjukvård inte tillräckligt snabbt.

Regeringen inrättar strategiska forskningsområden med fokus på hälsa, life science och AI för att kraftsamla framstående svensk forskning inom området och därmed ta vara på den potential som AI kan ge. Sådan kunskapsgenerering är relevant i såväl Sverige som globalt.

För 2027 avsätts 31 miljoner kronor för satsningen på forskning om hälsa, life science och AI. Därefter beräknas 61,5 miljoner kronor 2028 för detta ändamål.

Kvanttekniker

Tekniska genombrott och alltmer komplexa vetenskapliga frågeställningar driver utvecklingen framåt. Kvantteknologin är under stark utveckling världen över och bedöms vara en nyckelteknologi som kommer att påverka utvecklingen i stora delar av samhället. För att omhänderta kvantteknologins möjligheter behövs stark grundforskning som kan ligga till grund för tekniksprång inom olika tillämpningar som den nya tekniken förväntas ge upphov till. Regeringen gav i maj 2024 Vetenskapsrådet i uppdrag att ta fram ett underlag på hur en nationell kvantstrategi skulle kunna utformas. Sverige har en stark forskningsbas men samtidigt ökar den globala konkurrensen inom området. Sammantaget gör detta att ytterligare investeringar krävs, tillsammans med ökad samordning och en tydlig nationell strategi.

Satsningen på strategiska forskningsområden inom kvanttekniker ska bidra till att ytterligare stärka Sveriges förmåga och internationella position inom kvantområdet på kort och lång sikt och utveckla svenska forskares och forskningsmiljöers attraktivitet som internationella samarbetspartner.

För 2027 avsätts 50 miljoner kronor för satsningen på forskning om kvantteknik. Därefter beräknas 100 miljoner kronor 2028 för detta ändamål.

Polarforskning

Sverige är mycket framstående inom polarforskning och som ett sätt att säkra denna position inrättar regeringen strategiska forskningsområden inom området.

Polarforskning innefattar studier i eller av Arktis och/eller Antarktis och är ofta mång- och tvärvetenskaplig. Forskningen kan till exempel beröra globala frågeställningar, samhällsutmaningar och hållbar utveckling, med fokus på aspekter som klimat, miljö, säkerhetspolitik och folkrätt, där enskilda projekt kan vara lokalt inriktade. Forskningsfältet sträcker sig över ett brett spektrum av vetenskapliga discipliner, tidsperioder samt geografiska och samhälleliga strukturer och involverar många olika forskningsutförare. Forskning i polarområden är ofta beroende av avancerad forskningsinfrastruktur, omfattande logistiskt stöd och internationella samarbeten av stor skala.

För 2027 avsätts 22 miljoner kronor för satsningen på polarforskning. Därefter beräknas 44,5 miljoner kronor 2028 för detta ändamål.

Klimatrelaterad forskning

Vetenskapen är robust i slutsatsen att det är människans inverkan som orsakat klimatförändringar och uppvärmningen av jorden. FN:s klimatpanel konstaterar att klimatets förändring alltmer påverkar naturen och människans livsvillkor runt om i världen. Ett förändrat klimat med extremväder som värmeböljor, skyfall och torka är förknippat med mer långvariga konflikter, matprishöjningar, osäkerhet kring mat- och vattenförsörjning, inkomstförlust och kostsamma skador på byggnader och infrastruktur. Forskning och innovation är en förutsättning för att motverka klimatförändringar, hantera dess följder och åstadkomma en framgångsrik klimatomställning.

Satsningen på strategiska områden inom klimatrelaterad forskning handlar om att öka kunskapsgrunden för effektiva åtgärder och tekniska lösningar för klimatomställning och klimatanpassning, såsom att eliminera eller minimera utsläpp av växthusgaser, och att göra så verkningsfulla klimatanpassningar som möjligt. För att åtgärderna som forskningsresultaten leder till ska leda till verkliga förändringar krävs ett helhetsgrepp som också inbegriper samhällsvetenskaplig forskning, till exempel om social acceptans, om samhällsekonomiska aspekter av klimatomställningen, samt andra samhälleliga aspekter som följer av klimatförändringar.

För 2027 avsätts 22 miljoner kronor för satsningen på forskning om klimatomställning och klimatanpassning. Därefter beräknas 44,5 miljoner kronor 2028 för detta ändamål.

Krisberedskap och totalförsvaret

I ett osäkert och föränderligt omvärldsläge står Sveriges krisberedskap och totalförsvar inför en snabb och omfattande tillväxt. Det behövs ny kunskap i den absoluta forskningsfronten för att bidra till Sveriges innovationsförmåga och motståndskraft. Detta kan avse allt från grundforskning till tvärvetenskaplig forskning med olika kunskapsfokus och inom olika ämnen som är viktiga för svensk krisberedskap och totalförsvar.

För 2027 avsätts 24 miljoner kronor för satsningen på forskning om krisberedskap och totalförsvaret. Därefter beräknas 47 miljoner kronor 2028 för detta ändamål.

Praktiknära professionsforskning om brottslighet

Mot bakgrund av det samhällshot som den organiserade brottsligheten utgör har behovet av en kunskapsbaserad praktik på det brottsbekämpande området aldrig varit större. Brottsligheten uppvisar en hög komplexitet och förändringstakt. Den har också omfattande internationella förgreningar. Ny teknik och digitala arenor utnyttjas för brottsliga syften samtidigt som digital information är en resurs i brottsbekämpningen som måste nyttjas på bästa sätt.

För att möta upp brottslighetens ökande komplexitet och förändringstakt är det särskilt viktigt med excellent praktiknära forskning. Forskningen behöver följa och driva utvecklingen mot bättre rustade brottsbekämpande myndigheter, och ett bättre brottsförebyggande arbete i samhället. Behovet är stort av praktiknära och tvärvetenskaplig forskning där samverkan med andra avgörande offentliga institutioner också ingår.

För 2027 avsätts 12,5 miljoner kronor för satsningen på praktiknära professionsforskning om brottslighet. Därefter beräknas 25 miljoner kronor 2028 för detta ändamål.

Excellens i skolan

Att förmedla kunskap är skolans viktigaste uppdrag. För att skolan på bästa möjliga sätt ska kunna förmedla kunskap och eleverna på bästa möjliga sätt ska kunna tillgodogöra sig densamma behövs praktiknära forskning som fokuserar på skolans resultat. En sådan satsning kan stärka Sverige som kunskapsnation. Skolan ska bygga på vetenskaplig grund. Därför är forskning som främjar elevers inlärning och lärande samt undervisning av hög kvalitet viktig. Det behövs även forskning om skolans organisation och ledarskap i arbetet med att rusta elever för framtiden. För att Sverige ska nå målet om en kunskapsskola där alla elever ges förutsättningar att nå målen behövs en kraftsamling kring excellent praktiknära forskning.

För 2027 avsätts 25 miljoner kronor för satsningen på praktiknära professionsforskning om skolan. Därefter beräknas 50 miljoner kronor 2028 för detta ändamål.

Forskning om avancerade material

Avancerade material har en avgörande betydelse för Sveriges industriella konkurrenskraft och den svenska ekonomin. För att värna den svenska konkurrenskraften krävs forskning som bidrar till industrins omställning och produktivitet. För att industrin ska kunna ställa om till fossilfritt krävs bland annat ökad cirkularitet, energilagring och nya innovativa material.

I en internationell kontext har Sverige i förhållande till sin storlek en stark position inom materialforskningsområdet. Teknisk och naturvetenskaplig forskning inom avancerade material bidrar till industrins omställning och produktivitet, har ett brett tillämpningsområde och är applicerbart inom en rad tekniker. Det kan handla om förbättrad verkningsgrad för omvandling av olika fossilfria energikällor, batterier och halvledare med ökad effektivitet eller lättare material som kombinerar minskad energiförbrukning med ökad säkerhet.

För 2027 avsätts 13,5 miljoner kronor för satsningen på forskning om avancerade material. Därefter beräknas 27,5 miljoner kronor 2028 för detta ändamål.